Fördummande om marknader och nyliberalism
Nyliberalismforskaren Quinn Slobodians föreställningsvärld har stora likheter med den auktoritära högerpopulismens idéer.
10 maj 2024
Islamisterna deltar i de kränktas tyranni
Att känna sig kränkt har blivit en sätt att tysta meningsmotståndare i samhällsdebatten och i den akademiska världen i både Europa och USA.
Vad Fritiof Domö kan lära oss om lokal demokrati
Allmän och lika rösträtt fyller snart hundra år i Sverige. I många kommuner är det en utmaning att fylla fullmäktiges stolar, eller att ens få ihop en valsedel. Finns det lärdomar vi kan dra från den svenska demokratins barndom? Det frågar sig Eric Luth, utifrån berättelsen om lantbrukaren Lennart Gustafsson i Hakarps landskommun.
Instagramvänstern strider mot kapitalismen men saknar analys
Den parlamentariska vänstern tappar mark, men parallellt med högervindarna bland unga börjar en ny vänsterrörelse växa sig stark. Amanda Broberg ser en problemformulering och samhällssyn på sociala medier som utgår…
Lena Andersson dekonstruerar dekonstruktionen
Folkhemmets upplösning blev aldrig frihetens triumf. Smedjans krönikör Mattias Svensson har läst den nya romanen ”Dottern” i vilken Lena Andersson spårar vad som gick fel.
Dagens aktivister är som tagna ur Orwell
Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.
Antiliberalism som akademisk disciplin
Vid anglosaxiska universitet har studier av ”nyliberalismen” blivit något av en egen akademisk disciplin. Att man inte själv är liberal verkar vara en av många politiska förutsättningar för sådana studier, skriver Mattias Svensson.
På krigsstigen mot meritokratin
Meritokrati – idén att det är människors ansträngning och inte deras familjebakgrund eller kontakter som ska belönas – attackeras av både marknadsskeptiker inom akademin och av etablissemangskritiska populister. Svaret måste vara mer, inte mindre, meritokrati, skriver Emanuel Örtengren.
Efter festen kom kulturkriget
Vad är det som fått en tidigare bred och liberal gemenskap till höger att falla sönder? Författaren Anne Applebaums nya bok Twilight of Democracy är en personlig nutidshistorik som beskriver hur ofta bildade och begåvade personer kommit att ansluta sig till den auktoritära högern, skriver Mattias Svensson.
Feberdrömmar om en värld utan liberalism
Ett klansamhälle präglat av lokalt godtycke. Det blir resultatet när John Kvarnero försöker formulera ett alternativ till det liberala samhället. Caspian Rehbinder har läst den nya boken Politik efter Gud: Återkomsten.
Mänskligheten är underskattad
Två nya böcker ger välbehövligt och underbyggt hopp om mänskligheten. Vi är högst kapabla till samarbete, generositet och vänlighet, konstaterar Mattias Svensson, som läst Rutger Bregman Humankind. Och är du skeptisk till det budskapet är det ytterligare bekräftelse på Hugo Merciers tes i Not Born Yesterday, att vi knappast är några lättledda flockvarelser.
Bildningsidealets uppgång och fall
Sverige har blivit ett land som värdesätter utbildning, men inte bildning. Fler och fler har tillgång till högre utbildning, men ett examensbevis innebär allt mindre. Utbildningarnas innehåll har urvattnats. De traditionella bildningsinstitutionerna har svårare att utföra sitt uppdrag, och tycks vilse i vad deras syfte är. Förklaringen tycks vara att de har förlorat sitt hjärta och själ: Bildningsidealet.
Borgerligheten måste återupptäcka sin reformiver
Det är hög tid att hitta tillbaka den ideologiskt förankrade reformiver som under framgångsrika perioder utmärkt svensk borgerlighet. Smedjans redaktion sammanfattar lärdomarna från sommarens essäserie om hur vi går från den stora staten till det starka samhället.
Staten kan inte hantera osäkerheten
Hur väl vi hanterar framtidens utmaningar hänger på vår förmåga till lärande: att upptäcka nya data, strukturera dem till information och tolka dem som kunskap som vi kan handla utifrån.…
Den stora staten kan inte lösa klimatfrågan
Den stora statens lockelse är inte bara rödfärgad. Borgerligheten går fel vad gäller miljön. Fria marknader, fri forskning och innovation kan vara lösningen även i klimatfrågan, skriver Joakim Broman.
En slimmad stat står starkare
Många tror att en stat som förfogar över mer resurser blir starkare. Snarare gäller motsatsen. Sveriges förmåga att hantera kriser och utmaningar är otillfredsställande, skriver Stefan Fölster, och föreslår fyra…
Den kommunistiska konsten blev bättre med kapitalismen
Radikala modernistiska konstriktningar utvecklades av 1900-talets auktoritära vindar. Men många kommunistiska konstnärer i Sovjet fann sig förtrycka av den samhällsordning de själva hjälpt idealisera – samtidigt som deras meningsfränder i…
Ideologiska värden framför ytliga etiketter
Moderaternas ideologiska resa har gjorts genom olika liberala och konservativa värden, som ofta kombineras men ibland också hamnar i konflikt med varandra. Dagens borgerlighet har mycket att lära av partiets…
Nästa valfrihetsrevolution ger makt över hälsa och ålderdom
Nittiotalets valfrihetsreformer eller åttiotalets privatiseringsidéer räcker inte. Det borgerliga svaret på framtidens välfärdspolitik är en avgränsad välfärdsstat, som också ger människor ökade möjligheter att betala för det de mest av…
Rättsstatens värden har gått förlorade
Varken nattväktarstaten eller den fullt utbyggda välfärdsstaten har monopol på att vara en god rättsstat. Det gäller än en gång för rättsstatens försvarare att höja rösten, både i Sverige, Norden,…
Kulturbidragspolitiken är värre än coronastipendier
Att vara kritisk mot kulturbidrag är inte att hata kultur, utan att tro på kulturens inneboende kraft och att den kan stå på egna ben. När kulturpolitiken kokas ner till…