I en samtid präglad av identitetspolitik blir det viktigt att förstå vad identitet är och hur den används för att inkludera, exkludera och forma gemenskaper. I en ny bok tar sig statsvetaren Francis Fukuyama an identitetsbegreppet, och kommer fram till att just det att identitet är något formbart är vad som gör att populismens framväxt har en gräns.
I en torr het öken sitter 170 000 flyktingar fast i ett flyktingläger, och just den gerillarörelse som porträtteras som deras frihetskämpar bär en stor skuld till det. I en ny bok beskriver Anna Roxvall och Johan Persson den humanitära katastrofen i Västsahara på ett medryckande sätt, men skildringen av de politiska orsakerna är alltför ytlig och naiv.
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
Få har kunnat missa att hundraårsminnet av Ingmar Bergmans födelse firas i år. Bland dem som satt upp hans verk finns Malmö stadsteater, vars uppsättning av Persona aktualiserar en spännande aspekt av Bergman: Hans förmåga att tidigt identifiera den strömning i samhällsdebatten som kommit att prägla samtiden: postmodernismen och identitetsfokuset.
Lättkränkthet, osjälvständighet och ett instinktivt motstånd mot yttrandefrihet präglar den generation som i dag läser vid universiteten. Det är inte bara ett akademiskt problem, utan ett kulturellt – och skulden ligger till stor del hos överbeskyddande föräldrar, skriver Greg Lukianoff och Jonathan Haidt i en ny bok. Men även om det är en förklaring, vilar huvudansvaret fortfarande på dem som försöker hindra andra från att tala.
50 år efter 68-vänsterns entré i svenskt samhälls- och kulturliv präglar dess idéer fortfarande Sverige, även om mycket har blivit bättre sedan vad Mats Johansson kallar ”de svarta åren”. Två nyligen återpublicerade böcker om 68-rörelsen och dess inverkan på Sverige under kalla kriget påminner även en generation som aldrig upplevde den tiden om vikten att lära sig av historien.
Fredrik Segerfeldts bok om kolonialism är ett upplysningsverk med välbehövlig fakta om mänsklighetens värsta illdåd. Efter en lång redogörelse för en rad missförstånd beträffande den europeiska imperialismen lämnas dock läsaren vind för våg att dra sina slutsatser. En bok med ansatser till att ge läsaren fördjupad globalhistorisk insikt bör ta ett tydligare ställningstagande än så.
I över två årtionden har Torbjörn Tännsjö tagit ställning för individuell frihet så ofta att hans linje snarare verkar frihetlig än socialistisk. Han är etikprofessorn som vågar röra upp känslor i kontroversiella frågor. Nyligen utkom den andra och sista delen i hans memoarer, som sätter fingret på balansgången mellan frihet och socialism.
Kan man vara svensk och muslim? I en ny antologi berättar 18 muslimer och svenska medborgare om hur de ser på sin identitet och vad islam respektive Sverige betyder för dem. Att låta olika muslimer tala för sig själva är ett välkommet brott mot tendensen att vissa högröstade element gör sig till representanter för hela gruppen, skriver Dan Sylvebo i sin recension av Muslimer i Sverige (Timbro, 2018).
Harold Burson byggde upp världens största PR-byrå. Nu har han skrivit en bok om det, men i stället för att bjuda på insikter och slutsatser om en spännande bransch blev den främst ett glorifierat CV med långa listor över uppköpta företag och dynamiska företagsledare.
Vilhelm Moberg var frihetlig, antiauktoritär och individualist. I en ny biografi tecknar Jens Liljestrand ett övertygande porträtt av en av Sveriges största författare. Mobergs kritik mot public service och överheten, och hans försvar för yttrandefrihet och tryckfrihet, står sig än i dag.
I det svenska samhället har klanen som socialstruktur varit utdöd i ungefär ett halvt årtusende. I den nya antologin Klanen visar dock författarna att detta urtidsdjur i många delar av världen lever i högsta välmåga. Med ökad migration från sådana samhällen har klaner också återuppstått i Sverige. Men hur ska en social dinosaurie hanteras i en postmodern, liberal rättsstat?
I en ny bok undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén att man har rätt till ett privatliv utvecklades i Sverige under 1900-talet, och hur den svenska pressen motiverade olika former av intrång i privatlivet. Efterdyningarna efter metoo-kampanjen visar att frågorna är högst relevanta än i dag.
Efter den tid av hetsiga stämningar i politiken som en valrörelse innebär är det nu dags att återvända till Vardagen. Musikern Ulf Lundell har svarat för ett antal rapporter från vardagslivet under de senaste åren. I våras kom den senaste, benämnd just Vardagar. Lundell har slagit ner en seismograf i marken i Svinaberga, strax norr om Simrishamn. Där fångar han många av tidens stora och små frågor. Till stora delar är det en bok om frihet, frihetens villkor och följder.
Religion börjar återigen ta plats i offentligheten. I sin nya bok Gud: Återkomsten argumenterar Joel Halldorf för att det är en positiv utveckling. Religion är en samhällssfär som inte låter sig underkastas statlig kontroll, där människovärde alltid trumfar samhällsekonomiska frågeställningar. Att den får utrymme i debatten är en välsignelse för dagens borgerlighet, skriver Markus Uvell.
Hotbilden mot den liberala demokratin reds ut i två nya amerikanska böcker. Även Sverige har allvarliga brister, både vad gäller liberalism och demokrati. Demokratier dör sällan med en smäll, utan efter många små urholkningar av principerna som håller den uppe. Sverige behöver både starkare institutioner och en bättre politisk kultur innan det är för sent.
Barack Obama lovade förändringar i USA:s utrikespolitik, men var för försiktig och för övertygad om att han skulle lyckas. I en ny bok beskriver hans rådgivare Ben Rhodes Obamas utrikespolitik. På ytan är den slående lik Donald Trumps. Kommer den nuvarande presidenten att lyckas där hans föregångare misslyckades?
Socialdemokratins identitetskris fördjupas av de dåliga opinionssiffrorna – men kanske är det precis vad partiet behöver för att lösgöra sig från vänstermarginalen. Den nya boken ”Vad behövs för att rädda demokratin?” är den första ärliga självkritiken från S-håll på länge, skriver Janerik Larsson.
Världen har aldrig varit bättre än den är i dag, och att så många människor inte inser det beror på att vi glömt upplysningsidealen, menar Steven Pinker i den nya boken Enlightenment now. Men den långsiktiga positiva utvecklingen innebär inte att vi kan sluta oroa oss över problem i närtid.
Hynek Pallas bidrar till den utveckling han oroas av när han tar sig an migrationens tema i en ny essäsamling.