Glädjeutnämningarna av univer(S)iteten
Ingen av de sex högskolor som blivit universitet de senaste två decennierna håller måttet, enligt internationella rankningar. En oberoende kommission borde granska dem för att avgöra vilka som bör ha…
Välfärd
Den svenska välfärdsmodellen står inför sin största utmaning sedan den skapades. Vi har en rikare, men äldre och mer heterogen befolkning än tidigare. Förväntningarna på hög kvalitet och kraven på individuella lösningar har aldrig varit så stora. Ändå fortsätter välfärdsdebatten i gamla spår, med misstänksamhet mot entreprenörer. Inom programområdet Välfärd utvecklar vi reformförslag för att välfärden ska bli bättre. Det handlar inte minst om att skapa utrymme för mer privat finansiering.
Laddar...
Kunskapsskolans återkomst
Fram till omkring 2010 föll resultaten i svensk skola. Sedan dess har resultaten förbättrats kraftigt. I de internationella mätningar som görs – PISA, TIMMS, PIRLS och ICCS – förbättras resultaten…
Så kan skolmarknaden fungera bättre
Skolmarknaden och skolan behöver reformeras. Den här rapporten föreslår tio genomförbara reformer.
Och den ljusnande ålderdom är vår?
Det behöver öppnas två äldreboenden i veckan fram till år 2026 för att möta de demografiska behoven. Privata utförare står för nästan hälften av nyproduktionen och kan med bättre villkor…
Egenfinansiering i vården
De offentliga vårdutgifterna ökar stadigt, samtidigt som patienter ställer allt högre krav på vården. För att hantera kostnadstrycket behövs ett tydligare definierat offentligt åtagande och större möjligheter för enskilda att…
Effekter av New Public Management i välfärden – vad säger forskningen?
Sedan 1980-talet har politiker världen över försökt förbättra effektiviteten i offentlig sektor med metoder såsom upphandling, kundval och mål- och resultatstyrning. Tillsammans kallas denna inriktning för New Public Management (NPM).…
Kostnaden för kunskap: Rapport om studieavgifter i högskolan
Högre utbildning i Sverige är avgiftsfri, vilket bidrar till att Sverige hör till de höginkomstländer som har högst examensålder. Dessutom uppfyller avgiftsfriheten inte syftet att fungera utjämnande så att högre…
Det östtyska undret: Utvecklingen av folkhälsan och sjukvården i forna DDR
30 år efter Tysklands återförening har skillnaderna i förväntad livslängd mellan öst och väst i stort sett utraderats. Det är bland annat tack vare privata investeringar i sjukvården, bättre tillgång till moderna medicinska behandlingar och ett bättre pensionssystem, skriver Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi.
En rättvis och enkel inkomstförsäkring
Socialförsäkringarna försvagar drivkrafterna att arbeta genom höga marginal- och tröskeleffekter och snabb tillgång till generösa förmåner. Stefan Fölster och Robert Gidehag presenterar ett alternativ till dagens socialförsäkringssystem.
Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten
Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.
Ålderskris: Vad kan Sverige lära av sjukvården i Schweiz?
Sveriges befolkning blir allt äldre. I en den tredje rapporten i serien "Ålderskris" visar Nima Sanandaji och Gabriel Heller-Sahlgren på den privata finansieringens betydelse i schweizisk vård.
Ålderskris: Vad kan vi lära av sjukvården i Nederländerna?
Sveriges befolkning blir allt äldre. I en den tredje rapporten i serien "Ålderskris" visar Nima Sanandaji och Gabriel Heller-Sahlgren på den privata finansieringens betydelse i nederländsk vård.
Ålderskris: Vad kan Sverige lära av sjukvården i Japan?
Sveriges befolkning blir allt äldre. I en den tredje rapporten i serien "Ålderskris" visar Nima Sanandaji och Gabriel Heller-Sahlgren på den privata finansieringens betydelse i japansk vård.
Vem går mest till husläkaren – fattiga eller rika?
Det obligatoriska vårdval som infördes av Alliansregeringen 2010 har kritiserats för att gynna socioekonomiskt starka grupper med lätta åkommor. I denna rapport har Monica Renstig analyserat patientbesöken på vårdcentralerna i Sveriges tre största regioner och landsting: Stockholms län, Västra Götaland och Skåne från när vårdvalet infördes 2010 och sedan för åren 2013, 2016 och 2017 utifrån sin sociala struktur.
Spelregler för långsiktigt hållbar välfärd
I över tio år har statliga utredningar varnat för välfärdens finansieringsproblem. Nu börjar effekterna märkas. Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji skriver om att välfärdens finansieringsproblem kan lösas med mer privat finansiering.
Låt mig gå
Dödshjälp är idag tillåtet i mer än tio länder och ett flertal amerikanska delstater. Kajsa Dovstad skriver om att Sverige borde tillåta terminalt sjuka människor att få hjälp att avsluta sina liv på sina egna villkor.
Vårdköer och väntetider
Trots att politiker av alla färger säger sig bekämpa vårdköerna finns de kvar. Johan Ingerö skriver om risken för växande köer i framtiden.
Ofullständiga rättigheter
Under de senaste decennierna har Sverige kraftigt liberaliserat alkoholpolitiken, men inte när det kommer till servering. I denna rapport visar Thea Andersson hur godtyckligt serveringstillståndet hanteras av Sveriges kommuner och ger förslag på hur systemet skulle kunna reformeras för att förbättra för både krögare och krogbesökare.
Välfärd att lita på i en otryggare framtid
Våra trygghetssystem är inte en gång för alla givna och tiden är kommen att tänka nytt. Stefan Fölster och Robert Gidehag skissar på en ny modell med välfärdskonton och hur sådana skulle kunna införas i Sverige.
Liberala lärdomar från Landskrona
I Landskrona har skolresultaten vänt tydligt uppåt, även där 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Otryggheten och gängkriminaliteten har pressats tillbaka. Hur gick det till, och vad kan en alltmer förlamad rikspolitik lära av den skånska kommunen som brottades med utanförskap och otrygghet långt innan frågorna slog igenom på nationell nivå?