Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Utblick Intervju

Skiftet i den amerikanska väljarkåren är inte som du tror

Många frågar sig hur den amerikanska högern kunde radikaliseras till den grad att Donald Trump valdes till president. Men faktum är att det stora åsiktsskiftet inte skett bland republikaner, utan hos USA:s vänsterliberaler. Det konstaterar statsvetaren Zach Goldberg som intervjuas av Erik W Larsson.

Det har skett en betydande ideologisk radikalisering bland vita vänsterliberaler i USA. Foto: AP Photo/John Minchillo

För knappt tio år sedan började konstiga saker hända i USA. Många människor började plötsligt prata och bete sig annorlunda. Förändringen var särskilt tydlig i stora tidningar som New York Times och Washington Post. Exotiska begrepp som ”mikroaggression” och ”intersektionalitet” började plötsligt dyka upp i spalterna, medan frekvensen av ord som ”rasism”, ”privilegium” och ”mångfald” ökade med flera hundra procent inom loppet av ett par år. Elitmediernas nya språkbruk trängde snart ner i de amerikanska folkdjupen. Något avgörande var helt klart på gång, även om få riktigt förstod vad.

Några år senare satt en ung doktorand vid namn Zach Goldberg och bläddrade igenom sociologiska data på sin laptop. Liksom många av sina kollegor försökte Goldberg förstå vad som låg bakom fenomenet Donald Trump. Vad hade förändrats inom den politiska högern som fick folk att rösta på en sådan person? Inte särskilt mycket, visade det sig. Till sin förvåning noterade Goldberg att republikaners politiska attityder inte hade förändrats nämnvärt vare sig innan eller under Donald Trumps tid vid makten.

Däremot noterade Goldberg ett massivt, ideologiskt skifte inom en specifik grupp, nämligen vita vänsterliberaler som stödjer det demokratiska partiet. Även svarta demokrater hade rört sig vänsterut, men inte alls i samma grad som vita. Sagda skifte gjorde sig påmint inom alla möjliga områden – från nyhetsmediernas ordval till nationella opinionsmätningar. Bland Goldbergs egna kollegor inom akademin var det dock få som tyckte ämnet var värt att studera närmare. Alla visste ju redan att det var högern som blivit tokig.

På senare år har Goldberg publicerat en lång rad kvantitativa analyser av detta intressanta fenomen, som han har valt att kalla för The Great Awokening. Zach Goldberg är filosofie doktor i statsvetenskap, och arbetar idag som analytiker vid tankesmedjan Manhattan Institute i New York.

EWL: Vad är The Great Awokening för något?

ZG: The Great Awokening är en term jag använder för att beskriva det plötsliga och dramatiska skifte åt vänster som har pågått bland vita vänsterliberaler i USA sedan år 2013. Detta skifte har varit särskilt kännbart i frågor som handlar om ras, identitet och migration. I vanliga fall sker sådana förändringar gradvis och långsamt, men i det här fallet gick allt mycket fort.

The Great Awokening är inte den första i sitt slag. Ett liknande attitydskifte ägde rum under slutet av sextiotalet. USA genomgick också en smärre awokening under åttiotalet, som ungefär sammanföll med Jesse Jacksons presidentkampanj. Men vår tids awokening är den mest dramatiska hittills.

Hur började The Great Awokening?

Jag tror att den delvis hade sin grund i den explosion av sociala medier som ägde rum under början av 2010-talet. Twitter och Facebook gjorde det möjligt för vem som helst att vara en framgångsrik aktivist. Det satte press på reguljära medier att anamma radikala idéer om ”institutionell rasism” och liknande. Den republikanska Tea Party-rörelsen tolkades av många inom vänstern som en rasistisk protest mot en svart president. Det underblåste i sin tur kampanjer som Black Lives Matter, som förstås spelade en viktig roll i sammanhanget.

