Att vara amerikan är att få tro på vad man vill. Från de första kolonisatörerna till mobben som på uppmaning av Donald Trump stormade Kapitolium har det funnits en idé om rätten att skapa sin egen föreställningsvärld oberoende av verkligheten. Janerik Larsson skriver om fantasiernas och konspirationsteoriernas centrala roll i amerikanskt samhällsliv.
Marken skakar under de spanska och thailändska monarkierna. Staffan Heimerson skriver om varför absolut pliktuppfyllelse är det enda som i längden kan garantera monarkiers fortlevnad.
För ett år sedan föll den röda muren och Storbritanniens politiska karta färgades blå. Smedjans chefredaktör Svend Dahl skriver om hur Boris Johnson och det Konservativa partiet fick Labours tidigare kärnväljare att överge sitt gamla parti.
Europas ikoner – puben i England, kaféet i Frankrike och Gaststätte i Tyskland – går döden till mötes påskyndat av coronapandemin. Men kanske finns det trots allt hopp för dessa…
Europas kanske viktigaste politiska parti, tyska CDU, står inför ett betydelsefullt partiledarval när epoken Merkel närmar sig sitt slut i tysk och europeisk politik. Gustaf Reinfeldt skriver om de vägval, ideologiska och strategiska, partiet står inför, och om vem som har störst chans att bli Tysklands nästa förbundskansler.
En gång i tiden dominerades det republikanska partiet av mittenorienterade politiker från den amerikanska öst- och västkusten. Gustaf Reinfeldt ställer sig frågan om de sista kvarvarande New England-republikanerna har någon chans att utmana trumpismen om partiets framtid.
Donald Trump lämnar många policymässiga bedrifter efter sig, som tyvärr har överskuggats av hans personliga tillkortakommanden. När Republikanerna nu plockar upp bitarna och funderar över framtiden behöver de lära sig både av hans framgångar och misslyckanden, skriver Johan Ingerö.
Oavsett om det är Donald Trump eller Joe Biden som till slut står som segrare i det amerikanska presidentvalet är det sannolikt att stora delar av väljarkåren inte kommer att se vinnaren som legitimt vald. Risken är att den amerikanska misstron mot de politiska institutionerna kommer att sprida sig även till Sverige, skriver Johanna Möllerström.
Fattigdom, ojämlikhet, ohälsa, rasism och en kollapsad samhällsgemenskap. I artikelserien ”USA efter valet” låter Smedjan ett antal skribenter ge sin bild av händelseutvecklingen på andra sidan Atlanten. Först ut är Isobel Hadley-Kamptz som skriver om hur de samhällsproblem som för fyra år sedan banade väg för Trump fortsatt att fördjupas.
När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president våren 2017 lockade han väljarna med löften om att vara en ny typ av politiker. Med mindre än två år kvar till nästa presidentval har stjärnglansen falnat, men presidentens chanser att bli omvald ser ändå goda ut, skriver Jan-Olof Bengtsson.
Kinas agerande i världspolitiken har de gångna månaderna tilldragit sig allt större intresse. Men vilka är idéerna som driver den kinesiska regimen? Henrik Dalgard beskriver i denna essä den ideologiska bakgrunden till den kombination av kommunistiskt enpartistyre, nationalism och kapitalism som utmärker det som brukar beskrivas som ”socialism med kinesiska särdrag”.
Var helgens val i Belarus början till slutet för Europas sista diktatur? Gustaf Göthberg reste till Minsk för att bevaka valet och träffa oppositionen. På plats greps han av polis för brottet att ha filmat utanför en vallokal. Nu berättar han om upprinnelsen till ett val som gjort unga belarusier politiskt medvetna, ibland med konsekvensen att de nu sitter fängslade i överfulla gymnastiksalar, samtidigt som omvärlden vänder ryggen till.
Efter dödsmisshandeln av George Floyd har människor över hela världen, inklusive Sverige, upprörts över rasismen och polisvåldet i USA, men också i sina egna länder. Samtidigt visar statistiken att polisvåld…
När det kinesiska ledarskapet försöker driva igenom den nya säkerhetslagen vore det önskvärt att Europa slöt upp jämte USA. Hela världen blir fattigare om detta är slutet på Hongkongs frihet.
Idag har det gått ett år sedan EU-valet. Vad EU bör besluta om är en grundläggande politisk fråga för unionen. Men tolkningen av vad som är gemensamma problem kan komma att påverkas av coronakrisen. Det menar Nils Karlsson, som har undersökt de borgerliga parlamentarikernas syn på subsidiaritetsprincipen.
Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.
I måndags godkände Ungerns parlament en lag om nationellt nödläge som ger premiärminister Viktor Orbán rätten att styra – mot Coronaviruset och mot en hägrande diktatur, skriver Adam Bartha, chef för tankesmedjan EPICENTER.
Den tredje januari hade amerikanerna ihjäl generalmajoren Qasem Soleimani, chefen för Qudsstyrkorna, det iranska revolutionsgardets säkerhetsstyrkor. Alla varningsflaggor hissades och de mest svartsynta talade om tredje världskriget och att helvetets portar öppnats. Men världskriget uteblev – och det har främst ekonomiska orsaker. Sven Otto Littorin skriver från Förenade Arabemiraten.
DET NYA UNGERN, DEL 3. Makten över medierna går genom reklamen – åtminstone i Ungern. Regeringen vill stödja inhemsk media, men kritiker menar att regeringen i själva verket finansierar politiskt lojala mediemoguler samtidigt som oppositionella medier dukar under.
DET NYA UNGERN, DEL 2. Centraleuropeiska universitetet, med band till filantropen George Soros, håller på att flytta från Ungern. Ett försök att skapa en rättvisare juridisk spelplan, eller en inskränkning av den redan hotade akademiska friheten? Tobias Samuelsson har träffat parterna i konflikten.