Synen på skogen klyver landet. Skogsbrukets situation i dag visar på en tydlig klyfta mellan stad och land. Den politiska visionen för skogen anpassas efter den kreativa klassens semesterdrömmar. Förlorare blir landsbygdens skogsarbetare och skogsnäringen – landets ekonomiska ryggrad.
Öppenhet och miljöarbete tas som förevändning för att driva igenom en skadlig politisk agenda. Hoten mot äganderätten är svåröverblickbara när de döljs mellan raderna i utredningar, förändrad praxis och domstolsbeslut. Att en bank nu agerar för att skydda sina panter i jord- och skogsfastigheter illustrerar dock allvaret i situationen.
MALMÖ DEL 3. Kriminalitet, antisemitism och våld präglar Malmö. Samtidigt försöker staden ihärdigt marknadsföra sig som ett blomstrande kulturcentrum. Den allt tydligare segregationen, där parallella samhällen har tillåtits etablera sig i toleransens och integrationens namn, håller på att slita isär Malmö.
MALMÖ DEL 2. På kort tid har staden drabbats av flera grova våldtäkter, en del i en större våldsvåg. Men polisen har inte resurser nog, och rättsväsendet är dåligt utrustat när många av brottslingarna är minderåriga.
PROBLEMEN I MALMÖ, DEL 1. Att ta krafttag mot antisemitism borde vara en självklarhet i varje civiliserat land. För Malmö, ökänt för sin antisemitism, verkar det dock vara påfallande svårt att agera mot judehatet. En bidragande orsak är att det kommer kommer från en annan – betydligt större – minoritetsgrupp.
Han sympatiserade med palestinierna, men efter hand kom han att ställa sig på israelernas sida. Journalisten och författaren Bengt G Nilsson beskriver sin omsvängning i vår tids kanske mest infekterade konflikt – och vad det egentligen är för ståndpunkt den svenska vänstern väljer att ta.
Debatten om sexualbrott avslöjar ett stort problem: Politiker och media förstår inte hur det svenska rättsväsendet fungerar. Medierna fäller sin dom innan rättegången kommit i sikte, och pekar sedan ett anklagande finger mot domstolarna, trots att det är riksdagen som bestämmer hur de ska döma. Och politikerna visar ingen iver att rätta till missförstånden.
KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 3. Politiseringen av Dagens Nyheters kultursida har sedan Olof Lagercrantz dagar utgått från en tankefigur som ser nazismen som förbunden med västvärldens borgerlighet snarare än som en ideologi som ville jämna det borgerliga västerländska samhället med marken. Därmed har det intellektuella samtalet fått en slagsida mot vänster, vilket har blockerat en konstruktiv diskussion om samtidens mest brännande frågor. Det skriver Johan Lundberg i den tredje delen i en serie om kultursidornas marginalisering.
KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 2. Tystnadskulturen runt den så kallade kulturprofilen är svår att förstå om den inte sätts i samband med svenska kultursidors ovilja att föra kritiska diskussioner om maktförhållanden i kultursfären. Johan Lundberg fortsätter sin granskning av hur kultursidorna under en trettioårsperiod utvecklades till ett forum mer för samstämmighet än för åsiktspluralism. I sin andra artikel visar han hur kultursidornas nedmontering under 00-talet är en nyckel till den senaste tidens rubriker.
Zimbabwes nya president Emmerson Mnangagwa beordrade i början av 1980-talet den mordvåg som gick till historien som Gukurahundi. Medan mördandet pågick uppbar landet stort bistånd från Sverige. Sida och svenska regeringen har aldrig bekänt sin skuld utan i stället sagt att man inget visste.
KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 1. Under de senaste decennierna har dagstidningarnas litteraturkritik decimerats väsentligt. Recensionerna är färre, kortare och ytligare. För några decennier sedan fungerade kultursidorna som lärda seminarier där ideologiska ståndpunkter och estetiska hållningar diskuterades och ifrågasattes. I dag råder likriktning, konsensus och anpassning till marknadskrafterna.
60 procent av all mat i offentlig upphandling ska vara ekologisk 2030, är målsättningen i handlingsplanen till regeringens livsmedelsstrategi. Det kan innebära merkostnader på miljardnivå. Miljövinsterna med ekologiskt är däremot oklara. Jakten på procent riskerar att bli ett dyrt prestigeprojekt för det offentliga, snarare än en strävan efter en bättre miljö.
Lärarförbundets storsatsning på ”Årets skolkommun” får varje år stor uppmärksamhet, men vad medierna missar är att fackförbundet snarare mäter sina egna hjärtefrågor än hur bra skolorna faktiskt är. Kommuner där eleverna får bra resultat på nationella proven, får dåligt betyg för att andelen utbildade lärare är låg. ”Årets skolkommun” är snarare en belöning till kommuner som följer Lärarförbundets önskemål än en bedömning av skolans kvalitet.
Nazistdemonstrationen i Göteborg under bokmässehelgen fick stor uppmärksamhet i media och både den och motdemonstrationerna har varit föremål för intensiva debatter. Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson var på plats, både vid Nordiska Motståndsrörelsens samling på förmiddagen och i motdemonstrationen på eftermiddagen. Det här är vad han såg.
I den mångkulturella och fattiga stadsdelen Brent i nordvästra London finns sedan ett par åt tillbaka en av Storbritanniens striktaste skolor – Michaela Community School. Glöm allt vad elevinflytande och modern pedagogik är. På Michaela är det stenhård disciplin, traditionell katederundervisning och lärarauktoritet som gäller.
På söndag är det val i Tyskland och allt pekar på att kristdemokraten Angela Merkel kommer sitta ytterligare en mandatperiod som förbundskansler. CDU har dominerat tysk politik sedan andra världskriget med det i Tyskland vinnande konceptet trygghet och förutsägbarhet. Tills Merkel kliver ned från sin politiska tron lär tysk politik fortsätta präglas av arvet efter Konrad Adenauer: ”keine Experimente”.
Sverige utanför storstäderna avfolkas. Idag är Sverige världens mest urbaniserade samhälle. Inte sällan framställs Norge som ett positivt exempel på framgångsrik glesbygdspolitik. Men det är inte så enkelt. Den norska urbaniseringstakten är nästan lika hög som den svenska. Asle Toje, norsk utrikespolitisk forskare och författare, reser genom den svenska landsbygden ser ett land både likt och olikt hans eget.
Länge såg det ut som att högerpopulismen inte skulle få fäste i Tyskland. Men på bara några få år har Alternative für Deutschland kommit in i nästan samtliga delstatsparlament och i valet till förbundsdagen spås de få mellan åtta till tio procent av rösterna. Vilka är de, vad vill de och hur ser partiets framtid ut? Ledarskribenten Erik Thyselius skriver för Smedjan om AfD:s historia.
Snart inleds den ryska militärövningen Zapad-17. Ryssland övar anfallskrig västerut, och även om hotet om en invasion inte är omedelbart säger övningen mycket om maktbalansen i Östersjöområdet. Sverige har visserligen börjat höja sin försvarsförmåga, men om potentiella motståndare har utvecklats ännu snabbare innebär det att ens egen förmåga i praktiken har sjunkit.
Kyrkovalet 2017 ser ut att bli ett ödesval för svenska kyrkan. Trots det låga valdeltagandet rustar sig tre av riksdagens partier för att göra kyrkovalet till en förövning inför riksdagsvalet nästa år: S, SD och C. Annika Borg, präst och teologie doktor, tecknar bakgrunden till dagens politiserade kyrka och Socialdemokraternas ansvar för Sverigedemokraternas framgångar.