När lockdown blev det nya normala
Italien lider. Fattigdomen ökar, skolelever demonstrerar mot distansundervisning och nu väntar ännu hårdare restriktioner inför påsken. Maria Jacky rapporterar från ett år av nedstängningar.
Utblick
Georgiens svåra väg till Danmark
Georgien har länge betraktats som det liberala hoppet bland de tidigare sovjetrepublikerna. Men vägen till den stabila liberala demokratin är betydligt svårare än vad många föreställt sig.
Le Pen vinner inte – men Macron kan förlora
I fyra år har fransk politik kretsat kring Emmanuel Macron och Marine Le Pen. Men nu visar opinionsmätningarna på överraskningar. Kanske kan högerpolitikern Xavier Bertrand bli det som Macron fruktar mest inför nästa års val, en stark center–höger-kandidat, skriver Jan-Olof Bengtsson.
Ett annat Polen är möjligt
Polska Medborgarplattformen är en maktfaktor bland europeiska mittenhögerpartier och den viktigaste utmanaren till Polens nationalkonservativa regering. Gustaf Reinfeldt tar tempen på den liberala oppositionen i Polen och visar att det finns hopp om ett Polen som återigen slår vakt om den liberala demokratins institutioner.
Svåra strider kvarstår för den nya CDU-ledaren
Armin Laschet valdes i helgen till ny partiledare för tyska CDU. Men vem är han, vad vill han och hur ser utmaningarna för hans ordförandeskap ut? Erik Thyselius porträtterar politikern som efter höstens val kan komma att efterträda Angela Merkel som Tysklands förbundskansler.
Konspirationerna som formar USA
Att vara amerikan är att få tro på vad man vill. Från de första kolonisatörerna till mobben som på uppmaning av Donald Trump stormade Kapitolium har det funnits en idé om rätten att skapa sin egen föreställningsvärld oberoende av verkligheten. Janerik Larsson skriver om fantasiernas och konspirationsteoriernas centrala roll i amerikanskt samhällsliv.
Kungahusen lever farligt
Marken skakar under de spanska och thailändska monarkierna. Staffan Heimerson skriver om varför absolut pliktuppfyllelse är det enda som i längden kan garantera monarkiers fortlevnad.
Så ritade Boris Johnson om den politiska kartan
För ett år sedan föll den röda muren och Storbritanniens politiska karta färgades blå. Smedjans chefredaktör Svend Dahl skriver om hur Boris Johnson och det Konservativa partiet fick Labours tidigare kärnväljare att överge sitt gamla parti.
När Europa stänger för gott
Europas ikoner – puben i England, kaféet i Frankrike och Gaststätte i Tyskland – går döden till mötes påskyndat av coronapandemin. Men kanske finns det trots allt hopp för dessa…
Vägvalet efter Merkel
Europas kanske viktigaste politiska parti, tyska CDU, står inför ett betydelsefullt partiledarval när epoken Merkel närmar sig sitt slut i tysk och europeisk politik. Gustaf Reinfeldt skriver om de vägval, ideologiska och strategiska, partiet står inför, och om vem som har störst chans att bli Tysklands nästa förbundskansler.
Striden om Republikanernas själ
En gång i tiden dominerades det republikanska partiet av mittenorienterade politiker från den amerikanska öst- och västkusten. Gustaf Reinfeldt ställer sig frågan om de sista kvarvarande New England-republikanerna har någon chans att utmana trumpismen om partiets framtid.
Lär av Trumps framgångar och misstag
Donald Trump lämnar många policymässiga bedrifter efter sig, som tyvärr har överskuggats av hans personliga tillkortakommanden. När Republikanerna nu plockar upp bitarna och funderar över framtiden behöver de lära sig både av hans framgångar och misslyckanden, skriver Johan Ingerö.
Halva folkets president
Oavsett om det är Donald Trump eller Joe Biden som till slut står som segrare i det amerikanska presidentvalet är det sannolikt att stora delar av väljarkåren inte kommer att se vinnaren som legitimt vald. Risken är att den amerikanska misstron mot de politiska institutionerna kommer att sprida sig även till Sverige, skriver Johanna Möllerström.
USA:s problem är större än Trump
Fattigdom, ojämlikhet, ohälsa, rasism och en kollapsad samhällsgemenskap. I artikelserien ”USA efter valet” låter Smedjan ett antal skribenter ge sin bild av händelseutvecklingen på andra sidan Atlanten. Först ut är Isobel Hadley-Kamptz som skriver om hur de samhällsproblem som för fyra år sedan banade väg för Trump fortsatt att fördjupas.
Han blev som de andra
När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president våren 2017 lockade han väljarna med löften om att vara en ny typ av politiker. Med mindre än två år kvar till nästa presidentval har stjärnglansen falnat, men presidentens chanser att bli omvald ser ändå goda ut, skriver Jan-Olof Bengtsson.
Kapitalism med kommunistiska särdrag
Kinas agerande i världspolitiken har de gångna månaderna tilldragit sig allt större intresse. Men vilka är idéerna som driver den kinesiska regimen? Henrik Dalgard beskriver i denna essä den ideologiska bakgrunden till den kombination av kommunistiskt enpartistyre, nationalism och kapitalism som utmärker det som brukar beskrivas som ”socialism med kinesiska särdrag”.
Rapport från Europas sista diktatur
Var helgens val i Belarus början till slutet för Europas sista diktatur? Gustaf Göthberg reste till Minsk för att bevaka valet och träffa oppositionen. På plats greps han av polis för brottet att ha filmat utanför en vallokal. Nu berättar han om upprinnelsen till ett val som gjort unga belarusier politiskt medvetna, ibland med konsekvensen att de nu sitter fängslade i överfulla gymnastiksalar, samtidigt som omvärlden vänder ryggen till.
Polisvåld långt vanligare i USA än i Sverige
Efter dödsmisshandeln av George Floyd har människor över hela världen, inklusive Sverige, upprörts över rasismen och polisvåldet i USA, men också i sina egna länder. Samtidigt visar statistiken att polisvåld…
Slutet för Hongkongs frihet?
När det kinesiska ledarskapet försöker driva igenom den nya säkerhetslagen vore det önskvärt att Europa slöt upp jämte USA. Hela världen blir fattigare om detta är slutet på Hongkongs frihet.
Borgerliga politiker vill ge EU mer makt - när det passar dem
Idag har det gått ett år sedan EU-valet. Vad EU bör besluta om är en grundläggande politisk fråga för unionen. Men tolkningen av vad som är gemensamma problem kan komma att påverkas av coronakrisen. Det menar Nils Karlsson, som har undersökt de borgerliga parlamentarikernas syn på subsidiaritetsprincipen.