Mats Johansson kämpade för Baltikums frihet också sedan andra börjat ta den för given, efter Sovjetunionens fall. Han såg tidigare än andra utvecklingen i det nya auktoritära Ryssland. Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M) och en av grundarna till Måndagsrörelsen för Baltikums frihet skriver om hur det gick till och om vänsterns moraliska skuld.
Ett rättsfall i högsta förvaltningsdomstolen kan avgöra det svenska sportskyttets framtid. Tjänstemän hos Polismyndigheten försöker frånta civilsamhället rätten att bestämma vilka vapen som är lämpliga för sportskytte. I värsta fall kan de lyckas uppnå rättsligt vad de misslyckats med politiskt: Att hindra sportskyttar från att använda halvautomatiska gevär.
MSB satsar 10 miljoner på att undersöka hur ”genusgrundade normer och maktrelationer” påverkar aktörer i en samhällskris. Det är bara toppen av det genusvetenskapliga isberget. Medan samhällets skydd och beredskap är minst sagt eftersatt, lägger MSB stora mängder energi på normkritik och genusteori.
För en utomstående kan norsk politik te sig obegriplig. Några ideologiska skillnader mellan höger och vänster finns egentligen inte. Den sittande högerregeringen har ökat de offentliga utgifterna med det dubbla jämfört med den tidigare socialistregeringen. Staten spenderar nu årligen 1,3 biljoner. Samtidigt är den stora stridsfrågan inför höstens val en förmögenhetsskatt på sammantaget 14 miljarder norska kronor, 0,7 procent av BNP. Den politiske journalisten Jon Hustad skriver om ett ekonomiskt Absurdistan.
2010 skulle kärnkraften vara avvecklad. I stället är det i dag tillåtet att bygga nya reaktorer. Sverige står inför ett energipolitiskt vägskäl, men få verkar bry sig – trots att valet i praktiken står mellan kärnkraft eller kolkraft. Det är ett val vars betydelse knappast går att överskatta.
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 5. Det svenska asylsystemet har förvandlats till ett lotteri, där unga asylsökande får sin ålder godtyckligt uppskriven. Unga människors öden avgörs på högst tvivelaktiga grunder. Det är en skamfläck för ett land som säger sig värna barns och ungas bästa.
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 4. Att erkänna förekomsten av kulturkrockar, men inte nämna något om vad krockarna bottnar i, och inte heller värdera de olika synsätten i förhållande till olika normer, är ohållbart och ohederligt. Vi måste medge att västvärlden vunnit fler segrar när det kommer till våra fri- och rättigheter, jämställdhet och allas lika värde och låta dessa fri- och rättigheter gå i arv i de fall det behövs.
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 3. ”Att prata svenska” refererar vanligtvis till att prata det svenska språket, att behärska dess grammatik och göra sig förstådd på svenska. Många glömmer att nyanlända och ensamkommande även har nytta av, eller rättare sagt ett behov av, ”att prata svenska” i en vidare bemärkelse, skriver Anosh Ghasri.
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 2. När verkligheten gör sig påmind räcker det inte med aldrig så många öppnade hjärtan och obebodda fält och skogar. Många av dem som i dag menar att vi kan ta emot fler människor inser sannolikt inte de långsiktiga konsekvenserna av den politik de förespråkar.
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 1. 2015 blev början på ett drastiskt skifte i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Efter att länge ha präglats av känslor och en aktivistisk anda satte de ökade flyktingströmmarna systemet i gungning. Människor av kött och blod fick betala priset för olika aktörers lomhördhet inför verklighetens signaler.
Många invandrare slits mellan hoppet om ett nytt liv i det nya landet och kraven från det gamla hemlandet. Förr i tiden var flytt över kontinenter ett brott med det gamla livet. Nu är det ofta en fortsättning i gängse banor men med bättre livsvillkor, om än med nya bekymmer.
SEKULARISERADE SVENSKAR FÖRSTÅR VARKEN INVANDRARES RELIGIONER ELLER SIN EGEN. Världens mest sekulariserade folk har tappat förmågan att tolka religionens roll i samhället. Det är olyckligt då asylsökande kommer från djupt religiösa samhällen.
Sverige har varit särskilt illa rustat för att förstå vad hederskultur med dess yttringar är. Ett samhälle som drivit individualismen till sin spets tappar förmågan att förstå kollektivistiska strukturer.
KLANSAMHÄLLEN I SVERIGE. Svensk juridik är inget universellt fenomen. Andra samhällen har annan syn på rättvisa. Det är därför vi ser parallella domstolar i förorterna. Journalisten Per Brinkemo beskriver en verklighet som existerar parallellt med den svenska offentligheten.
På onsdag (10/5) lanseras Nanny State Index 2017, en rankning av EU:s länder utifrån graden av förmynderipolitik på områden som alkohol, tobak och sötsaker. Förra året var Sverige näst värst i EU, mycket på grund av den radikala alkohollagstiftningen. Samtidigt beskrivs den svenska alkoholpolitiken från statligt håll som en succé. Men hur bra är den egentligen – och för vem?
FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 5. Artikelserien väckte reaktioner redan innan den första texten hade publicerats. Fredrik Segerfeldt sammanfattar reaktionerna på sin artikelserie och skriver om en kultur- och mediesektor där tunga företrädare alltjämt blundar för eller förminskar vänstervåldet.
FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 4. I den akademiska världen är toleransen för vänsterns våldsideologier stor. Vänstervåld och kommunistiska regimers brott förskönas eller tonas ned av akademiker med tillträde till offentlighetens finrum. Samtidigt misstänkliggörs de som vill uppmärksamma kommunismens illdåd.
FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 3. Många blir mer upprörda när man granskar politiskt vänstervåld än när man utövar det. I Sverige är våldsbejakande antidemokratiska krafter välkomna in i etablissemangsvärmen, bara de är vänster.
FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 2. Påståendet att kommunismen ligger bakom brott mot mänskligheten är fortfarande kontroversiellt. Det är socialt acceptabelt att hata någon på grund av föräldrarnas inkomst eller partitillhörighet. Hat som kommer från högerextremister fördöms – så varför blir hatet plötsligt okej när det kommer från vänster?
FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 1. Det finns två partier i Sveriges riksdag som har sin bakgrund i en totalitär, våldsbejakande rörelse. Bara det ena får den granskning det förtjänar. Medan Sverigedemokraterna möts av välförtjänt skepsis, kommer vänsterpartister gång på gång undan med att stödja politiskt våld och diktatur. Vad är det som gör att Vänsterpartiet betraktas som rumsrent?