Under vissa villkor är det rätt att skjuta presidenter och poliser, ljuga för väljare och nästla sig in i statsapparaten för att sabotera dess verksamhet. En ny bok lär oss att det ibland är rätt att göra motstånd när stat och lagar oss förtrycka.
Att kalla någon för en Judas, Brutus eller Quisling innebär inte ett förminskande av brotten hos de ursprungliga bärarna av dessa namn. Tvärtom innebär användningen av namnen som synonymer till förrädare i största allmänhet att minnet av de historiska förräderierna hålls levande.
Sveriges systemkramande socialdemokrati saknar i allt väsentligt lösningar på den misstro, det utanförskap och den populism som alltmer präglar västvärlden. Den borde inspireras av den brittiska debatten, där mittenvänstern vågar tala om kärnfamiljer och nationell sammanhållning i stället för trötta talepunkter om att ”högern valt skattesänkningar i stället för investeringar i välfärden”.
Ansamlingen av många små förolämpningar är en underskattad politisk kraft. Det är ofta de små irriterande detaljerna i vardagen som till slut får bägaren att rinna över och människor att byta uppfattning. Därför leker staten med elden när den fattar beslut som snarare trakasserar medborgarna än stärker samhället.
Vampyren som vi känner den trädde fram ur skuggorna i mötet mellan industrialismens rationalitet och det gamla samhällets vidskeplighet. För varje epok har vampyren blivit en spegel för samtidens rädslor och längtan. Amanda Broberg har läst en ny bok om blodsugarnas kulturhistoria.
En ny dystopisk roman beskriver ett segregerat Danmark där dåligt anpassade invandrare deporteras och etniska konflikter präglar gatubilden. Eliten har dragit sig undan till Lolland. Det obehagligaste är dock inte våldet eller deportationerna, utan huvudpersonernas apatiska inställning till samhällsförändringarna, skriver Karin Pihl.
En aktuell bok om Nobelpristagaren James M Buchanan gör en halmgubbe av en av efterkrigstidens viktigaste samhällsvetare, i ett försök att utmåla honom som ett nav i reaktionär opinionsbildning. Den som vill förstå den politiska makten har goda skäl att bortse från den beskrivningen.
Den amerikanska kapitalismen har ingen fläckfri historia, men däremot ett obestridligt värde. I en ny bok beskriver Alan Greenspan och Adrian Wooldridge dess historia från tiden då den USA:s statsmakt var liten och tillbakadragen, till dagens superreglerade finansmarknad.
Planerar du att bli diktator eller drogbaron? Då kanske nationalekonomi är något för dig. Det finns en växande kategori böcker som förklarar nationalekonomi för en bredare publik. Här ger John Norell, som driver Instagramkontot Econbooks, sina sju bästa julklappstips.
Varför behövde egentligen Anna Kinberg Batra avgå? Det som gör hennes nya memoar läsvärd är tyvärr inte svaret på den frågan. Inifrån är en fängslande personlig berättelse om de 997 dagarna Kinberg Batra var partiledare och en intressant inblick i livet som topp-politiker, men den är också ett försvarstal. Ett försök till upprättelse helt byggt på pathos som faller på avsaknaden av substans.
I en samtid präglad av identitetspolitik blir det viktigt att förstå vad identitet är och hur den används för att inkludera, exkludera och forma gemenskaper. I en ny bok tar sig statsvetaren Francis Fukuyama an identitetsbegreppet, och kommer fram till att just det att identitet är något formbart är vad som gör att populismens framväxt har en gräns.
När drömmar om en global diktatur torgförs från vänster tiger kultursidorna still. Det gör det svårt att ta de annars så indignerade rösterna som oroar sig för att demokratin är hotad på allvar. Den som ständigt ropar att demokratin är hotad, men tystnar när diktaturdrömmarna luftas från det egna lägret, saknar all trovärdighet.
I dag är det 300 år sedan Karl XII stupade i en löpgrav vid Fredrikstens fästning i Norge. Det är också 150 år sedan statyn över krigarkonungen avtäcktes på Karl XII:s torg i Stockholm. Men tvärtemot en ofta kolporterad bild av kungastatyer som ett uttryck för ett slags överhetskultur, kom statyn till genom en insamling från allmänheten, på initiativ av den radikale författaren August Blanche.
I en torr het öken sitter 170 000 flyktingar fast i ett flyktingläger, och just den gerillarörelse som porträtteras som deras frihetskämpar bär en stor skuld till det. I en ny bok beskriver Anna Roxvall och Johan Persson den humanitära katastrofen i Västsahara på ett medryckande sätt, men skildringen av de politiska orsakerna är alltför ytlig och naiv.
Zombiegenrens ökade popularitet skulle kunna förklaras med att zombien är ett tacksamt sätt att gestalta en fiende på film utan att trampa lättkränkta grupper på tårna. Resultatet blir dock ett avhumaniserande av den andre som genom att försöka undvika att hantera moraliska dilemman öppnar för en amoralisk avgrund.
Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick via entreprenörerna. I en ny bok visar Anders Johnson hur entreprenörernas insatser, både lyckade och misslyckade, inte bara präglade sin tid utan speglade den. Vilken typ av människor som lyckades och vilka företag som blev framgångsrika säger mycket om vår historia – och påminner om att inte ta utvecklingen för given, skriver Benjamin Juhlin.
Varje gång jag kommer hem från en reportageresa till Mellanöstern eller Afrika slås jag av hur skönt det är att vara medborgare i en västerländsk rättsstat med alla de friheter det innebär. Den som påpekar att det finns kvalitativa skillnader mellan olika kulturer anklagas ofta för att se den så kallade tredje världen med en ”kolonial blick”, men för att påstå att alla kulturer är lika bra måste man däremot vara blind, skriver Bengt G. Nilsson.
Spinoff-serier är inget nytt i den amerikanska nöjesindustrin. Men på senare tid har de blivit ett sätt att berätta samma historia, fast uppdelat mellan Republikanernas och Demokraternas respektive väljare. Det senaste exemplet är HBO-serien Mayans. Johan Ingerö ser USA:s politiska kulturer speglas i tv-seriernas värld.
Få har kunnat missa att hundraårsminnet av Ingmar Bergmans födelse firas i år. Bland dem som satt upp hans verk finns Malmö stadsteater, vars uppsättning av Persona aktualiserar en spännande aspekt av Bergman: Hans förmåga att tidigt identifiera den strömning i samhällsdebatten som kommit att prägla samtiden: postmodernismen och identitetsfokuset.
Lättkränkthet, osjälvständighet och ett instinktivt motstånd mot yttrandefrihet präglar den generation som i dag läser vid universiteten. Det är inte bara ett akademiskt problem, utan ett kulturellt – och skulden ligger till stor del hos överbeskyddande föräldrar, skriver Greg Lukianoff och Jonathan Haidt i en ny bok. Men även om det är en förklaring, vilar huvudansvaret fortfarande på dem som försöker hindra andra från att tala.