Så skapas en terrorist
Den som vill förstå terroristen bör inte bara läsa psykologisk, statsvetenskaplig och ekonomisk forskning.
Den som vill förstå terroristen bör inte bara läsa psykologisk, statsvetenskaplig och ekonomisk forskning.
Om man i praktiken förbjuder koranbränningar, vilka yttranden står då näst på tur?
Att känna sig kränkt har blivit en sätt att tysta meningsmotståndare i samhällsdebatten och i den akademiska världen i både Europa och USA.
Sverige sägs vara mellanmjölkens förlovade land; en konsensuskultur där ingen ska vara förmer än någon annan. Och vår syn på arabländerna är lika onyanserad: ett antal länder i sandlådan med gubbar i klänning och skägg. Men bakom dessa stereotyper finns kulturella drag som förvånansvärt nog påminner om våra.
Inas Hamdan valde att börja bära slöja i åttonde klass. Men mötet med världen utanför den segregerade förorten fick henne att ifrågasätta sitt beslut. ”Jag vet att jag skulle ha haft det svårare att ta av mig slöjan om majoritetssamhället diskuterade mitt val var och varannan dag.”
Att hedersbaserat förtryck motiveras med hänvisning till religiösa uttolkningar, innebär inte att hederskulturer nödvändigtvis har med religion att göra. Studerar man flera tusen år gammal dokumentation av arkaiska samhällsformer, framträder snarare bilden av att hederskulturer är intimt sammanlänkade med klanbaserade gemenskaper, skriver Johan Lundberg.
Är förbud mot slöja i skolan ett integrationsverktyg eller ett integrationsproblem? I Frankrike finns ett sådant förbud, som framför allt lär oss att det centrala är att sådana beslut är förankrade – både hos majoritetsbefolkningen och hos den majoritet muslimer som vill delta i det svenska samhället.
I ett ickereligiöst samhälle finns ingen nåd. I det gudlösa samhället har ansvaret för våra handlingar ersatts av medfödda synder för vilka det inte finns någon försoning, som kön och hudfärg. Josefin Holmström har läst Dan Korns bok Som om Gud fanns.
Eli Göndör menar att Ann Heberlein och andra kritiker av den muslimska huvudduken för ett förenklat resonemang. Ann Heberlein svarar att hon litar mer på kvinnors berättelser om hur de upplevt en uppväxt med hijab, än på en manlig islamologs teoretiska resonemang. Eli Göndör svarar direkt.
Att vilja förbjuda huvudduk i tron att det är en befrielse för alla kvinnor som bär huvudduk är ett misstag. Dels eftersom det omyndigförklarar de kvinnor som väljer att bära huvudduk. Dels för att man därmed reproducerar en syn på människor och frigörelse som legat bakom några av historiens värsta regimer.
En kvinna som behövde ta av sig slöjan före högskoleprovet för att visa att hon inte hade hörsnäckor – en fuskmetod som har förekommit organiserat i högskoleprovet – anser att hon blivit exkluderad från samhället. I själva verket har hon, genom att följa samma regler som alla andra, blivit inkluderad. Tvärtom hade det varit exkluderande att inte kontrollera henne.
Kan man vara svensk och muslim? I en ny antologi berättar 18 muslimer och svenska medborgare om hur de ser på sin identitet och vad islam respektive Sverige betyder för dem. Att låta olika muslimer tala för sig själva är ett välkommet brott mot tendensen att vissa högröstade element gör sig till representanter för hela gruppen, skriver Dan Sylvebo i sin recension av Muslimer i Sverige (Timbro, 2018).
I essäsamlingen Muslimer i Sverige resonerar 18 svenska muslimer kring sin identitet. En av dem är Ann-Sofie Henriksson Hatmi, som menar att det inte finns någon motsättning mellan att vara svensk och att vara muslim. Det här är en bearbetad version av hennes essä.
Den identitetspolitiska vänstern och de våldsbejakande salafisterna delar mycket tankegods: ”vi och dem”-retoriken, offermentaliteten och en negativ inställning till västvärlden. Bland unga muslimer i Sverige spelar vänsterretoriken salafisterna i händerna. Ska muslimer i Sverige kunna konfrontera de radikala elementen inom islam måste praktiserande muslimer ta ställning, skriver Hamid Zafar, rektor i Biskopsgården.
En frihetlig tankesmedja behöver inte bara intressera sig för arbetsmarknad, skatter, välfärd, kulturpolitik och ekonomi. I dagens Sverige finns andra frågor som kan ha stor inverkan på individens frihet och möjligheter, däribland religion och klan. Därför kretsar delar av Timbros aktuella bokutgivning nu kring mötet mellan en religiös identitet och ett sekulärt samhälle, och kulturkrocken mellan klan och stat.
Sverige må vara ett väldigt sekulärt land, men samtidigt så präglat av lutheransk kristendom att någon annan religion knappast kan räknas som en del av det. Muslimer är en del av Sverige i dag och sätter sin prägel på landet, men inte religionen.
Vad skall vi frukta mest, extremhögern eller jihadisterna? Den muslimska invandringsvågen ställer Europa inför val och beslut som får långtgående konsekvenser. I en ny bok skildras hur dagens europeiska politiker och debattörer famlar i historiens mörker för att finna argument för just sin linje i migrationsdebatten.
Hundratals personer står på ett torg och skanderar att de ska mörda judar. Ett tjugotal maskerade män attackerar en synagoga med brandbomber och judarna därinne tvingas ta skydd i källaren i fruktan för sina liv. De statliga medierna sprider desinformation om ”judelobbyn” som påverkar världspolitiken. Tyskland 1938? Nej, Sverige 2017.
En tysk journalist dömdes nyligen till fängelse för att han på Facebook publicerat ett fotografi av dåvarande stormuftin av Jerusalem i samspråk med Adolf Hitler. Med andra ord: Tyskland använder rättssystemet för att förneka delar av historien som anses vara stötande. Det som sker är en krypande inskränkning av yttrandefriheten, och från övriga Europa lyser invändningarna med sin frånvaro.
Rasism, det vill säga en motvilja mot folk med avvikande utseenden, blir allt ovanligare. Men i stället har Europas länder fått en allt större motvilja mot islam och muslimer. Det bådar inte gott för framtiden, men det finns förslag på lösningar. De ställer krav både på majoritetsbefolkningarna och på muslimerna.