Lönegapet har inte med diskriminering att göra
Manliga Uber-chaufförer tjänar mer än sina kvinnliga kollegor, och det har ingenting med att diskriminering att göra. Ny forskning visar att lönegapet beror på olika sätt att köra. Att diskriminering måste ligga bakom skillnader mellan grupper är en myt.
Det brukar påstås att män tjänar 12 procent mer än kvinnor i Sverige. Det är en siffra som gör sig bra i indignerade debattartiklar (”så kan vi bara inte ha det”, utbrast Ylva Johansson och Alice Bah Kuhnke i en debattartikel i december), men om verkligheten säger den inte mycket. Räknar man bort skillnader som ålder, utbildning, yrke och huruvida man är anställd i offentlig eller privat sektor, försvinner mer än halva lönegapet.
De 5,7 procent som återstår finns många tänkbara förklaringar till. Att kvinnor är mer benägna att sjukskriva sig och stanna hemma för att vårda sjuka barn kan påverka lönen. Att kvinnor väljer att ta ut längre föräldraledighet än män likaså. Män är däremot mer benägna att arbeta övertid. Det finns även fler män som har tillräcklig utbildning och erfarenhet för att vara lämpliga för höga chefspositioner, en eftersläpande effekt av att vissa nyckelutbildningar förr var väldigt mansdominerade.
En annan hypotes är att löneskillnaden skulle ha med diskriminering att göra. LO, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ hör till dem som menar att lönegapet är ett resultat av diskriminering eller den så kallade könsmaktsordningen.
Ny forskning från Stanford och University of Chicago indikerar att de har fel. Forskarna har fått tillgång till taxitjänsten Ubers statistik, och identifierat ett lönegap på sju procent. Ubers algoritmer är dock könsneutrala; i stället premieras den bil som befinner sig närmast kunden, och priset är inte förhandlingsbart. Förarna väljer själva när och var de arbetar, och inget pekar på att kunderna skulle föredra manliga chaufförer framför kvinnliga.
Det som gör att männen tjänar de där extra sju procenten är, enligt forskarna, hur de kör. Män tenderar att arbeta längre och vid mer lukrativa tider på dygnet. I genomsnitt har de arbetat längre som Uberchaufförer, och forskarna fann ett samband mellan hur van man var vid att hantera Uberappen och hur mycket man tjänade. Men den allra viktigaste faktorn är helt enkelt att de manliga Uberchaufförerna kör snabbare än kvinnor.
Det är svårt att argumentera för att kvinnor som grupp gör ett dåligt val genom att prioritera sin säkerhet lite högre och sin vinst lite lägre.
Även här kan man förmodligen rikta ett anklagande finger mot hypotetiska strukturer och osynliga normer. Den som letar med ljus och lykta efter tecken på diskriminering, kommer att ta varje skillnad i utfall mellan män och kvinnor som ett bevis.
I själva verket spelar skillnader som hur snabbt män respektive kvinnor kör ingen stor roll. Skillnaderna mellan olika kvinnor, eller mellan olika män, är många gånger större. Statistiska skillnader mellan stora grupper säger försvinnande lite om individerna som utgör grupperna.
Det finns många förklaringar till löneskillnader, som alla handlar om att kvinnor och män på gruppnivå gör olika val – stannar hemma olika länge med barnen, till exempel. När man talar om lönegapet som ett exempel på strukturell diskriminering, gör man underförstått antagandet att kvinnor är förlorarna. Det stämmer, om man menar att inkomst är den enda parametern som spelar någon roll. Visst är det bästa för den som vill satsa på sin karriär att ta ut så lite ledighet som möjligt – men karriären har inte en självklar plats högst upp på varje människas att-göra-lista. Det är fel att utgå från att de val kvinnor oftare gör är det sämre valet.
Fallet med Ubers lönegap ett kristallklart exempel på att det inte handlar om rätt och fel. Det handlar om individuella avvägningar. Män kanske tjänar sju procent mer genom att trycka lite hårdare på gaspedalen. Samtidigt är det allmänt känt att män även är överrepresenterade i olycksstatistiken. Förmodligen är det sällan ett medvetet beslut att väga potentiella Uberinkomster mot trafiksäkerhet, men det är svårt att argumentera för att kvinnor som grupp gör ett dåligt val genom att prioritera sin säkerhet lite högre och sin vinst lite lägre.
Det kommer alltid att finnas vissa olikheter mellan olika grupper. Oftast spelar de egentligen ingen roll. De säger ingenting om enskilda individer och de behöver inte ens vara till den ena gruppens nackdel. Att du själv tycker inkomster är lite viktigare än exempelvis föräldraledighet eller trafiksäkerhet, innebär inte att alla andra måste hålla med dig.