7 oktober: döden och terrorn vi måste minnas
Varför tycks minnet av de brutala våldsdåden redan blekna?
Varför tycks minnet av de brutala våldsdåden redan blekna?
Det löper en röd tråd från 60-talsvänsterns försvar för Mao och Pol Pot till dagens Hamasapologeter.
I den svenska debatten har ifrågasättande av antisemitism setts som försök att tysta Israelkritik.
Oförmågan att ge en allsidig rapportering upprepas när det gäller Hamas krig mot Israel.
När Israel lämnade Gaza var tanken att det skulle dämpa krigshetsen bland palestinierna. Det blev tvärtom.
Sverige är en av de största givarna till UNRWA.
På inget annat område fortsätter arvet efter Olof Palme att vara lika närvarande som i den svenska synen på konflikter i omvärlden. 34 år efter Palmemordet fortsätter stora delar av kultur- och medieetablissemanget att låta sig styras av föreställningen att så kallade befrielserörelser alltid förtjänar vårt stöd, skriver Bengt G Nilsson.
Till skillnad från Unorthodox ger Shtisel oss en idé om hur livet kan te sig för dem som lever hela sina liv i den ultraortodoxa miljön. Christine Hanefalk rekommenderar en serie som är allmänmänsklig, utan karikatyrer.
Bengt G. Nilsson är en ovanlig utrikesjournalist, i alla fall inom det svenska skrået. Han föredrar nämligen att tänka själv, i stället för som alla andra. Det skriver Johan Sundeen i sin recension av Nilssons bok Israel och hennes fiender.
Israel är Mellanösterns mest frihetliga land. De som nu vill att Sverige ska bojkotta Eurovision Song Contest i Tel Aviv bedömer Israel med en annan måttstock än andra länder, vilket i sig är ett tecken på ett antisemitism – och ett bevis för att Israel som nation behövs.
Författaren och journalisten Bengt G Nilsson ger sitt perspektiv på Israel-Palestina-konflikten, Västsahara och den kulturrelativism som ofta präglar mötet med andra kulturer.
Han sympatiserade med palestinierna, men efter hand kom han att ställa sig på israelernas sida. Journalisten och författaren Bengt G Nilsson beskriver sin omsvängning i vår tids kanske mest infekterade konflikt – och vad det egentligen är för ståndpunkt den svenska vänstern väljer att ta.
Israel-Palestina-konflikten är inte längre den viktigaste frågan för Mellanösterns ledare. Den konflikt som tidigare kunde fungera både som slagträ och ursäkt för övriga Mellanösterns tillkortakommanden, har tappat de regionala ledarnas fokus – vilket kan vara positivt för hela regionen.
Intressanta förslag till en fredlig lösning av konflikter i Mellanöstern kritiseras och utmålas som katastrofala, inte på grund av vad planerna går ut på, utan på grund av att ”fel” personer kommit med förslagen. Hur vore det om vi tog saker på allvar, även när det går att hitta en koppling till Donald Trump?
En präst anklagar Israel, eller åtminstone Israels ambassadör, för ”pinkwashing” när han deltog i Prideparaden. Det är besynnerligt, med tanke på att Israel är det enda landet i regionen där en avvikande sexuell läggning inte är förenad med allvarlig fara.