Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.
Internetleverantören Bahnhof fälldes för en ”könsdiskriminerande annons”, men frias för en likadan där män och kvinnor bytt plats. Att tillåta påstådda kränkningar av män men inte av kvinnor skickar den gamla vanliga signalen att kvinnor är svagare än män – en uppfattning som verkar prägla stora delar av svensk offentlighet.
Försvarsmaktens senaste kampanj sprider föreställningen att försvaret har i uppdrag att spegla samhället. Det är en djupt problematisk utgångspunkt för myndigheten som egentligen borde fokusera på att försvara samhället.
Två brandmän får skadestånd efter att ha nekats anställning hos Södertörns brandförsvarsförbund på grund av att de kritiserat arbetsgivarens värderingar i rekryteringsprocessen. Det är en värdegrund som förtjänar att ifrågasättas. Räddningstjänstens fokus på identitetspolitik och genus är ett problem.
En kvinna som behövde ta av sig slöjan före högskoleprovet för att visa att hon inte hade hörsnäckor – en fuskmetod som har förekommit organiserat i högskoleprovet – anser att hon blivit exkluderad från samhället. I själva verket har hon, genom att följa samma regler som alla andra, blivit inkluderad. Tvärtom hade det varit exkluderande att inte kontrollera henne.
Centerpartiets Annie Lööf vill spendera miljarder för att minska lönegapet mellan män och kvinnor, trots att lönegapet inte har med kön att göra. Ett borgerligt parti vill ha en socialistisk lösning på ett problem som inte finns, och grundar detta i identitetspolitik – och så undrar politiker vart människors tilltro till dem tog vägen, skriver David Eberhard.
Annie Lööf vill jämna ut ”oförklarliga” löneskillnader mellan män och kvinnor. I själva verket är det framför allt skillnader i meriter som gör att män tjänar mer än kvinnor. Lööfs förslag om miljardbidrag till kvinnor är både orättvist och dåligt utformat.
Efter att en längre tid ha gjort sitt bästa för att snedvrida marknaden till kvinnors fördel, verkar nu Filminstitutet snarast vilja sträva efter att utesluta män ur filmbranschen. 2020 ska allt marknadsstöd gå till kvinnor om inte branschen börjat kvotera in dem informellt.
Identitetspolitiken är här för att stanna. Åtminstone om man får tro Ivar Arpi, som tillsammans med Adam Cwejman är aktuell med boken Så blev vi alla rasister. Smedjan har träffat ledarskribenten på Svenska Dagbladet för att tala om hur det gick till när den svenska debatten blev fixerad vid hudfärg.
Manliga Uber-chaufförer tjänar mer än sina kvinnliga kollegor, och det har ingenting med att diskriminering att göra. Ny forskning visar att lönegapet beror på olika sätt att köra. Att diskriminering måste ligga bakom skillnader mellan grupper är en myt.
Att olika komiker tjänar olika mycket är en självklarhet. Nu anklagar en standupkomiker Netflix för diskriminering eftersom hon erbjudits lägre ersättning än tre branschkollegor. Men även om de tekniskt sett utför samma arbete, innebär det inte att de gör det lika framgångsrikt. Alla är inte vid en punkt i karriären där de kan kräva 20 miljoner dollar för att medverka i ett komediprogram.
En kvinna anser sig vara diskriminerad för att en kappa kostar mer i storlek XXXL än storlek M. Visst kan det kännas orättvist när ens individuella förutsättningar ger en nackdelar, men vissa typer av orättvisor är en ofrånkomlig del av livet. De allra flesta av oss drabbas, på ett eller annat sätt. Det är bara att leva med det.
Google anklagas samtidigt för att diskriminera kvinnor och för att premiera kvinnor över män. Oavsett på vilket sätt det sker, är det skadligt för ett företag att låta kön gå före kompetens. För den som driver ett företag utifrån dåliga principer straffar det sig automatiskt när företaget går miste om kompetent arbetskraft.
Det är fel att neka en person anställning för att han vägrar skaka hand med kvinnor, enligt diskrimineringsombudsmannen. Det är en fråga som borde avgöras av företaget. Staten ska inte bestämma över privata företags anställningskriterier.