Man ska heller inte bortse från Human resources-avdelningarnas betydelse för utvecklingen. Sociologen Frank Dobbin har beskrivit hur moderna HR-avdelningar har blivit allt mäktigare sedan 1960-talet, och radikalt breddat definitionen av etnisk och könsmässig diskriminering. 

”Någon högervridning bland vanligt folk går inte att skönja i statistiken.”

Bilden i  svenska nyhetsmedier är att USA:s politiska polarisering beror på att republikaner har rört sig drastiskt högerut på senare år. Försöker du antyda att svenskarna har fel?

Ja, absolut. Jag satte ihop ett jättelikt index av undersökningar gällande dessa frågor, som går tillbaka ända till 1950-talet. Republikanska väljare har alltid varit ganska konservativa, särskilt i sociala frågor. Men länge dominerades partiet av dess mer liberala eller neokonservativa flygel, som helst inte ville ta i frågor om exempelvis invandring. Det som har förändrats sedan 2013 är att republikanska politiker har börjat prata mer om frågor som gräsrötterna verkligen bryr sig om. Men någon högervridning bland vanligt folk går inte att skönja i statistiken. I vissa frågor, exempelvis den om homogifte, har republikaner faktiskt rört sig åt vänster – bara inte lika fort som demokrater!

The Great Awokening har lett till stora förändringar i USA. Som du och Eric Kaufmann nyligen visade undervisas det numera i så kallad kritisk rasteori i amerikanska skolor. Man talar också på allvar om att avskaffa standardiserade prov och dela ut offentliga medel på etnisk grund. Vilka av dessa strömningar betraktar du själv som mest oroväckande?

Jag oroar mig över att vänsterideologiska idéer lärs ut till unga människor som om de vore vetenskaplig sanning. Om hälften av befolkningen är övertygad om att alla skillnader mellan grupper har sin grund i vita människors rasism så lämnar det mycket lite utrymme för diskussion eller kompromiss. Vår forskning har visat att elever som lärt sig om kritisk rasteori i skolan ofta har en negativ uppfattning om vita människor som grupp. Sedan George Floyds död år 2020 har massmedier börjat normalisera hat mot vita människor, vilket också har smittat av sig på befolkningen i stort. Detta är förstås mycket farligt. Det spär på radikalism bland vita på högerkanten och fördjupar splittringarna i samhället.

Vad tror du driver personer som är woke? Vad vill de egentligen?

Min gissning är att det handlar mycket om positiv särbehandling – så kallad affirmative action. Vänstern har länge arbetat för att befästa och utvidga bruket av etnisk särbehandling, trots att det förblir ganska impopulärt bland det amerikanska folket. Genom att övertyga unga människor om vita människors historiska skuld så hoppas man på att bredda stödet för affirmative action. Av min egen forskning att döma så är det faktiskt en fungerande strategi. Men det riskerar att föra oss närmare ett samhälle där allt handlar om etnisk tillhörighet.

I din forskning noterar du att vita vänsterliberaler numera uppvisar en så kallad pro-outgroup bias, vilket innebär att de i genomsnitt skattar andra etniska grupper högre än sig själva. Är det något nytt?

Zach Goldberg är statsvetare och verksam vid tankesmedjan Manhattan Institute.

Det har alltid funnits en tendens inom vänstern att sympatisera med andra, mindre gynnade grupper. Men dagens siffror liknar inget vi sett tidigare. Andelen vita vänsterliberaler som aktivt ogillar vita människor har också skjutit i höjden – från omkring en procent till över tjugo procent inom loppet av några år. Händelserna kring George Floyd år 2020 accelererade denna utveckling, som i grunden verkar drivas av ett slags kollektiv skuldkänsla bland vita vänsterliberaler. Många av dem är angelägna om att markera ett slags moraliskt avstånd mellan sig själva och andra vita människor.

Bland högerfolk har The Great Awokening en entydigt negativ klang. Men anser du att den har några positiva följder för samhället?

