Artificiell intelligens kan se på människors ansikten vilken sexualiet de har. Det skapar hittills oanade möjligheter att förfölja och förtrycka sexuella minoriteter. Den sortens AI är ett verktyg mänskligheten inte bör ha.
Nätläkarna har blivit populära för att de gjort sjukvården lättillgänglig samtidigt som köerna växer på de vanliga vårdcentralerna. I veckan fattar Sveriges Kommuner och Landsting beslut om ersättningarna för digital vård. Om ersättningarna sänks skadeskjuts nätläkarna, men köerna blir kvar.
Medan somliga menar att den digitala utvecklingen hotar det privata ägandet, hävdar andra att digitaliseringen kommer att stärka äganderätten. Maria Eriksson resonerar om hur Uber, Marie Kondo och biohacking förändrar vårt förhållande till privat egendom.
Är det någon som vill ha min digitala information för att kunna mata sina feta big data-algoritmer? Helt ok. Om jag får välja vilken information jag vill sälja till vem och till vilket pris. Annars: lämna mig i fred.
En dockbordell har öppnat i Helsingfors, och fenomenet sexrobotar provocerar till den grad att röster höjs för att förbjuda dem. Det är dock ett större brott att skapa och upprätthålla moraliska tabun på sexualitetens områden, än vad det är att ha sex med en docka, skriver Hanna-Karin Grensman.
Tillgång till läkare har alltid varit en bristvara, men det kan ändras nu, genom användandet av artificiell intelligens. AI-läkare kommer ha tillgång till all världens medicinska kunskap och finnas tillgänglig gratis, hur mycket du vill, dygnet runt. Nätläkarna är första steget i den riktningen, men är bara början på en digital hälsorevolution.
Oavsett om blockkedjetekniken används av riksbanker eller i privata valutor är en bankrevolution på väg. Med tanke på hur banksystemet ser ut i dag behöver det inte vara något dåligt.
Meningsfullt arbete är en central del i många människors självbild. När robotar tar över människors arbeten riskerar det att påverka oss negativt. Många framsteg är positiva, men vi bör fortfarande fråga oss om all framåtrörelse verkligen är positiv.
I sin granskning av den digitala sjukvården förbiser SVT orsaken till nätläkarnas popularitet. Det är den ordinarie vårdens misslyckande med köer och dålig tillgänglighet som ligger i grunden för de digitala vårdbesökens popularitet.
Den 29 oktober presenterade Storbritanniens finansminister Philip Hammond sin senaste budget. Budgeten innehöll en skatt specifikt riktad mot digitala jättar som Facebook och Google – en skatt som sedan tidigare också diskuteras i Bryssel. En sådan skatt är bara det senaste exemplet på politiker som vill visa sig handlingskraftiga inför nya problem – men som helt missar måltavlan.
Trots att delningsekonomin är ett nytt fenomen är den redan missuppfattad. De digitala plattfomarna innebär inte bara att resurser kan utnyttjas bättre, utan också att individer får egenmakt och tillgång till tidigare otillgängliga massmarknader. Politiker och särintressen stretar som vanligt emot, men som talesättet lyder: teknik slår politik.
Förra veckans omröstning om upphovsrättsregler i Europaparlamentet är ett tecken på hur lagstiftare jobbar mot och inte med den tekniska utvecklingen. Samtidigt har både Sverige och EU ambitionen att vara världsledande kunskapsekonomier. De ambitionerna måste nu omsättas i handling om inte Europa ska bli ett innovativt bakvatten.
Carin Jämtin ville ha butlers i tunnelbanan. I dag får vi mer ”tid att älska och skratta”, tack vare företag som levererar matkassar till dörren. Samtidigt tappar ”den svenska modellen” i relevans för varje dag som antalet egenanställningar blir fler.
SÅ PLANERAR KINA ATT TA ÖVER VÄRLDEN. Genom inhemsk innovation, utländska företagsförvärv och industrispionage har Kina uppnått en snabb teknikutveckling. Tävlingen mot USA om positionen som världsledande inom ny teknik förutspås kunna leda till ett nytt kallt krig. I Sverige verkar vi däremot allt annat än förberedda på vad det innebär om Kina blir en högteknologisk stormakt.
Artificiell intelligens och nya digitala verktyg kan både stärka lärarrollen och vara en viktig dellösning på den enorma rekryteringskris som skolan står inför. Att traditionell katederundervisning har starkt empiriskt stöd innebär inte att vi ska sluta pröva nya metoder för skolutveckling. Den tilltagande borgerliga teknikfientligheten i skoldebatten är kontraproduktiv.
EU-parlamentets utskott har godkänt kommissionens förslag att förbjuda länkar till nyhetssidor på sociala medier. Förslaget är så dåligt utformat att konspirationsteorierna nästan förefaller påkallade. Effekterna kan komma att bli djupt problematiska.
Digitaliseringen erbjuder en möjlighet att gå från ägande till tillgång. Vi behöver inte längre äga saker som bilar eller verktyg eftersom de, genom olika plattformar, finns att tillgå när vi behöver dem. Gig-ekonomin kan beskrivas som en liknande utveckling på arbetsmarknaden. Och det är bra för den som jobbar.
Stormen kring Cambridge Analytica har skapat en oro att de sociala mediernas datasamlingar skadar demokratin genom sin makt över politiken. Det stämmer, särskilt som de sociala medierna har så stor makt över det politiska samtalet. Det är dock vi själva som väljer att göra datasamlingarna så mäktiga som de är.
Inom en snar framtid kommer det förmodligen vara närmast omöjligt att nå ut till Facebook-publiken utan att betala. Makten över det offentliga samtalet, som tidigare delades av ett rätt stort antal tidningsredaktioner, börjar alltmer tas över av ett fåtal sociala medier. De som hade höga förhoppningar på sociala medier som en demokratisk kraft, kommer med all sannolikhet att bli besvikna.
I dag är många ledarskribenter mediala superstjärnor, ett uppsving för genren som få spådde för 20 år sedan. Samtidigt konkurrerar ledarjournalistiken med de alltmer omfattande kommentarerna på nyhetsplats. Kanske kommer åtskillnaden mellan ledar- och nyhetsredaktionen visa sig vara en parentes i historien.