I takt med att tobakspolitiken blir alltmer repressiv ökar andelen illegala cigaretter på den svenska marknaden. Samtidigt som staten försöker bekämpa brottslighet göder den de kriminella nätverken genom att hålla skatterna uppe. Vad är egentligen viktigast att bekämpa, brottslighet eller rökning?
Vad har kontanterna, bilen, villan, flygplanet och sportskyttet gemensamt? De har alla blivit föremål för en politisk strävan att inskränka den individuella friheten. Efterkrigstidens sociala ingenjörskonst, som många trodde var överspelad, har kommit tillbaka med full kraft, och vunnit anhängare på båda sidor om den politiska blockgränsen, och till och med inom näringslivet.
Efter drygt en månad har rökförbudet redan hunnit göra människor arbetslösa, tvingat kaféer att stänga och gjort nattlivet farligare. Allt för att regeringen och riksdagen vill signalera att de inte gillar rökning. Skadan antitobakslobbyn och dess allierade i politiken gör är långt större än ”problemet” med rök på uteserveringar.
DEBATT: Med det nya rökförbudet på uteserveringar har Sverige blivit lite mindre fritt. Trots att Sverige är ett land som länge präglats av förmynderi och gått i fel riktning vad gäller paternalism, finns dock ljuspunkter inom borgerligheten. Vid ett maktskifte borde avskaffandet av den nya tobakslagen vara en prioriterad fråga, skriver Albin Zettervall, vice ordförande i Fria Moderata Studentförbundet.
I dag förbjuds rökning i stora delar av det offentliga rummet. Cigaretter kan vara störande för alla, till och med orsaka andningsbesvär, samtidigt som de inte ens gynnar rökaren. Av dessa anledningar bör vi i konsekvensens namn ta det naturliga steget vidare och förbjuda pälsdjur i det offentliga rummet.
Det är mindre än en vecka kvar tills rökförbudet träder i kraft, men varken restauranger eller tillsynsmyndigheter vet ännu exakt vad det innebär. Folkhälsomyndigheten har visserligen fått åtta miljoner kronor för att informera om förbudet, men kommuner och polisen ger intryck av att ha en viss brist på resurser att lägga på att förhindra rökning.
Norska Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug vill att människor ska få dricka, röka och äta hur mycket rött kött som de vill. Det gör henne mer liberal i folkhälsofrågor än något svenskt riksdagsparti. Borgerligheten borde se det som en kastad handske. Ska verkligen Fremskrittspartiet vara liberalare än M, KD, C och L?
Den moraliserande regleringsiver som tar sig uttryck i rökförbudet på uteserveringar har en lång historia i Sverige. Under 1900-talet var nykterhetsnämnderna och deras informatörer det mest långtgående experimentet – en social kontroll som ledde till stora intrång i den personliga integriteten och ett angiverisamhälle.
Västernorrland borde lämna sina rökare ifred, public service förmår inte skilja egna åsikter från fakta, och i en ny dokusåpa om prepping lyckas SVT sätta fingret på samhällets bristande krisberedskap.
En ny västernorrländsk regel tvingar regionens anställda att stämpla ut och byta om när de vill röka. I ett civiliserat samhälle måste den som väljer att leva bland andra människor också lära sig tolerera deras livsstil – även när det gäller rökare.
Vid årsskiftet infördes en ny lag om av alkohol och tobak. Den här gången gäller det passagerare som korsar gränsen med till exempel alkohol, alltså kompisen som åker med i din bil eller resenären eller reseledaren som åker med i en turistbuss. Lagen kommer inte göra mycket för brottsbekämpningen – men däremot göra livet surt för den som köpt alkohol utomlands.
Humorlösa byråkratiska folkhälsoingenjörer stjäl den ena friheten efter den andra från människor som förr eller senare kommer att få nog. Det rökförbud som träder i kraft till sommaren är bara ett av många exempel. Vi behöver sätta stopp för plakatpolitik som förs mot samhällsproblem som knappt existerar, skriver Frans Sporsén och Myra Åhbeck Öhrman.
Mitt i alla nedslående spaningar inför 2019 och sammanfattningar av 2018 (otrygghet, identitetspolitik, förmynderi och så vidare) går det att identifiera några ljuspunkter.
Lagom till sommaren förbjuds rökning på uteserveringar. Ännu enkelt nöje för många svenskar faller offer för riksdagen – men regleringsivern borde oroa även oss icke-rökare. Anser de sig ha rätten att ta uteserveringarna ifrån rökarna så är de beredda att ta vad som helst från vem som helst.
Enligt DN kommer regeringen att förbjuda rökning på uteserveringar och allmänna utrymmen. Det är inte något som borde vara föremål för politik över huvud taget. Restaurangägare borde få bestämma över sina egna uteserveringar, och rökare har lika stor rätt till det offentliga rummet som statsministern själv.
Alkohol, socker, fet mat och tobak omges av allt fler skatter, regleringar och förbud. En liten men högljudd folkhälsolobby strävar efter att, bit för bit, ta ifrån människor rätten att välja hur man vill leva och vilka risker man vill ta. Smedjan har träffat Christopher Snowdon, en av Europas främsta experter på förmynderipolitik, för ett samtal om varför majoriteten tolererar frihetsinskränkningarna – och när den kommer att få nog.