Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjan

Det handlar om medelklassen

Friskoledebatten handlar om medelklassen. Den kommer att göra vad som står i dess makt för att se till att deras barn får en bra skolgång, oavsett vad en Reepalu- eller…

Skolpolitikerna struntade i larmrapporterna

Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Skolideologer som hatar skolan

Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.

När de sociala ingenjörerna tog makten över skolan

I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.

Förskoletvång är inte för barnens bästa

Sverige har på några decennier gått från mångfald till likriktning inom barnomsorgen. Ideologiska mål, facklig opinionsbildning och ekonomiska begränsningar har gjort förskolan till det enda politiskt accepterade valet. Malin Lernfelt…

Gunnar Hökmark: Varken slumpen eller kötid är meritokratiskt

Slumpen och lång väntan är båda icke-meritokratiska lösningar, men kötid har sannolikt större legitimitet. Den bejakar nämligen föräldrars och elevers vilja att göra det bästa möjliga för sina barn eller…

Skolutredningen försöker lösa fel problem

Kötid ska inte längre få användas som urvalskriterium av elever till skolor. Detta var ett av de förslag som en statlig utredning presenterade häromdagen. Men det problem man försöker lösa är ett politiskt skapat sådant. Låt istället fristående skolor möta ökad efterfrågan genom att expandera.

Först nu inser vi värdet av digitalisering

Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.

Hellre Hungerspelen än Hemsöborna?

Är det lärarens uppgift att förmedla kunskaper? Eller att fungera som politisk aktivist i en kamp mot de olika sorters förtryck som enligt den intersektionella teorin genomsyrar hela det svenska samhället? Frågar man Skolverket och Skolinspektionen tycks det vara det senare, menar Johan Lundberg.

Därför hemskolar vi – tre föräldrar berättar

Hemskolning är inte tillåtet i Sverige. Ändå finns det föräldrar som väljer att hemundervisa sina barn, här eller utomlands. Varför? Smedjan har intervjuat tre föräldrar som berättar varför den svenska skolan inte passade för deras barn.

Ingen borde tvingas flytta till Åland

Rekordmånga svenska barn hemskolas på Åland. Det fungerar säkert utmärkt för de familjer som gör det valet. Men det är orimligt att familjer som vill tillbringa mer tid tillsammans eller som har en alternativ idé om hur undervisningen ska skötas tvingas flytta utomlands.

Att förstatliga skolan löser inga problem

Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår alla att skolan återförstatligas. Att koppla skolans problem till kommunaliseringen är dock svårt, och ett förstatligande skulle i stället föra med sig nya problem.

Sluta leta rasister, börja diskutera sakfrågor

Vårt samhälle har problem som behöver lösas, men det ser mörkt ut när så många – från politiker till engagerade individer – vägrar att samtala på ett meningsfullt vis. Rasistanklagelserna mot industrimannen Leif Östling är ett uttryck för ett djupt destruktivt debattklimat.

Feminism gynnar kvinnor, inte jämställdhet

Liberala Studenter vill minska mäns chanser att läsa vidare trots att män redan är underrepresenterade vid universiteten. Det är ännu ett tecken på att många feminister inte alls strävar efter jämställdhet, utan efter att flytta fram kvinnors positioner.

Det behövs fler vägar till kunskap och bildning

Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.

Pyrrhussegern mot Skolverket

Många drog en lättnadens suck när Skolverket efter massiv kritik drog tillbaka förslaget om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning. Men förslaget till ny läroplan för historieämnet är bara toppen av ett isberg. Kanske ännu allvarligare är vad Skolverket planerar att göra med svenskämnet.

Ett grundskott mot den klassiska bildningen

Skolverkets förslag om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning är ett grundskott mot den klassiska bildningstanken. Det är också ett svek mot dem som inte kommer från studiemotiverade hem, och som berövas en referensram som är nödvändig för att förstå såväl det förflutna som samtiden.

Skolka från klimatstrejken!

Elever i Umeå tvingas delta i en klimatmanifestation, och det är ingen isolerad händelse. Det är problematiskt, eftersom demonstrationerna utgör ett politiskt ställningstagande. De som kommenderas ut att ta politisk ställning på skoltid borde vägra, och skolka på riktigt.

1 2 3 4