Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Rädslans liberalism – Judith N Shklar i urval

Rädslans liberalism introducerar Judith N Shklar, en av 1900-talets mest tongivande amerikanska filosofer. I tio fristående essäer undersöker Shklar frihetsbegreppet, demokratins gränser och den liberala synen på staten.

Anarki, stat och utopi

Vad händer om varje person äger sig själv? Frågan leder Robert Nozick genom en idérik resa från anarki till ett välordnat samhälle där begreppet ’medborgare’ tappat sin betydelse. I denna utopi har människors fria val och inneboende drivkrafter ersatt staten som garant för frihet och säkerhet.

Vägen till träldom

I Vägen till träldom beskriver den österrikisk-brittiske ekonomen F.A. Hayek (1899–1992) staten som det verkliga hotet mot människans rättigheter. Därmed ställ​er​ han svurna fiender som fascism, socialism, kommunism och nazism på samma sida mot individens frihet.

Människans rättigheter

Thomas Paine (1737-1809) levde ett märkvärdigt liv. Han var aktivist i den amerikanska och franska revolutionen. Han blev historiens mest osannolika bästsäljare med politiska pamfletter som sålde i miljonupplagor på två kontinenter.

Frihet att välja

”Den mest inflytelserika ekonomen under andra hälften av 1900-talet” - Economist, 2006.

Frihetens grundvalar

FA Hayek kom 1961 ut med sitt epokgörande verk The Constitution of Liberty i USA och Storbritannien. Sedan dess har boken, som publiceras i ständigt nya översättningar och upplagor, kommit att bli ett av de centrala verken i vår tids idédebatt.

Essäer om frihet

Isaiah Berlin tillhör 1900-talets intellektuella giganter. Som ryskfödd jude kom han att personligen uppleva och betrakta ryska revolutionen och Förintelsen, två av 1900-talets mest avgörande politiska händelser. Han blev akademiker som ägnade sitt liv åt frihetens och den fria viljans problem. Sin uppgift såg han som att hjälpa sin samtid att förstå sig själv. Hans verktyg är nyansering och problematisering - inte polemik.