SÅ PLANERAR KINA ATT TA ÖVER VÄRLDEN. Genom inhemsk innovation, utländska företagsförvärv och industrispionage har Kina uppnått en snabb teknikutveckling. Tävlingen mot USA om positionen som världsledande inom ny teknik förutspås kunna leda till ett nytt kallt krig. I Sverige verkar vi däremot allt annat än förberedda på vad det innebär om Kina blir en högteknologisk stormakt.
STATEN OCH ÖLKULTUREN, DEL 2. Året var 1976. Staten kontrollerade det jättelika Pripps med bryggerier i Stockholm, Frölunda, Malmö, Sundsvall, Gällivare, Torsby, Mora och Tingsryd, och hade mer än hälften av marknaden. Men expansionsplanerna var inte över. De följande åren var Sverige på god väg att få en enda statlig bryggerikoncern.
STATEN OCH ÖLKULTUREN, DEL 1. De senaste åren har en ölkultur mödosamt återskapats i Sverige. I dag finns cirka 400 ölbryggerier utspridda över landet, en siffra som påminner om bryggeriernas guldålder vid sekelskiftet 1900. Man kan lätt glömma att det bara har gått några decennier sedan staten var på väg att ta över hela bryggeribranschen, och statliga Pripps var en symbol för socialiseringsiver och viljan till förstatligande av näringslivet.
Skandinavien har länge varit känt för sin avvikande syn på brott och straff. Men klyftan mellan retorik och verklighet vidgas i en av Sveriges paradgrenar: den progressiva kriminalpolitiken, menar Asle Toje.
Vatten behöver vara billigt eller gratis så att alla har tillgång till det, påstås det ofta. I själva verket hade många av våra svåraste miljöproblem kunnat avhjälpas om vattentillgångarna privatiserades. Det som kostar lite eller inget slösar man nämligen mer med än det vars värde man måste betala för.
När vi talar om brottslighet glömmer vi ofta att privata företag både är väldigt utsatta – och en del av lösningen. Utsattheten för brott är hög, och hela 85 procent av svenska företag betalar för privata säkerhetslösningar. Vi behöver inte vänta in politiska beslut för att uppnå ett tryggare Sverige, skriver Nima Sanandaji.
Kinas storsatsningar på handel speglar den europeiska imperialismen på fler sätt än vad som syns vid första anblicken. Samtidigt har landet i hundratals år varit en imperialmakt. Det är en historia Kina verkar vilja återupprepa, skriver Fredrik Segerfeldt.
Vad innebär modernitetens genombrott för dem som befinner sig allra längst ned i den indiska samhällshierarkin, de prostituerade på Delhis GB Road? Asle Toje har besökt Indiens mest ökända adress, tillika ett av världens äldsta horstråk. På GB Road kolliderar en forntida civilisation med det moderna samhället, och köttets lustar går hand i hand med ond bråd död.
Rivningsvågen under 60- och 70-talet, då palats och vackra stadskärnor jämnades med marken för att ge utrymme åt modernismen, minns vi med olust. Nu är risken att vi står inför en upprepning. Rivningen av det anrika Turisthotellet på Marstrand kan vara ett tecken i tiden.
En av de märkliga aspekterna av fallet Rakhmat Akilov är att Sverige saknade möjlighet att utvisa honom, trots att det borde ha gjorts långt före hans terrordåd på Drottninggatan. Han är inte det enda fallet. Många tusen individer som nekas rätt att vistas i Sverige får ändå stanna, även om de bedöms utgöra hot mot säkerheten. Ett nytt lagförslag vill att de som inte är möjliga att utvisa i stället skall få uppehållstillstånd.
De ensamkommande flyktingbarn som visat sig vara över 18 har kostat skattebetalarna 11 miljarder kronor – men vinnarna har inte varit de ensamkommande. I stället har pengarna försvunnit ned i advokatfickor, gått till gode män och, framför allt, spenderats på boenden anpassade efter ett barns behov, när många boende i själva verket varit vuxna.
I Storbritannien mobiliserade Margaret Thatcher hela sin politiska prestige 1984 för att krossa det militanta gruvarbetarfacket som hon ansåg förstörde landet. I Frankrike utmanar nu president Emmanuel Macron det mäktiga franska järnvägsarbetarfacket genom att vilja avskaffa livstidsanställningarna och höja pensionsåldern för nära 200 000 anställda. Thatcher vann. Gör Macron det också?
VÄLFÄRDENS GULDGRÄVARE DEL 3. Svenska Akademien får flera miljoner per år av Bolagsverket för en tidning som upphörde existera 2009. Presstödsentreprenören Johan Ehrenberg har tjänat enorma summor på ett kryphål i regelverket. Tidningsvärlden är ännu en bransch där somliga tjänar stora pengar på att utnyttja systemet för egen vinning.
Brutala mord på vita lantbrukare i Sydafrika får internationell uppmärksamhet. Samtidigt talar presidenten om att expropriera deras mark, ett tillvägagångssätt som redan lett till allvarliga problem i grannlandet Zimbabwe. Konflikterna i Sydafrika slutade inte med apartheiden.
VÄLFÄRDENS GULDGRÄVARE DEL 2. Enbart 1,5 procent av misstänkt fusk med assistansersättning, sjukskrivning och VAB leder till fällande dom. Nu utreds bidragsbrotten, men i strävan efter att klämma åt bedragare som lever på skattepengar är risken hög att personer med verkligt hjälpbehov hamnar i kläm.
VÄLFÄRDENS GULDGRÄVARE DEL 1. Subventionerade jobb har blivit en affärsmodell. Skatteverket gör det möjligt för företag att anställa personer utan uppehållstillstånd och få deras lön subventionerad av Arbetsförmedlingen. John Göransson skriver om en juridisk gråzon, där man inte bryter mot lagen men bryter mot lagens avsikt.
I helgen tog Sverige emot Nordkoreas utrikesminister Ri Yong-ho. Samtidigt visar rapporter från FN och International Bar Association att det finns tillräckliga bevis för att fälla den nordkoreanska regimen för brott mot mänskligheten i Internationella brottmålsdomstolen. Våldet, förtrycket och tortyren som regimen utsätter folket för saknar motstycke.
Sydafrikas nye president Cyril Ramaphosa var nära att bli Nelson Mandelas kronprins. Men han manövrerades bort och landet hamnade ekonomiskt och politiskt på ett sluttande plan med Thabo Mbeki och Jacob Zuma som mer eller mindre misslyckade presidenter. ”Rädda vad som räddas kan” skulle kunna vara Ramaphosas valspråk nu.
Systemfel i den svenska naturvården hotar värdefulla miljöer. Som naturskyddet är utformat avskräcks markägare från att vårda värdefull natur. Samtidigt miljörörelsens aktivister skapar konflikter som ytterligare motverkar engagemang för att bevara skogen.
En majoritet av dem som lever i Stockholm, Göteborg och Malmö vill bo i småhus; en minoritet vill bo i lägenhet. De allra flesta vill äga sin bostad, medan få vill hyra. Ändå driver politiken sedan årtionden på för fler hyresrätter och ett underskott på de boendeformer som människor efterfrågar. Trots att betydligt mer tättbefolkade länder som Belgien och Danmark har visat att det går att bygga sådant som människor efterfrågar.