Utblick Essä
Blir 2023 året för Trumpismens död?
Han sålde böcker i miljontals, blev en känd tv-profil, affärsman och fastighetsmagnat och därefter president. Men nu ser den politiska resan ut att ta slut för mannen som i stället uppmärksammas för rättsprocesser och stormningen av Kapitolium. Det skriver Fredrik Hultman.
I november blev det officiellt: Donald Trump ställer upp till president på nytt. På ett kampanjmöte utanför sitt bastanta hus i Mar-a-Lago, deklarerade Trump att han ställer upp för fyra nya år som president. Enligt opinionsmätningarna skulle närapå hälften av de republikanska väljarna stödja honom i primärvalen. Trots det talar mycket för att 2023 blir slutet för Trump.
Trumps kampanjlansering gav en känsla av dejà vu. Den 16 juni 2015 trängdes hundratals i konferenssalen i Trump Tower när Trump gled in på en rulltrappa. Han var redan från början uträknad som kandidat. Få verkade tro att Trump skulle vara mer än en distraktion från favoriterna Jeb Busch, Ted Cruz, Marco Rubio och ett tjog andra kandidater. Även när Trump tog ledningen i mätningarna och hans möten lockade tusentals åhörare avfärdades hans chanser av de flesta politiska kommentatorer. Att han trots att han hade oddsen mot sig blev president har en enkel förklaring: hans image.
Trump har sedan 1980-talet förekommit i media. Från talkshower till filmer. Hans böcker har sålt miljontals exemplar. När hans karriär som fastighetsmagnat stagnerade, fick han ett eget TV-program: ”The Apprentice”. I den nya Trump-biografin av Maggie Haberman, Confidence Man (2022), pekas just ”The Apprentice” ut som avgörande. Trump fick tjäna som chef över ett antal tävlande som skulle visa sin förmåga som entreprenörer. Vinnaren av tävlingen erbjöds en tjänst hos Trump. Trump porträtterades som en superentreprenör, den som styrde och ställde och visste vad som krävdes i alla lägen. Under flera år var det ett av de mest sedda programmen på amerikansk tv, med tiotals miljoner tittare.
Trumps image är till stor del en myt.
Trumps image är till stor del en myt. Som affärsman har Trump varit misslyckad, eller som mest medioker. Enligt de bästa uppskattningarna av hans förmögenhet, skulle han ha tjänat mer om han investerat de pengar han ärvt från sin pappa på börsen i stället för att driva företag. Hans lyxiga fastighetsprojekt har i många fall varit rena förlustaffärer. Diskrepansen mellan superentreprenören han framställdes som i ”The Apprentice” och den verklige Trump kunde knappast vara större. Det är svårt att se hur han hade lyckats bli vald utan den image han byggt upp vid sidan av sin karriär i näringslivet.
När Trump ställde upp till president var reaktionerna negativa. Politiska motståndare ifrågasatte hans ofta hyperboliska uttalanden och retorik. Kommentatorer hånade hans kandidatur. Nyhetssajten Huffington Post flyttade artiklar om Trump till nöjessektionen, med hänvisning till att han inte var en seriös kandidat. Men eftersom han var en kändis som inte behövde marknadsföring för att sprida sitt budskap spelade det ingen roll. Mediebevakningen av hans kampanj var stor från början, och gav honom enorm draghjälp. Även om den till stora delar var negativ, kunde den inte bryta den bild som redan fanns av Trump.
Få minns också hur jämnt det var. När Trump ställde upp i primärvalen 2016 var han en av 17 kandidater. Kandidaterna var så många att TV-bolag behövde dela upp debatterna: en för dem med lägst opinionssiffror och en för dem med högst opinionssiffror. Förutom sådana praktiska problem ledde det stora antalet kandidater till en röstsplittring. De som hade Trump som tredje- eller fjärdehandsalternativ – eller som inte hade honom som ett alternativ alls – kunde inte samla sig kring en klar motkandidat, utan splittrades.
Även Trumps motståndare insåg det. Inför de avgörande primärvalen i februari 2016, bad Trumps huvudmotståndare, Ted Cruz, den då tredjeplacerade Marco Rubio att dra sig ur och istället bli hans vicepresidentkandidat. Rubio avböjde. I den första omgången primärval samlade Rubio och Cruz tillsammans fler röster än Trump. Om Cruz hade lyckats är det med andra ord sannolikt att primärvalet skulle ha varit betydligt jämnare.
