Att höra och inte förstå
Skall man kritisera en politiker bör det ske för det han sagt och inte för det man tror att han sagt. Det gäller också om politikern heter Jimmie Åkesson. Men människor hör i höre.
Jag har sagt det många gånger förr och upprepar det här: SD är precis så stora som de andra partierna låter dem vara. Varje röst på Sverigedemokraterna är ett bevis för de andra partiernas misslyckande. Den totala okunskapen om hur stora delar av befolkningen tänker, vad som bekymrar människor och vad som historiskt har varit viktiga frågor, manifesterades när professionella tyckare inom medier och politikerkår reagerade på Jimmie Åkessons tal i Almedalen. En efter en twittrade eller skrev artiklar om hur de lyssnat på talet och chockerats av en sådan ohöljd nationalism. Ingen hade dock lyssnat tillräckligt noga för att fatta att Åkesson läste en ganska väl känd text ur broschyren ”Svensk strävan” av Vilhelm Moberg, från 1941.
Bland dem som chockerades av nationalismen, som kände trettiotalsvibbar och som trodde att Åkesson uteslöt en tredjedel av Sveriges befolkning när han citerade Mobergs tal om sex och en kvarts miljon svenskar, fanns många kända kulturpersonligheter. Mitt syfte är inte att kritisera eller hänga ut en viss person, så vilka det var hoppar jag över. Eftersom så många människor uppenbarligen inte känner till denna text kan vi börja med några ord om textens tillgänglighet.
”Svensk strävan” gavs ut av Försvarsstabens bildningdetalj 1941. Även om upplagan säkert var stor var det väl få soldater som sparade det lilla häftet. Det är en ganska sällsynt skrift. Inget exemplar finns för tillfället till salu på de svenska antikvariathemsidorna. Men samtidigt utgavs texten i den antinazistiska antologin I angeläget ärende. Det finns för tillfället fem exemplar av den boken till salu. 2002 utgav Vilhelm Mobergsällskapet i samarbete med Carlssons förlag antologin Att stå det onda emot där Mobergs texter från krigsåren samlats. Där finns ”Svensk strävan” med. Den är slutsåld i bokhandeln, men tio exemplar finns till salu på antikvariatmarknaden. Om det skulle kännas för krångligt att gå in på en antikvariathemsida, beställa och vänta på att boken dimper ner i brevlådan, finns texten också tillgänglig som e-bok för en dryg tia från de stora nätbokhandlarna. Det är alltså enkelt och billigt att läsa Vilhelm Mobergs text.
Det som får så många att känna kalla kårar och trettiotalsvibbar i dag är alltså en text skriven av en övertygad antinazist, en man som dessutom tog avstånd från all storvulen fosterländsk propaganda.
Det som får så många att känna kalla kårar och trettiotalsvibbar i dag är alltså en text skriven av en övertygad antinazist, en man som dessutom tog avstånd från all storvulen fosterländsk propaganda. Däremot var det för Moberg en självklarhet att i patriotisk anda ställa upp för sitt land. Att han vid samma tid också skrev skarpa artiklar mot samlingsregeringens allt för ödmjuka hållning mot Hitler visar att Moberg kunde skilja på kritik mot regeringen och kärlek till sitt land. Hans ord om hur vi har ansvar för landets invånare, inte bara i vår tid, utan också för tidigare generationer och för våra efterkommande, uppfattas av flera debattörer som blodsmystik i nazistisk anda. I själva verket är det tvärt om. Det är en klassisk konservativ tankefigur, raka motsatsen till den radikalism och samhällsomstörtning nazismen stod för.
När det gick upp för de upprörda att Åkesson citerat Moberg reagerade många med att säga att det var ju deras man! Vilhelm Moberg var ju vänsterliberal! Hur understod sig Jimmie Åkesson att använda sig av Moberg, en man som stod för raka motsatsen till det Sverigedemokraterna står för?
Svaret är mycket enkelt. Sverigedemokraterna använder sig av Vilhelm Mobergs texter därför att ingen annan gör det. Den som verkligen lyssnade på Åkesson vet att han också talade om en inkluderande svenskhet som omfattar alla som bor i Sverige, som vill vara med.
Man kan kritisera Åkesson för hans idéer och om man vill kan man hävda att den inkluderande svenskhet han och hans parti torgför är en kuliss för en mer rasistisk syn. Men man kan inte med hedern i behåll påstå att han sagt saker som han inte har sagt. Alla känner inte till Vilhelm Mobergs ord, men det är inte en ursäkt för att inte höra vad Åkesson säger. Han upprepade faktiskt fyra gånger att han citerade Moberg.
Det som var fullständigt självklart för Vilhelm Moberg, att patriotism handlar om kärlek till sitt land, inte om hat mot andra länder och folk, är en tanke som i dag blivit så ovan för en stor del av den twittrande och kommenterande klassen att de inte förmår förstå vad han säger. Men andra förstår. Och så länge man låter Sverigedemokraterna ha monopol på dessa frågor, har Sverigedemokraterna precis så stort stöd som de andra partierna bjuder dem på.