131: Vänsterrörelsen som vänstern missar
”Individualismen har försvårat organiseringen av vänstern – som kräver ett kollektivistiskt anslag”, säger Myra Åhbeck Öhrman i veckans avsnitt av Smedjanpodden.
”Individualismen har försvårat organiseringen av vänstern – som kräver ett kollektivistiskt anslag”, säger Myra Åhbeck Öhrman i veckans avsnitt av Smedjanpodden.
Den parlamentariska vänstern tappar mark, men parallellt med högervindarna bland unga börjar en ny vänsterrörelse växa sig stark. Amanda Broberg ser en problemformulering och samhällssyn på sociala medier som utgår…
Michel Foucaults postmoderna idéer åberopas flitigt av dem som propagerar för att utesluta författare med obsoleta idéer från humaniorans litteraturlistor. Själv skrev Foucault tillsammans med många andra franska postmodernister under ett upprop till stöd för sex med minderåriga. På vilket sätt kommer det att påverka Foucaults plats på framtidens litteraturlistor?
Dagens febriga fixering vid kön, etnicitet och andra identitetskategorier förgiftar samhället. I The Madness of Crowds ger sig Douglas Murray i kast med att diagnostisera massans identitetspolitiska galenskap. Det är en roande men framför allt oroande läsning.
Det har länge funnits en obenägenhet att lyssna på människor i förorten. Anledningen står till stor del att finna i den postkoloniala forskning där man tagit på sig rollen av att föra de förtrycktas talan.
Den svenska vänsterns oförmåga att förhålla sig till hedersförtryck beror på den intersektionella teorin har implementerats i Sverige på bred front på 2010-talet. Detta trots att det handlar om ett synsätt vars mest centrala företrädare konsekvent struntat i några av de mest utsatta i samhället: de som lever under hedersförtryck.
Hertigen och hertiginnans av Sussex ställningstaganden för veganism, klimatångest och progressiva politiker visar att vänsterns problemformuleringar har letat sig ända in i det brittiska kungahuset. Finns det över huvud taget några institutioner kvar som inte har kommit att anamma den moderna vänsterns världsbild?
2017 blev Erik Ringmar känd för sina försök att slippa kvotera in kvinnliga författare i en kurs om 1800-talets mörkermän. Affären har mycket att säga om den akademiska friheten och universitetens oberoende i Sverige, skriver Arvid Hallén.
Sommarjobbare i Trelleborg får betalt för att göra normkritiska granskningar av statyer. På andra håll är det kommunala hemsidor som sätts under normkritisk lupp. Det är högkonjunktur i den normkritiska sektorn, och att skattefinansierade kärnverksamheter vacklar verkar inte bromsa efterfrågan.
Att använda reklam för att godhetssignalera är ofta illa nog. När ”reklamen” dessutom skuldbelägger kundkretsen börjar man undra vad varumärket egentligen har emot sina kunder.
Kulturkriget handlar inte i första hand om kultur och identitet, det handlar om makt och självbestämmande. På ena sidan står ett etablissemang som distanserat sig från merparten av medborgarna genom att söka pådyvla dessa en radikal agenda som få efterfrågar. På den andra står en brokig skara som motsätter sig att få en sådan nedkörd i halsen. Vinnare är de politiska entreprenörer som förmått profitera på missnöjet.
Lättkränkthet, osjälvständighet och ett instinktivt motstånd mot yttrandefrihet präglar den generation som i dag läser vid universiteten. Det är inte bara ett akademiskt problem, utan ett kulturellt – och skulden ligger till stor del hos överbeskyddande föräldrar, skriver Greg Lukianoff och Jonathan Haidt i en ny bok. Men även om det är en förklaring, vilar huvudansvaret fortfarande på dem som försöker hindra andra från att tala.
När Anders Lindberg spekulerade i om bilbränderna i Göteborg var iscensatta av politiska aktivister som ville flytta fokus till frågor som gynnar SD, anslöt han sig till en vänstertradition av konspirationsteorier. Johan Lundberg funderar över varför vänstern har en sådan fäbless för hypoteser om att det vi ser är något helt annat än det vi ser.
I nionde avsnittet av Smedjanpodden tar sig Smedjans redaktörer an den årliga svenskhetsdebatten. Perioden mellan nationaldagen och midsommarafton präglas traditionsenligt av infekterade diskussioner om vem som är svensk och inte.
Identitetspolitiken gör studenter till ”Stepford wives”, våldtäktskultur existerar inte vid campus, antimobbningkampanjer har gått för långt och det är oroande att dagens unga dricker och röker allt mindre. Möt Brendan O’Neill, redaktör för den brittiska webbtidningen Spiked, som menar att vi inte bara har en rätt att provocera, utan en skyldighet.
Svenska Kyrkan är genomsyrad av radikala vänsteridéer, ända upp till ärkebiskopen. Ingen samhällsinstitution har påverkats lika genomgående av 68-rörelsens idéer och värderingar som kyrkan, skriver Annika Borg.
Författaren Joanna Williams lämnade sin universitetstjänst för att kunna skriva en kritisk bok om feminism. Smedjan träffar henne för att tala om yttrandefrihet, trygga rum, identitetsvänsterns nya vokabulär och varför censurviljan och konsensuskulturen egentligen sprids från just universiteten.
I det fjärde avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Lars Anders och Blanche Moderaternas nya valslogan, "Lika för alla" - är det ännu ett försök att triangulera Socialdemokraterna, eller i själva verket en återgång till klassisk borgerlig strävsamhetsmoral?
Vid University of Glasgow, där nomineringen av Jordan B Peterson till rektor väckte sådan upprördhet, tolereras inte kränkande böcker och författare kvoteras in på litteraturlistorna. Glasgowstudenten Gustav Jönsson beskriver en universitetsvärld präglad av identitetspolitik.
America Vera-Zavala fortsätter att omvandla Kungliga Dramatiska Teatern till ett forum för postkolonial seminarieverksamhet. I den nya föreställningen får publiken lära sig att om det inte vore för islamofobi, så skulle Tensta framstå som den vackraste orten på jorden.