Primärval handlar även om momentum. Eftersom valen anordnas löpande över ett halvår, kan ett starkt resultat i en delstat ge media och draghjälp inför nästkommande val. Att Trump fick det flytet tidigt gav honom en skjuts inför de följande primärvalen.
Trumps grepp om den republikanska väljarkåren var inte så stort som det verkade.
Eftersom primärval handlar om att samla delegater inför partikonventet behövde Trump aldrig få en majoritet av rösterna. Att få flest röster räckte oftast för att tilldelas alla delstatens delegater. Trump fick 44 procent av rösterna i republikanernas primärval och vann med god marginal. Hans grepp om den republikanska väljarkåren var med andra ord inte så stort som det verkade. Att Trump blev republikanernas kandidat hängde på hans kändisskap och att de andra kandidaterna slog ut varandra.
Trump är utan tvekan populärare nu än 2016, men att möta ett fåtal kandidater kan vara svårare än att möta flera. Sannolikt kommer färre utmana Trump denna gång. Dessutom pågår flera rättsprocesser mot Trump. Hittills har justitiedepartementet, lett av Bidens justitieminister Merrick Garland, varit ovilligt att väcka åtal mot Trump för försöken att stoppa ratificeringen av valet 2020. Det finns en stark demokratisk reflex att inte använda rättsväsendet på ett sätt som kan påverka valutgången 2024.
Däremot kan flera av rättsprocesserna skada Trump politiskt. Just nu stäms Trump i delstaten New York på 250 miljoner dollar, pengar som han ska ha erhållit genom bedrägeri. Trump påstås ha överdrivit sina företags tillgångar för att få mer förmånliga villkor för banklån och försäkringar. Flera av Trumps tidigare närmaste, som Rudy Giuliani, utreds för brott i samband med ratificeringen av valresultatet 2020, både på federal nivå och i enskilda delstater. Trump utreds dessutom för att ha behållit hemliga dokument efter sin tid som president och sin roll i stormningen av kongressen i början på 2021. Historien börjar komma ikapp Trump. Mer och mer liknar han ett sänke för republikanerna.
Det parti som innehar presidentposten brukar förlora mellanårsvalen: kongress- och guvernörsvalen som hålls i mitten av mandatperioden. I kombination med Bidens låga förtroendesiffror och den svaga ekonomin talade det för en republikansk jordskredsseger i höstas. Det var inte ens nära. Demokraterna höll senaten och utvidgade sin majoritet, samtidigt som republikanerna bara fick majoritet med några enstaka mandat i representanthuset. Många av kandidaterna som Trump stöttat, både i kongress- och i guvernörsval, förlorade.
Det står i bjärt kontrast mot guvernörsvalen i Virginia och i New Jersey året innan. Båda de republikanska kandidaterna – Glenn Youngkin och John Ciaterelli – ignorerade Trump för det mesta, och presterade över förväntan. Youngkin valdes till guvernör, Ciaterelli kom några procentenheter ifrån att skrälla i New Jersey, en delstat som lutar åt Demokraterna.
Framträdande republikaner har noterat kontrasten. Inför valet 2016 var de evangeliska rörelserna osäkra på om de kunde ge sitt stöd till en relativt liberal frånskild affärsman med playboy-aura. Trumps löften om att nominera domare till HD som skulle kunna upphäva Roe v. Wade var avgörande. De flesta tongivande högerkristna har varit tysta sedan Trump lanserade sin kandidatur för presidentvalet 2024. Sedan det blev officiellt att han ställer upp på nytt har ett fåtal uttalat stöd för honom, medan många ser sig om efter en ny kandidat.
Opinionsmätningarna pekar i samma riktning. I valet mellan Biden och Trump som president leder Biden med hela sju procentenheter. När samma väljare får frågan om de föredrar Trumps närmaste utmanare, den republikanske Florida-guvernören Ron DeSantis, eller Biden leder DeSantis, om än knappt. Stjärnskottet DeSantis blev dessutom omvald som guvernör i Florida i en jordskredsseger, och knappar sakteliga in på Trump i mätningarna inför primärvalen (även om avståndet fortfarande är stort).
Trump kan säkra nomineringen och bli republikanernas presidentkandidat på nytt. Men vägen dit ser krokigare ut ju närmare valet kommer. Utan underdog-status och med ett bagage som solkar kändisskapet har han en rejäl uppförsbacke. Den 12 januari 2024 börjar primärvalen i och med det första nomineringsmötet i Iowa. Frågan är om Trump fortfarande är relevant då. 2023 kan bli slutet på Trumps politiska karriär.
Kanske blir det en ny säsong av ”The Apprentice”?