Framsteg i form av teknologisk utveckling är ofta en konsekvens av att människor har givits intellektuell frihet att ta vara på sin kreativitet, och ekonomisk frihet som skapat möjligheter att fördela resurser på ett sätt som främjar innovation. Men även om framsteg ofta är en konsekvens av frihet är frihet inte nödvändigtvis en produkt av teknologiska framsteg.
Statens verksamhet vilar ytterst på förmågan att tvinga och hotet om våld. Det är också detta som lockar olika politiska grupperingar att använda staten för att genomdriva sina agendor mot medborgarnas vilja. Men statens tvångsmakt är ett tveeggat svärd. Den statsmakt som ena dagen använder sitt våldskapital för att driva igenom din agenda kan i morgon ha fallit i dina motståndares händer.
Taxiförare i New York tar livet av sig och taxitjänsten Uber får skulden. I själva verket är det staden New York som låst fast taxichaufförerna i en skuldfälla. Som så ofta när politiker snedvrider marknader gör de mer skada än nytta, och som vanligt får någon annan skulden efteråt.
Den så kallade GAL/TAN-skalans föreslagna åsiktskomplex har mycket litet med verkligheten att skaffa. Det finns till exempel inget som tyder på att gröna partier skulle vara mer frihetliga; tvärtom har Miljöpartiet stått för många av de mest auktoritära politiska förslagen. På samma sätt finns inget samband mellan traditionella värderingar och auktoritär nationalism.
Marknadsekonomins globala seger har besegrat fattigdom världen över. De senaste 30 åren har en miljard människor gått från det som kallas relativt välstånd till nära fem miljarder i dag. Fattigdomen må vara besegrad i region efter region, men den är ännu inte övervunnen. För att nå dit krävs fortsatt ekonomisk tillväxt och mer marknadsekonomi.
I mer än 25 år har professor Nils Karlson fördjupat debatten om reformpolitik, företagandets villkor och det öppna samhällets förutsättningar. Fyra nuvarande och föregående unga kollegor skriver om en akademisk nytänkare och mentor som i dag fyller 60 år.
Marknadsekonomi och liberalism existerar inte i ett vakuum utan vilar på en filosofisk och moralisk grund. Sedan marknadsliberalismen under 1980-talet ingick ett resonemangsäktenskap med postmodernismen har dess företrädare haft svårt att hitta tillbaka till sina intellektuella rötter.