Albin Zettervall möter Michaela Fletcher (M):
Så får man Sveriges lägsta kommunalskatt
Samhälle Intervju
På tjugo år har Österåker gått från att ha den högsta skatten i Stockholms län till att i dag ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Inför Moderaternas Sverigemöte senare i veckan har Albin Zettervall träffat Michaela Fletcher, kommunalrådet som visar att det går att sänka skatten när andra kommuner säger att det är omöjligt.
Det är nog många, även bland stockholmare, som inte kan placera Österåker på kartan. Det tar drygt 30 minuter med Roslagsbanan från Tekniska högskolan i Stockholm till kommunen med Sveriges lägsta kommunalskatt. Det är en plats präglad av närheten till Östersjön och kommunen består till stor del av skärgårdsöar och naturområden.
När man kliver av på perrongen i centralorten Åkersberga känns det som att kliva ut i småstads-Sverige. Om det inte vore för Roslagsbanan skulle man kunna tro att Österåker är en vanlig småstad långt från storstadens brus. Men denna till synes helt vanliga tätort sticker ut, tack vare en osedvanligt låg skattesats.
I de flesta kommuner är skatten ett ständigt växande problem. Sedan 1950-talet har medelskattesatsen ökat från 12,53 procent till dagens 32,37 procent. De största höjningarna kom i samband med 1970-talets stora utbyggnad av den offentliga sektorn, och ökningstakten avtog kring 1980. Då var den kommunala skattesatsen i snitt 29,09 procent, men sedan millennieskiftet är trenden tydlig att skatten återigen kryper uppåt. Även i många moderatstyrda kommuner i Stockholm har skatten antingen höjts eller legat stilla sedan 2010.
För en medelinkomsttagare i Österåker betyder det 10 500 kronor mer om året jämfört med riksgenomsnittet.
I Österåker är trenden den motsatta. Kommunen hade den högsta skatten i Stockholmsregionen 2004, 32,5 procent. Sedan dess har skattebördan minskat och kommuninvånarna betalar i dag Sveriges lägsta skatt, 28,98 procent. Under samma period har den genomsnittliga kommunala skattesatsen i genomsnitt ökat med 87 öre. För en medelinkomsttagare i Österåker betyder det att den får behålla 10 500 kronor mer om året jämfört med riksgenomsnittet. Senast vid årsskiftet valde majoriteten att återigen sänka skatten. Som av en händelse blev årets skattesänkning på 30 öre – en sänkning motsvarande Region Stockholms höjning av skatten.
Moderaterna har styrt kommunen sedan 1998 tillsammans med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. I senaste valet ökade Moderaterna med över fyra procentenheter, och landade på 38 procent av rösterna.
Österåkerborna är långt ifrån rikast i Sverige, medianinkomsten är 376 000 kronor om året, jämfört med exempelvis Täby (428 000 kr) och Lidingö (414 000 kr), och utbildningsnivån ligger på Sverigesnittet. Hur är det då möjligt att Österåker kan ha Sveriges lägsta skatt?
***
Det gamla sjukhuset i Åkersberga, en kvarts promenad från stationen, har under de senaste decennierna fungerat som kommunhus. Här träffar jag kommunens starka kvinna och kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M) för att få svaret på frågan.
Det är sedan hon blev kommunstyrelseordförande 2011 som skattesänkningarna har varit som störst, och redan tidigt i intervjun blir det tydligt hur två personer varit särskilt viktiga för henne i arbetet med att sänka skatten.
Har skattesänkningarna varit ett medvetet val sedan du blev KSO?
– Ja, det handlar om att ha respekt för vems pengarna är. Det vill säga, att ha så effektiv verksamhet med så mycket pang som bara är möjligt för pengarna. Plus att… ja, må han vila i frid, Johnny Munkhammar bodde i Österåker och var en fantastisk inspiratör. Han kandiderade 2010 till riksdagen, han kom högt på listan och jag var då på första plats till kommunfullmäktige och vi hade lite draghjälp av varandra. Han stöttade mig och jag stöttade honom. Han har sagt ”Pengarna tillhör inte först staten, pengarna tillhör den som jobbat ihop dem, för det är där värdet har skapats” och det mantrat har jag burit med mig. Sen har jag haft en fantastisk mentor i kommunen i form av Mohammed Khoban, en tjänsteman som först var controller som jag fick möjlighet att lyfta upp till chefsekonom och sedan vidare till budget- och kvalitetschef innan han gick i pension för några år sedan. Han var den mest anspråkslösa mannen jag någonsin har träffat. Han fick mig att tycka att kommunal ekonomi är bland det roligaste man kan syssla med. Han var en fantastisk mentor.
Michaela Fletcher berättar om hur Mohammed fick henne att inse hur utrymmet för skattesänkningar egentligen ser ut och hur mycket som går att uppnå med ett mer systematiskt arbete för att öka effektiviteten och sänka kostnaderna i hela den kommunala budgeten.
– Resurstillskotten, som nästan all debatt handlar om, är bara ett litet hörn av tavlan. Den viktiga frågan är vad vi gör med den totala budgeten. När jag blev KSO började vi arbeta systematiskt med mål- och resultatstyrning, vi införde även en långsiktigt ekonomisk plan som vi uppdaterade varje mandatperiod. Nu uppdaterar vi vartannat år för att det händer mycket. I denna lade vi in en anti-svällfaktor, där vi sa att den kommunala administrationen inte behöver växa i takt med att invånarantalet stiger.
