Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Fredrik Kopsch: Förmånsbeskatta lägenhetsmyglarna

Återkommande avslöjas att personer i höga positioner fått hyreslägenheter på exklusiva adresser som förmåner. Nu senast inom Polisen. Det kan likställas med en rejäl lönehöjning, men hyresregleringen gör lägenheter till skattefria förmåner, skriver Fredrik Kopsch.

Hyresregleringen möjliggör gräddfiler till exklusiva lägenhetskontrakt. Foto: Shutterstock

Vid en middag hos goda vänner för en tid sedan spelade vi ett frågespel. Jag fick då en fråga som jag inte omedelbart kunde gissa svarat på, men som i efterhand kändes alldeles uppenbar. Frågan var varför dansband förr i tiden hade så färgglada och speciella kostymer.

Svaret är skattetekniskt. För att dansbandsmedlemmarna skulle kunna dra av kläderna som en kostnad behövde de skilja sig från kläder man annars har på sig. Så fungerar skatter. I de allra flesta fall kommer en skatt att leda till någon sorts beteendeförändring. Ibland, som när vi beskattar alkohol eller flygresor är det avsikten. Vid andra tillfällen, som när vi beskattar arbetsinkomster, är en tråkig bieffekt att folk väljer att arbeta mindre, eller på annat sätt undvika skatt.

Med höga skatter på arbetsinkomster blir incitamenten att undandra inkomster från beskattning större. En del väljer att arbeta svart för att helt slippa skatt, medan andra väljer att ta ut kompensation på andra sätt än genom lön. När mina vänner i privat sektor byter jobb får jag ofta höra att de förhandlar om både lön och semesterdagar. I valet mellan två jobb är det inte bara lönen som avgör, utan även vilka andra typer av förmåner som följer med tjänsten. Att få fler semesterdagar i stället för högre lön är ett sätt att ta ut kompensation utan att betala skatt. Med högre skatter på arbetsinkomster kan vi förvänta oss flera liknande kreativa lösningar.

Det är i detta perspektiv jag tycker man ska se på de lägenhetsaffärer som uppdagas då och då, exempelvis från Kommunal för ett par år sedan, och nu senast från Polisen.

Historien är alltid densamma, personer på höga chefspositioner eller företrädare för olika styrelser får en gräddfil till attraktiva innerstadslägenheter som ägs av den egna organisationen, eller av närstående organisationer. Rent juridiskt har ett hyreskontrakt i Stockholms innerstad inget värde. Men det faktum att de handlas för miljonbelopp på en svart marknad vittnar om en annan bild.

Den svenska hyresregleringen maskerar denna förmån, men den gör på intet sätt att den försvinner.

Att få ett lägenhetskontrakt av sin arbetsgivare, särskilt när kontraktet gäller för en stor lägenhet med relativt låg hyra i Stockholms innerstad, kan likställas med att få en rejäl löneförhöjning. Orsaken är det svenska hyresregleringen. Denna resulterar i att hyrorna för stora och centralt belägna lägenheter ligger långt under den nivå de hade inbringat om hyressättningen var fri. Hyrorna kan även ligga långt under de månadskostnader som boende i likvärdiga bostadsrätter, av samma storlek i samma områden, behöver betala.

Om vi inte hade haft en hyresreglering som resulterade i lägre hyresnivåer för centrala lägenheter, och diverse organisationer valt att hyra ut dylika lägenheter till sina chefer till samma hyror som i dag hade det tydliggjorts att det rör sig om skattepliktiga förmåner.

Om en lägenhet med en marknadsmässig hyra på 20 000 kronor i månaden i stället hade hyrts ut till en anställd för 10 000 kronor hade Skatteverket relativt snabbt och enkelt kunna uppmärksamma detta och upptaxerat den anställde. Den svenska hyresregleringen maskerar denna förmån, men den gör på intet sätt att den försvinner.

Jag föreslår att någon kreativ tjänsteman hos Skatteverket uppmärksammar den här problematiken. Det finns flera sätt att försöka uppskatta hur stor förmån det rör sig om, trots att inga marknadsmässiga hyror finns att jämföra med.

Man kan i stället se på den anställdes alternativ till att få en hyreslägenhet av sin arbetsgivare. Ett av dessa är som redan nämnt att köpa ett kontrakt på den svarta marknaden, men dessa priser är av naturliga skäl svåra att observera.

Ett annat alternativ för den anställde vore att köpa en likvärdig bostadsrätt. Det alternativet skulle resultera i en annan boendekostnad, som utgörs av summan av kapitalkostnaden (räntekostnader för lånat kapital och alternativkostnad för eget) och månadsavgiften. Förmånen kan då relativt enkelt beräknas som skillnaden mellan boendekostnaden för en sådan bostadsrätt, och hyran för den erhållna hyresrätten.

Som jag ser det är inte det stora problemet att personer på höga chefspositioner erbjuds lägenheter av sina arbetsgivare. Det är heller inte att de får dessa lägenheter under ofta korrupta former. Ett större problem är att de, till skillnad från de flesta av oss andra, kan undandra motsvarande stora arbetsinkomster från skatt. Ett än större problem är att vi har en hyresreglering som möjliggör precis detta.