Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Krönika

I Danmark har LO redan klippt bandet till sossarna

Det brukade sägas att det ekonomiska stödet var motiverat så länge andelen LO-väljare som röstade på Socialdemokraterna var över 50 procent. Nu kämpar LO för att motivera fortsatt miljonregn över Socialdemokraterna i stället för att klippa banden som man gjort i Danmark, skriver Johanna Grönbäck.

LO håller än så länge fast vid banden till Socialdemokraterna och planerar nu för nya miljoner till partiets valrörelse. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

När danska LO formellt klippte banden till det socialdemokratiska partiet hade man varit tätt sammankopplade i mer än 100 år. De båda organisationerna är sprungna ur samma tid och idé, och födda som en och samma organisation.

1871 grundades Den Internationale Arbejderforening for Danmark som kom att arbeta för sin sak på två fronter, dels en facklig på arbetsplatser, dels en politisk som ställde upp med kandidater i vad som var en begränsad demokrati. Arbetet omorganiserades snart, och 1878 delades det upp i dels fackföreningar, dels genom det formella grundandet av det politiska partiet Socialdemokratiet. Men visionerna delade man fortfarande.

Ytterligare några år senare, 1898, gick de olika fackföreningarna samman och grundade LO, då som ”De samvirkende Fagforbund”. De formella kopplingarna mellan LO och partiet märktes bland annat genom att respektive stadga garanterade dem representation i varandras styrande organ.

Redan under 1980-talet hade danska LO diskuterat att släppa partiboken.

1995 bröts de formella banden efter att LO beslutat så på sin kongress. Det var fortsättningen på en utveckling där LO redan under 1980-talet diskuterat släppa partiboken för att få ökat politiskt inflytande på även borgerliga regeringar.

Vid ungefär samma tid i Sverige skulle Göran Perssons partiledarskap snart inledas. De ambitioner han då hade på att bilda koalitionsregering med Centerpartiet prövades aldrig i praktiken, bland annat på grund av att Persson trodde att LO skulle motsätta sig det.

2003 bröt de danska syskonen med varandra, lite till. Efter ett enhälligt kongressbeslut sade dåvarande LO-ordföranden att ”[v]i måste förändra våra värderingar så att de överensstämmer med dagens anställdas förväntningar. Och deras förväntningar är att vi ska försvara deras intressen överallt, utan några begränsningar”. Man skulle i stället ta vara på möjligheterna att samarbeta med alla partier, om det gynnar medlemmarna.

Några år senare är den svenska tillvaron med januariavtal och fallande väljarstöd nästan deterministiskt lik den då danska.

Jämförelser mellan Sverige och Danmark, lät sig inte göras, menade experterna då. I Danmark hade man länge saknat en regeringsduglig socialdemokrati, S-regeringen hade bedrivit en borgerlig politik genom sitt samarbete med socialliberala Radikale Venstre, och vid valet 2001 hade bara 30 procent av LO-väljarna röstat på S. I Sverige var Socialdemokraterna fortfarande ett framgångsrikt parti som knappt vetat av maktskifte.

Några år senare är den svenska tillvaron med januariavtal och fallande väljarstöd nästan deterministiskt lik den då danska.

Läs också:

Danska LO:s beslut 2003 innebar bland annat att det socialdemokratiska partiet gick miste om de åtta miljoner danska kronor man årligen brukade få av LO. Svenska LO, till åldern 20 år yngre än sin danska motsvarighet, ger årligen svenska Socialdemokraterna sex miljoner svenska kronor. Till kommande valrörelse deklarerade man nyligen att 30 miljoner ska satsas för att S ska vinna. Ytterligare 20 miljoner läggs på bland annat nå medlemmar tillika väljare över telefon. Satsningen är rekordstor, säger man.

Av LO-medlemmarna sympatiserar nu bara 38,8 med Socialdemokraterna.

Men det regelbundna stödet som LO och dess förbund ger till S är snarare på nedgång. Det har minskat över tid och nästan varje år, visar en kartläggning som tidskriften Arbetet har gjort. År 2010 gav förbunden 10,2 miljoner i direktutbetalningar till Partiet, 2020 2,3 miljoner. Flera förbund har sedan några år helt slutat ge pengar, 2021 var det bara 5 av 14. Däremot uppmuntrar flera sina medlemmar att rösta på S.

Hur länge till? LO:s ordförande Susanna Gideonsson firar tillsammans med statsminister Magdalena Andersson på LO-kongressen i december. Foto: Claudio Bresciani/TT

Men det gör de inte, åtminstone inte som förr. Av LO-medlemmarna sympatiserar nu bara 38,8 med S. Länge talade man om att andelen S-väljare inte kunde understiga 50 procent, för då skulle man inte längre kunna motivera partistödet. Valet 2018 var första gången det hände, 41 procent av de LO-anslutna lade sin röst på S. I SCB:s senaste partisympatiundersökning var det 27,1 av LO-medlemmarna som sympatiserade med SD, 11,4 med M och 10,1 med V.

Nu verkar LO i stället tala om att den relativa S-majoriteten motiverar partistödet. En fråga är förstås vad som händer om så slutar vara fallet.

I Danmark gick LO 2019 samman med TCO:s systerorganisation FTF och bildade en ny facklig centralorganisation under namnet Fagbevægelsens Hovedorganisation, FH. Banden till det socialdemokratiska partiet är avklippta. Bedömningen är att det ger större utväxling för fackmedlemmarna att lobba på flera partier än att vara bunden till ett.

Men i Sverige är det kanske inte medlemmarna det i första hand handlar om, än.