I dag förbjuds rökning i stora delar av det offentliga rummet. Cigaretter kan vara störande för alla, till och med orsaka andningsbesvär, samtidigt som de inte ens gynnar rökaren. Av dessa anledningar bör vi i konsekvensens namn ta det naturliga steget vidare och förbjuda pälsdjur i det offentliga rummet.
Artificiell intelligens kan se på människors ansikten vilken sexualiet de har. Det skapar hittills oanade möjligheter att förfölja och förtrycka sexuella minoriteter. Den sortens AI är ett verktyg mänskligheten inte bör ha.
Inför EU-valet och den kvinnliga rösträttens jubileumsdag hördes många stora ord om vår demokratiska plikt och hur rösträtten är den viktigaste rättigheten vi har. Men det viktigaste är inte att vara en av flera hundra miljoner röstberättigade som bestämmer vem som ska bestämma över oss de kommande åren, utan de rättigheter vi har som skydd mot dem som bestämmer.
2017 blev Erik Ringmar känd för sina försök att slippa kvotera in kvinnliga författare i en kurs om 1800-talets mörkermän. Affären har mycket att säga om den akademiska friheten och universitetens oberoende i Sverige, skriver Arvid Hallén.
Dagens unga undviker alkohol, tobak och sex, och vill de skolka ber de sina föräldrar om lov. Förra veckans klimatstrejk visade att samhället står inför ett allvarligt hot: en generation unga utan minsta tillstymmelse antiauktoritära impulser.
Att låta ungdomar ta ett stort eget ansvar innebär vissa risker, men vinsterna är desto större. Det gör inte bara tillvaron roligare för unga, utan innebär en nödvändig förberedelse inför vuxenlivets ansvarstagande.
Under vissa villkor är det rätt att skjuta presidenter och poliser, ljuga för väljare och nästla sig in i statsapparaten för att sabotera dess verksamhet. En ny bok lär oss att det ibland är rätt att göra motstånd när stat och lagar oss förtrycka.
Ansamlingen av många små förolämpningar är en underskattad politisk kraft. Det är ofta de små irriterande detaljerna i vardagen som till slut får bägaren att rinna över och människor att byta uppfattning. Därför leker staten med elden när den fattar beslut som snarare trakasserar medborgarna än stärker samhället.
Lagom till sommaren förbjuds rökning på uteserveringar. Ännu enkelt nöje för många svenskar faller offer för riksdagen – men regleringsivern borde oroa även oss icke-rökare. Anser de sig ha rätten att ta uteserveringarna ifrån rökarna så är de beredda att ta vad som helst från vem som helst.
Vid första anblicken kan det verka som att arbetarrörelsen socialiserade Sverige. I själva verket bär dock borgerligheten en stor skuld för socialiseringen. Svensk näringslivshistoria lär oss att det farligaste inte är när socialistiska partier driver socialistisk politik, utan när nominellt icke-socialistiska partier gör det – för då finns det ingen som säger emot.
Förra veckan fastslog Europadomstolen att man yttrandefriheten inte omfattar provocerande uttalanden om profeten Muhammed. Det förefaller allt mer som att yttrandefriheten i Europa har reducerats till en teoretisk konstruktion. I praktiken smäller rätten att slippa bli konfronterad med åsikter man ogillar högre.
Allemansrätten ger alla möjlighet att nyttja skog och mark. Problemet är dock att det inte går någon tydlig gräns mellan nyttjande och utnyttjande. Bärplockare och naturturismföretag tjänar pengar på andras mark utan deras godkännande, och slitage på stadsnära skogar får skogsbolag att sälja. I praktiken står äganderätten mot allemansrätten, och balansgången är riskabel.
Höstens talmansrundor, liksom regeringsbildningen 2014, visar en svaghet i vårt centrala politiska system. Mycket av bristen på stabilitet och det stora utrymmet för talmannen att göra personliga tolkningar av grundlagarna, går att spåra till de förändringar av statsskicket och regeringsformen som genomfördes under det radikala 70-talet. Arbetet med att reformera regeringsformen borde ha varit både långsammare och förnuftigare.
TIMBRO 40 ÅR. När Timbro bildades 1978 fanns en lång tradition av systematisk, näringsvänlig opinionsbildning att bygga på, från sammandrabbningarna mellan arbetarrörelse och näringsliv över frågan om privat ägande av industrin efter andra världskriget, till löntagarfonderna trettio år senare. Även om striden om löntagarfonderna kortsiktigt förlorades, lyckades Timbro under de tidiga åren ta tillbaka mycket av problemformuleringsprivilegiet från vänstern.
Sverige sjunker från plats 25 till plats 43 på listan över de mest ekonomiskt fria länderna i världen. Det är resultatet av fyra år med en vänsterregering, och borde utgöra en alarmklocka. I stället är förutsättningarna för företagande långt ned på dagordningen i Sverige – och det kan komma att stå oss dyrt, skriver Christofer Fjellner, Europaparlamentariker för Moderaterna.
För 35 år sedan gick tiotusentals svenskar ut på gatorna för att protestera mot vänsterns försök att beröva svenska företagare sina företag. Uppslutningen bakom äganderätten var beundransvärd, men när man ser den frihetliga rörelsen i dag börjar man undra: Behöver det verkligen gå så långt som till löntagarfonder för att högern ska stå upp för äganderätten?
Efter den tid av hetsiga stämningar i politiken som en valrörelse innebär är det nu dags att återvända till Vardagen. Musikern Ulf Lundell har svarat för ett antal rapporter från vardagslivet under de senaste åren. I våras kom den senaste, benämnd just Vardagar. Lundell har slagit ner en seismograf i marken i Svinaberga, strax norr om Simrishamn. Där fångar han många av tidens stora och små frågor. Till stora delar är det en bok om frihet, frihetens villkor och följder.
John McCain blev aldrig president, men ändå en informell ledare för den fria världen. Den amerikanske senatorn, krigshjälten och före detta presidentkandidaten John McCain har gått bort. Stefan Olsson tecknar ett porträtt av en amerikansk politiker som blev känd och uppskattad för sitt engagemang för friheten långt utanför USA:s gränser.
Framsteg i form av teknologisk utveckling är ofta en konsekvens av att människor har givits intellektuell frihet att ta vara på sin kreativitet, och ekonomisk frihet som skapat möjligheter att fördela resurser på ett sätt som främjar innovation. Men även om framsteg ofta är en konsekvens av frihet är frihet inte nödvändigtvis en produkt av teknologiska framsteg.
Marknadsekonomins globala seger har besegrat fattigdom världen över. De senaste 30 åren har en miljard människor gått från det som kallas relativt välstånd till nära fem miljarder i dag. Fattigdomen må vara besegrad i region efter region, men den är ännu inte övervunnen. För att nå dit krävs fortsatt ekonomisk tillväxt och mer marknadsekonomi.