”I planen lade vi in en anti-svällfaktor. Den kommunala administrationen behöver inte växa i takt med invånarantalet.”
Arbetet med att få anti-svällfaktorn att fungera i praktiken och begränsa den kommunala administrationen underlättas av att Österåker med drygt 49 000 invånare är en relativt liten kommun, menar Fletcher:
– Jag har möjlighet att gå och prata med varje förvaltningsdirektör och fråga “vad är det som triggar den här kostnaden?”. Det kanske inte går att göra på samma sätt i större kommuner. Vi tittar också på pensionsavgångar – för tio år sedan hade vi en heltidsanställd som sysslade med befolkningsprognos – det görs i dag på tre sekunder digitalt. Måste vi ersätta den här personen eller går det att skruva på något annat sätt, frågar vi oss. Man kan inte luta sig tillbaka och säga “vad bra, nu har vi fixat det här”, utan hela tiden kolla på hur effektiva vi är och jämföra oss med andra.
Michaela Fletcher sökte sig till politiken i samband med att hon och hennes dåvarande man flyttade till Österåker 2005, och fick då höra av en förskollärare i sin gamla kommun att Österåker var Sveriges sämsta kommun när det gäller barnomsorg och skola. Fletcher berättar att förbättringar av skolan och barnomsorgen varit en av hennes prioriteringar, och utvecklingen i Österåker utmanar den utbredda föreställningen att sänkta skatter skulle stå i konflikt med bättre kommunala verksamheter. Det avgörande är tydliga prioriteringar i hur skattepengarna används, konstaterar hon:
– När jag flyttade till Österåker 2005 låg vi närmare plats 200 av 290 kommuner när det gäller slutbetyg i årskurs nio, nu ligger vi på topp 20. Vi har bland Sveriges högst betalda lärare och det beror på politisk vilja. Det handlar om att öka statusen, för det är ju lärarna som i längden avgör elevernas resultat. Att klättra till topp 20 görs inte på ett år eller en mandatperiod. Det har varit ett långsiktigt arbete som handlat om att utvärdera effekterna av de satsningar vi gjort. Nästan alltid kan man göra mer och bättre med de pengar som redan satsas. Jobbar man däremot felaktigt och får mer pengar, jobbar man bara ännu mer fel.
Men det är också avgörande att vara en bra arbetsgivare för att lyckas med förändringar, understryker Fletcher och berättar om hur hon som ung insåg värdet av bra ledarskap.
– Jag är skolad i SAS-Jannes anda. Jag jobbade på Vingresor när jag var 23 år, och jag var nästan beredd att tatuera in Ving-loggan på armen. Jag älskade mitt jobb och min arbetsgivare för de gjorde helt rätt, trots att jag slet som ett djur, jobbade jämt, med låg lön. Det har jag tagit med mig i varje anställning eller chefsposition som jag har haft. Vi kommer ingenstans om vi inte uppfattas som en god arbetsgivare av alla våra medarbetare.
”Vi kommer ingenstans om vi inte uppfattas som en god arbetsgivare av alla våra medarbetare.”
Österåker är en stor inflyttningskommun, och har nästan dubblerats i storlek sedan 1980. Fletcher tror dock inte att den låga skatten är avgörande när nya invånare väljer att bosätta sig i kommunen. I stället tror hon att naturen och tryggheten är det som lockar.
– Jag vet inte hur gemene man tänker på skatten. Det är klart att de som kanske har högre inkomst funderar mer på ifall Täby har en krona högre skatt. Men framförallt är det bra mycket billigare att köpa ett hus i Österåker där man också får naturen och skärgården. Jag tror att man som förälder tänker mer på hur bra skolorna är och tryggheten där vi nu rankas som den tryggaste kommunen dagtid i landet.
Österåker har i dag betydligt lägre skatt än flera traditionellt sett starka M-fästen i Stockholms län. I Lidingö, där medianinkomsten är betydligt högre än i Österåker, är skatten 1,24 kronor högre och i Danderyd, kommunen med Sveriges högsta inkomster, ligger kommunalskatten 1,65 kronor över nivån i Österåker.
Finns det en eftersträvansvärd procentnivå, en drömnivå, för kommunalskatten?
– Vi är en inflyttningskommun, och när man har inflyttning går det alltid att sänka skatten. Sedan leder god ekonomisk hushållning till ökad effektivitet, och ökad effektivitet leder till att det går att sänka skatten. Vi får aldrig bli “fat and happy” och tycka att vi nu har gjort vårt. Jag har ingen målnivå på skattesänkningarna, men om det går att sänka skatten så gör vi det.
Av Sveriges 290 kommuner har ungefär 100 en moderat som kommunstyrelsens ordförande, och Moderaterna sitter i styret i mer än hälften av kommunerna. Trots Moderaternas tradition som skattesänkarparti var det endast 9 kommuner som sänkte skatten 2024.
Kanske har det blivit dags för Michaela Fletcher att påminna andra moderata kommunalråd om citatet från Johnny Munkhammar som inspirerat politiken i Österåker. För när Österåker sänker en redan låg skatt borde det vara svårt för andra att påstå att det inte går.
Omslagsfoto: Celine Alfredsson