Michelle Obamas självbiografi är en spännande beskrivning av hennes resa från Southside-tjej till rollen som USA:s First Lady, men hon gör fel i att koka ned framgång till en fråga om utbildning och uppmuntran. För dagens unga räcker det inte till.
Få saker har fått vänstern att rasa som krav på att staten sparar i svåra ekonomiska tider. En bok som sammanfattar ny forskning visar att det är värre att staten höjer skatterna.
Lena Anderssons bok ”Om falsk och äkta liberalism” är en svidande kritik mot identitetspolitik och kunskapsrelativism men också mot empirism och nyttotänkande. Som kontrast ställer hon den förnuftsbaserade naturrätten som den enda sanna och möjliga liberalismen.
När skönlitteratur blir så politisk att den inte kan stå på egna ben utan de ideologiska poängerna, tappar den sin trovärdighet. Maria Svelands nya bok Gråleken är ett bra exempel. Den är tänkt att vara en relationsroman, men blir i själva verket en inlaga i jämställdhetsdebatten.
I den nya boken Blockpolitikens död hjälper Hanne Kjöller såväl borgare som sossar att orientera sig i det nya politiska landskapet. När hon reder ut vad som egentligen hände den gångna mandatperioden behöver hon inte poängtera politikernas bristande handlag. Deras misslyckanden talar för sig själva.
Arkitektur har under olika tider använts för ideologiska syften. För svensk del var Stockholmsutställningen 1930 avgörande för hela 1900-talets arkitekturhistoria. Per I Gedin har i en som vanligt kvalitativ biografi tecknat ett porträtt av en av 1900-talets tydligaste husideologer; Gregor Paulsson. Berättelsen förskräcker och förundrar.
I sin halvt självbiografiska debutroman De levande beskriver Ayn Rand vad som händer när människor långsamt nöts sönder i ett alltmer totalitärt system. Boken är en påminnelse om hur många människor som fortfarande inte förstår värdet av individens liv och frihet.
Donald Trump, Emmanuel Macron och Jeremy Corbyn har alla tagit sig till toppolitiken från utsidan. Om dem och andra outsiders i politiken handlar BBC-journalisten Steve Richards nya bok. Richards menar att ansvaret för populisternas framgångar till stor del vilar på de traditionella höger- och vänsterpartierna.
I 21 tankar om det 21:a århundradet kan Yuval Noah Harari inte riktigt bestämma sig för om han vill skriva en framtidsspaning som går på bredden eller på djupet. Men bland vildsinta spekulationer och färdigtuggade argument döljer sig en och annan glimrande insikt.
I boken Handels: Maktelitens skola, träder bilden fram av en skola som sedan sin start har varit ett prestigeprojekt. Handelshögskolan köpslår inte med sitt sociala anseende. I själva verket är den minst lika bra på PR som på ekonomi.
Lundaprofessorn Ingemar Ståhl argumenterade i många decennier för marknadslösningar, trots att tidsandan var en helt annan. Han kritiserade hyresregleringen och lade grunden för dagens lånebaserade studiemedelssystem. Ståhl kommer säkerligen att bli aktuell igen, skriver Mårten Viberg, som läst en ny bok om hans gärning.
Dynamiken mellan George W Bush och hans vicepresident Dick Cheney hör till de mest missförstådda i USA:s moderna historia. I stället för att reda ut missförstånden gör den nya filmen Vice en trött, vänstervriden karikatyr av vicepresidenten.
Rädsla leder inte bara till att dagens problem överdrivs, utan till att de förvärras. Den politiska rädslan är lika vanlig till vänster som till höger, och att bryta den negativa spiralen kräver mer självinsikt än vi hittills sett prov på.
Under vissa villkor är det rätt att skjuta presidenter och poliser, ljuga för väljare och nästla sig in i statsapparaten för att sabotera dess verksamhet. En ny bok lär oss att det ibland är rätt att göra motstånd när stat och lagar oss förtrycka.
Sveriges systemkramande socialdemokrati saknar i allt väsentligt lösningar på den misstro, det utanförskap och den populism som alltmer präglar västvärlden. Den borde inspireras av den brittiska debatten, där mittenvänstern vågar tala om kärnfamiljer och nationell sammanhållning i stället för trötta talepunkter om att ”högern valt skattesänkningar i stället för investeringar i välfärden”.
Vampyren som vi känner den trädde fram ur skuggorna i mötet mellan industrialismens rationalitet och det gamla samhällets vidskeplighet. För varje epok har vampyren blivit en spegel för samtidens rädslor och längtan. Amanda Broberg har läst en ny bok om blodsugarnas kulturhistoria.
En ny dystopisk roman beskriver ett segregerat Danmark där dåligt anpassade invandrare deporteras och etniska konflikter präglar gatubilden. Eliten har dragit sig undan till Lolland. Det obehagligaste är dock inte våldet eller deportationerna, utan huvudpersonernas apatiska inställning till samhällsförändringarna, skriver Karin Pihl.
En aktuell bok om Nobelpristagaren James M Buchanan gör en halmgubbe av en av efterkrigstidens viktigaste samhällsvetare, i ett försök att utmåla honom som ett nav i reaktionär opinionsbildning. Den som vill förstå den politiska makten har goda skäl att bortse från den beskrivningen.
Den amerikanska kapitalismen har ingen fläckfri historia, men däremot ett obestridligt värde. I en ny bok beskriver Alan Greenspan och Adrian Wooldridge dess historia från tiden då den USA:s statsmakt var liten och tillbakadragen, till dagens superreglerade finansmarknad.
Varför behövde egentligen Anna Kinberg Batra avgå? Det som gör hennes nya memoar läsvärd är tyvärr inte svaret på den frågan. Inifrån är en fängslande personlig berättelse om de 997 dagarna Kinberg Batra var partiledare och en intressant inblick i livet som topp-politiker, men den är också ett försvarstal. Ett försök till upprättelse helt byggt på pathos som faller på avsaknaden av substans.