Kraven på offentlighetsprincip är ett sluttande plan
Offentlighetsprincipen riskerar att förvandlas till ett instrument för destruktiv politisk aktivism.
Smedjan
Liberalerna underminerar sin egen skolpolitik
Genom pratet om vinststopp underminerar Liberalerna den politik som de själva driver.
En likvärdig skola förutsätter mångfald
Något grundläggande har glömts bort i skoldebatten: Elever är olika och har olika behov.
Eleverna förtjänar seriösa borgerliga skolpolitiker
Det är bekymmersamt när den borgerliga regeringen låter Socialdemokraterna definiera skolpolitiken.
De bortglömda skolentreprenörerna
De privata flick- och samskolorna var under lång tid viktiga pedagogiska nydanare i svensk skola.
Gå inte på myterna om friskolornas ekonomi
Aldrig tidigare har skoldebatten byggt så mycket på osakligheter och falska föreställningar som i dag.
Gunnar Hökmark: Varken slumpen eller kötid är meritokratiskt
Slumpen och lång väntan är båda icke-meritokratiska lösningar, men kötid har sannolikt större legitimitet. Den bejakar nämligen föräldrars och elevers vilja att göra det bästa möjliga för sina barn eller…
Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten
Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.
Skolutredningen försöker lösa fel problem
Kötid ska inte längre få användas som urvalskriterium av elever till skolor. Detta var ett av de förslag som en statlig utredning presenterade häromdagen. Men det problem man försöker lösa är ett politiskt skapat sådant. Låt istället fristående skolor möta ökad efterfrågan genom att expandera.
Vad Frankrikes slöjförbud i skolan lär oss
Är förbud mot slöja i skolan ett integrationsverktyg eller ett integrationsproblem? I Frankrike finns ett sådant förbud, som framför allt lär oss att det centrala är att sådana beslut är förankrade – både hos majoritetsbefolkningen och hos den majoritet muslimer som vill delta i det svenska samhället.
Religionsfobi i kritiken mot konfessionella friskolor
Genom att framhålla den sekulära skolan som neutral och lyfta ut enskilda exempel på konfessionella skolor med problem angriper Socialdemokraterna och Liberalerna konfessionella friskolor. Tvärtom bör varje skola bedömas utifrån sina egna meriter. Lika lite som man kan bedöma alla kommunala skolor utifrån ett enda exempel kan man dra alla konfessionella friskolor över en kam.
13: Johan Ingerö
Kristdemokraternas kris, vinster i välfärden och Reepalus bluff, vårdköer, män på BB och de bästa dödsmetallskivorna.
Forskare: Vad vi inte vet om konfessionella skolor
Det är för mycket känsloargument och för lite forskningsbaserade argument i debatten om konfessionella friskolor i Sverige. Det menar Jonas Qvarsebo, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Universitet och Fredrik Wenell lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola, som skrivit rapporten Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?