Allt talar för att vi kommer att få se ännu mer av polariserande retorik från Socialdemokraterna ju närmare vi kommer nästa val. Att utmåla motståndarna som demokratiskt opålitliga handlar både om maktpolitik och om den socialdemokratiska självbilden, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.
Förhandlingarna om Sveriges framtida flyktingmottagande tycks ha fallit på målsnöret. Ska det vara asylrätten eller volymmålet som utgör grunden för politiken? Båda två är lika dåliga riktmärken för en debatt…
Regeringen blåser upp till strid om las-utredningen. Är coronakrisen omständigheten som räddar regeringen från att bli fälld? Eller kommer de liberala stödpartierna slutligen får nog? Och vad väntar då vid valet 2022?
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
Igår röstade M, KD, V och SD igenom en ändringsbudget i riksdagen, som skjuter till mer pengar till välfärden. Detta är en urholkning av budgetnormerna, och partierna skyller på varandra, men alla är de lika goda kålsupare när de sitter i opposition.
I helgen fyller Januariavtalet ett år. Motivet var att hålla SD utan inflytande och värna den konstruktiva mitten i politiken. Karin Svanborg-Sjövall skriver om hur det gick – och vad 2019 för med sig för lärdomar för det nya året.
Tongivande debattörer som ex-ministern Anders Borg och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg vill se ett regeringssamarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. En sådan regeringskonstellation skulle dock vara lika ologisk och ideologiskt osammanhängande som Januariöverenskommelsen.
Med januariöverenskommelsen har Sverige fått en regering som inte vill, stödpartier som inte kan och en opposition som inte får. Krisen i Arbetsförmedlingen det tydligaste exemplet.
STIG-BJÖRN LJUNGGREN SÖKER PARTIERNAS SJÄL, DEL 5. Det finns en anledning till att Centerpartiet och Socialdemokraterna dras till varandra. Två intressepartier med varsin hästhandlarsjäl har i decennier tävlat om vem som kan lura vem. Januariavtalet är bara den senaste i en lång rad matcher.
DEBATT: När Siri Steijer skriver att LAS-utredningen inte är tillräckligt långtgående förlitar hon sig på fackets tolkning av direktivet. I själva verket kommer utredaren inte att låta LO diktera någonting, skriver Martin Ådahl (C). Siri Steijer svarar direkt.
När direktivet för LAS-utredningen presenterades var det skarpt läge för Centerns och Liberalernas löften i anslutning till Januariöverenskommelsen. Tyvärr verkar stödpartierna inte ha slagit mynt av sin förhandlingsposition. De liberala förhoppningarna ser inte ut att infrias, skriver Siri Steijer.
Centerpartiet och Liberalerna har beskrivit Januariavtalet som en seger för liberalismen och ett sätt att genomdriva viktiga liberala reformer. Nu återstår att se om löftena infrias. Nu lanserar Timbro Reformbevakaren, för att underlätta för var och en att följa hur det går med Januariavtalets liberala reformlöften.
Att Centerpartiet och Liberalerna är beredda att gå över till det socialdemokratiska blocket är ingen överraskning. Däremot är det ett stort svek – inte främst mot Alliansen, inte ens främst mot de egna väljarna, utan mot partimedlemmarna, och den ideologi och de värderingar som fortfarande många av dem tror på och står för.