Barakat Ghebrehawariat, som regeringen nyligen utsåg till medlem av Nationalmuseums insynsråd, har både ett identitetspolitiskt bagage och en bakgrund i våldsbejakande miljöer. Utnämningen ligger med andra ord helt i linje med den miljöpartistiska kulturpolitiken.
Identitetspolitiken är här för att stanna. Åtminstone om man får tro Ivar Arpi, som tillsammans med Adam Cwejman är aktuell med boken Så blev vi alla rasister. Smedjan har träffat ledarskribenten på Svenska Dagbladet för att tala om hur det gick till när den svenska debatten blev fixerad vid hudfärg.
W E B Du Bois kom att bli en inspirationskälla för den svarta amerikanska separatismen från Malcolm X till Muhammad Ali men också för den nutida svenska identitetspolitiken. Går man tillbaka till Du Bois intellektuella rötter hamnar man dock i nazismens inspirationskällor.
De identitetspolitiska slagorden skallar svagare än för ett par år sedan i den svenska debatten. Detta tolkas av vissa som att identitetspolitiken är ett överspelat kapitel. Historien visar dock att det är när slagorden tystnar som idéerna fått fäste vid institutionerna och börjar implementeras i praktiken. Vi har med andra ord bara sett början på identitetspolitiken.
Medan identitetsvänstern utnyttjar filmer och serier maximalt för att sprida sitt budskap krymper andelen kultur som är fri från politiska ställningstaganden. Karaktärer byter kön för att uppnå representativitetsmål och filmrecensioner lägger mer vikt vid andelen kvinnor än filmens kvalitet. Det är en svår utveckling att bemöta för den som vill avnjuta sina serier utan identitetspolitisk glasyr.
Skolinspektionen har granskat förskolans arbete med jämställdhet. Bland annat visar det sig att personalen inte är tillräckligt bra på att styra den fria (?) leken i en genuspedagogisk riktning. Det talas om att skapa möjligheter för barnen, men mellan raderna tonar en auktoritär brist på respekt för den fria viljan fram.
Alternativhögern och identitetsvänstern verkar olika, men skrapar man på ytan visar de sig ha mycket gemensamt. De delar intellektuell inspiration, den kollektivistiska mentaliteten och en aggressiv inställning till liberala idéer. Smedjan har träffat Oxfordstatsvetaren och libertarianen Tom Palmer för att diskutera vad som binder dem samman, och hur man bekämpar den identitära alternativhögern.
I föreställningen Muslim Ban tycks alla upplevelser silade genom universitetens postkoloniala teoribildningar. I föreläsningsform berättas att vi lever i en ”albakrati” där de vita har makten och kuvar de icke-vita. Dock besvaras inte frågan om varför icke-vita uppträder på en rasistisk regims nationalscen.
För den nya vänstern är radikalismen endast en modeaccessoar. Det finns inte ens en förväntan på att man ska leva som man lär. Det går utmärkt att peka finger mot den som skatteplanerar, samtidigt som man gör samma sak själv. Samtidigt letar sig socialistsymbolerna in på modevaruhus och lyxbutiker.
40 procent av kurslitteraturen vid Lunds universitets statsvetenskapliga institution måste vara skriven av kvinnor. Därmed signalerar universitetet att en författares kön är viktigare än vad han eller hon faktiskt skriver. Är det någonstans där en sådan människosyn verkligen gör skada, så är det vid universiteten.
Förr beundrade man den som fötts med de bästa av förutsättningar. Sedan beundrade man den som trotsat sina dåliga förutsättningar och blivit något. Dagens yngre generation verkar snarast se de dåliga förutsättningarna som idealet – huruvida man gör något av dem är inte längre intressant.
MSB satsar 10 miljoner på att undersöka hur ”genusgrundade normer och maktrelationer” påverkar aktörer i en samhällskris. Det är bara toppen av det genusvetenskapliga isberget. Medan samhällets skydd och beredskap är minst sagt eftersatt, lägger MSB stora mängder energi på normkritik och genusteori.
På senare år har det gång på gång uppdagats hur tjänstemän inom offentlig sektor använt sina uppdrag för att driva sin egen agenda. Senast i raden är Södertörns Tingsrätt som upplåtit sitt officiella twitterkonto till opinionsbildning.
Identitetspolitiken är en återvändsgränd av stereotyper och godtycke. En ny amerikansk dokumentärfilm tittar närmare på konsekvenserna av en politik där medborgarna klassificeras utifrån rastillhörighet, inte minst för den stora grupp amerikaner med bakgrund i flera olika etniska grupper.
Johan Lundberg har varit i Göteborg och sett den omdebatterade pjäsen ”Jihadisten”. Han fann en pjäs med ambitioner, men som reproducerar en vanlig, felaktig föreställning: Att extrema rörelser i första hand skulle vara en konsekvens av orättvisor i västvärlden.
FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 5. Artikelserien väckte reaktioner redan innan den första texten hade publicerats. Fredrik Segerfeldt sammanfattar reaktionerna på sin artikelserie och skriver om en kultur- och mediesektor där tunga företrädare alltjämt blundar för eller förminskar vänstervåldet.