Ingen grön omställning utan vinst
Möjligheten att tjäna pengar driver både företag och konsumenter mot mer miljösmarta investeringar och beteenden.
14 november 2024
Banta staten i stället för att höja skatten
Få saker har fått vänstern att rasa som krav på att staten sparar i svåra ekonomiska tider. En bok som sammanfattar ny forskning visar att det är värre att staten höjer skatterna.
Det upplysta företaget skapar värde för alla sina intressenter
Det finns ingen motsättning mellan socialt ansvar och vinstmaximering. Tvärtom är socialt ansvar en konkurrensfördel. Därför har Milton Friedmans ofta citerade konstaterande att "företagens enda sociala ansvar är att skapa vinster" missförståtts, menar Carl-Johan Westholm, doktor i statsvetenskap.
Rör inte min premiepension
Premiepensionen ger pensionsspararna en möjlighet att själva bestämma över sina pengar och få god avkastning. Nu hotar förslag om ökad statlig kontroll att göra premiepensionsfonderna till de nya löntagarfonderna. Håll politikerna borta från pensionsmiljarderna.
DEBATT: Inför fri hyressättning för alla hyresrätter
Januariöverenskommelsen utlovar fri hyressättning i nyproduktion, men det räcker inte. Om inte priserna i det befintliga beståndet också åtgärdas är risken att fri hyressättning avfärdas som ett misslyckande utan att ha prövats i verkligheten, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap.
Den sanna sagan om Pomperipossa i Monismanien
I dag är det 43 år sedan Astrid Lindgrens skattesaga om Pomperipossa publicerades i Expressen. Även om den fortfarande är en viktig påminnelse om värdet av låga marginalskatter, visar Timbros chefsekonom Jacob Lundbergs undersökning att hon faktiskt aldrig behövde betala 102 procent i skatt.
DEBATT: Skrota byggsubventionerna
Regeringens byggsubventioner används knappt, i den mån de används snedvrider de marknaden, och dessutom är de förmodligen olagliga. Ändå finns de med i Januariöverenskommelsen. I stället borde de avskaffas, skriver juristen Estrid Faust.
Professorn som tog strid mot DDR-Sverige
Lundaprofessorn Ingemar Ståhl argumenterade i många decennier för marknadslösningar, trots att tidsandan var en helt annan. Han kritiserade hyresregleringen och lade grunden för dagens lånebaserade studiemedelssystem. Ståhl kommer säkerligen att bli aktuell igen, skriver Mårten Viberg, som läst en ny bok om hans gärning.
Bryt storbankernas dominans
Sveriges bankmarknad har länge dominerats av fyra storbanker. En ökad konkurrens skulle gynna både konsumenterna och den finansiella stabiliteten. Till exempel kan man göra det skattefritt att flytta sitt fondsparande mellan banker, skriver Alexandra Rojas, nationalekonomistudent vid Lunds universitet.
Under arbetsgivaravgifter vi digna ner
Det finns ingen övre gräns för hur mycket man måste betala i arbetsgivaravgifter, men däremot har de socialförsäkringar man får för pengarna en maxgräns. Politikerna borde endera erkänna för väljarna att arbetsgivaravgifterna egentligen är en skatt, eller göra det rättvisa och införa ett tak.
Låt bilisterna betala för vägarna
Det är slöseri att bilister måste betala med kötid i stället för med pengar när kapaciteten på vägarna inte räcker till. Trängselskatten i Stockholm och Göteborg är en succé. Fler städer bör omfattas, skriver Jacob Lundberg.
Därför är marknadsekonomin överlägsen
Marknadsekonomin samordnar miljontals personers agerande utan centralplanering. Nyligen var det 60 år sedan den kända artikeln publicerades där Leonard E Read illustrerade marknadsekonomins värde med tillverkningen av en enkel penna.
Att göra en halmgubbe av en nationalekonom
En aktuell bok om Nobelpristagaren James M Buchanan gör en halmgubbe av en av efterkrigstidens viktigaste samhällsvetare, i ett försök att utmåla honom som ett nav i reaktionär opinionsbildning. Den som vill förstå den politiska makten har goda skäl att bortse från den beskrivningen.
Behovet av kapitalism
Den amerikanska kapitalismen har ingen fläckfri historia, men däremot ett obestridligt värde. I en ny bok beskriver Alan Greenspan och Adrian Wooldridge dess historia från tiden då den USA:s statsmakt var liten och tillbakadragen, till dagens superreglerade finansmarknad.
Hårda paket till blivande ekonomer, diktatorer och drogbaroner
Planerar du att bli diktator eller drogbaron? Då kanske nationalekonomi är något för dig. Det finns en växande kategori böcker som förklarar nationalekonomi för en bredare publik. Här ger John Norell, som driver Instagramkontot Econbooks, sina sju bästa julklappstips.
Individen kan inte rädda klimatet
Enskilda individer har inte tillräckligt med kunskap för att veta vad som gör skillnad för klimatet, särskilt när myndigheter som Konsumentverket och Energimyndigheten ger råd med tveksam klimatnytta. I stället är det politikernas uppgift att se till att klimatförändringarna ingår i priset på vår konsumtion.
DEBATT: Företagsvinster borde inte beskattas
Det finns inga rationella skäl för att beskatta företagsvinster. Samtidigt är bolagsskatten krånglig, dyr att administrera, och drar in förhållandevis lite skatteintäkter. Bolagsskatten borde inte bara sänkas utan avskaffas helt, skriver Niclas Virin, tidigare direktör i Riksskatteverket.
Britterna kan inte både ha kakan och äta den
Det är omöjligt att förena löftet om att ”Take Back Control” som Brexit-förespråkarna lovade inför folkomröstningen 2016 med behovet av ett övergångsavtal med EU. Avtalsutkastet för Storbritanniens EU-utträde visar att Brexit är lättare sagt än gjort.
De besvärliga människornas betydelse
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
Myten om den rikaste procenten
Vänsterns favoritekonomer har dragit fel slutsatser om inkomstskillnader. Låg- och medelinkomsttagare har inte sett sina löner stagnera de senaste årtiondena utan gjort stora vinster. Vad vänsterekonomerna missar är att de som var låginkomsttagare för flera decennier sedan ofta har rört sig uppåt till en ny inkomstgrupp i dag.
Romers idéer kan lyfta länder ur fattigdom
En av årets ekonomipristagare, Paul Romer, har idéer om ”charter cities”, att skapa en zon med ett annat lands institutioner på ett fattigt lands territorium. Försöken i Honduras och på Madagaskar har hittills misslyckats, men hans koncept bör inte avskrivas helt trots kritiken, skriver Fredrik Segerfeldt.