Jag tror att woke ideologi i allmänhet drivs av goda avsikter hos personer som vill göra världen till en bättre plats. Och det tycker jag är lovvärt. Jag tror också det är nyttigt att ibland påminna folk om att vissa av deras medmänniskor har det tuffare än de själva, till följd av hur de ser ut.

”Problemet med de lösningar som förespråkas av woke-rörelsen är att de ofta gör saker värre.”

Problemet med de lösningar som förespråkas av woke-rörelsen är att de ofta gör saker värre. Ett uppenbart exempel på detta är kampanjen för att ”avfinansiera polisen” i syfte att bekämpa rasism. I en av mina studier noterar jag att stödet för att avfinansiera polisen är starkare bland vita demokrater än bland de svarta och latinos man vill hjälpa. Vita demokrater inser inte att polisen ofta spelar en viktig roll i områden som befolkas av minoriteter, och att en minskad polisiär närvaro där kan leda till stora problem.

Jag arbetade på ett amerikanskt universitet medan The Great Awokening pågick. Det förekom där mycket prat om att bekämpa rasism och främja mångfald. Någon förändring i folks beteende var dock svår att skönja. Mina vita och asiatiska kollegor fortsatte att köpa hus i vita och asiatiska kvarter och skicka sina barn till vita och asiatiska privatskolor. Hade The Great Awokening någon reell inverkan på folks beteende, eller var det mest prat alltihop?

Det är en knivig fråga, rent empiriskt. Svaret beror på vad som räknas som en förändring i beteende. Man kan ju knappast förvänta sig att folk ska säga upp sig från sina jobb eller flytta från sina bostäder bara för att bereda plats åt svarta och latinos. Om man ser till politiska donationer och deltagande i demonstrationer så har bägge ökat dramatiskt bland vita vänsterliberaler sedan år 2013. Men det är svårt att säga vad som ligger till grund för sådana handlingar. Är det ett uttryck för genuin övertygelse eller bara en form av egennyttig “virtue signalling”? Lite av båda, föreställer jag mig.

Bilden att Donald Trump burits fram av allt mer radikala republikanska väljare stämmer inte. AP Photo/Andrew Harnik

Det pratas mycket om rashat i amerikansk massmedia nu för tiden. Finns det några empiriska bevis som talar för en ökad utbredning av rashat eller rasistiska hatbrott i USA på senare år?

Om man bara ser till folks attityder så har hat mot vita människor ökat kraftigt sedan år 2013. Frågan om hatbrott är betydligt svårare, eftersom definitionen av ”hatbrott” är ganska diffus och subjektiv. Räknas graffiti på en husvägg som ett hatbrott? Eller krävs det att någon kastar en molotovcocktail på en synagoga? Det beror på vem man frågar.

Det är dessutom troligt att amerikanska myndigheter är mer benägna att registrera hatbrott idag är de var för tjugo år sedan. Vi har helt enkelt inga pålitliga data om hatbrott över tiden, så det är svårt att uttala sig om trender. Och även om vi okritiskt accepterar larmrapporter i media om en ökning i antalet hatbrott så förblir de oerhört sällsynta.

Avslutningsvis, du arbetar för Manhattan Institute, en konservativ tankesmedja. Vore det möjligt för någon som du själv att få jobb vid ett amerikanskt universitet idag?

I min nuvarande skepnad, troligen inte. Jag hade blivit tvungen att bära något slags förklädnad och låtsas anamma woke ideologi. Det vore inte värt mödan, särskilt med tanke på hur dåliga arbetsvillkoren är för akademiker nuförtiden. Visst, det kan hända att jag förlorar en del av min trovärdighet genom att arbeta vid en högervriden tankesmedja, snarare än ett universitet. Å andra sidan är dagens universitet så politiserade att det nog inte gör någon större skillnad. Dessutom är jag helt transparent med min forskning och gör mina data tillgängliga för forskare som vill granska mina resultat.