
Kristersson måste stoppa EU:s gröna kommandoekonomi
Kommissionens försök att öka statsstödet och subventionerna är djupt problematiskt.
Kommissionens försök att öka statsstödet och subventionerna är djupt problematiskt.
EU:s planer på att begränsa svenskt skogsbruk riskerar att leda till att både utsläpp och företag flyttar utomlands.
Sverige har EU:s lägsta tobaksrelaterade dödlighet och EU:s lägsta andel rökare.
Politiker i Bryssel ska inte avgöra vilka som sitter i svenska företags styrelser.
EU-beslutet att censurera regimtrogna ryska medier är svepande och illa genomtänkt.
Det är sannolikt en grav överdrift att EU:s sociala minimikrav hotar den svenska kollektivavtalsmodellen.
Polska Medborgarplattformen är en maktfaktor bland europeiska mittenhögerpartier och den viktigaste utmanaren till Polens nationalkonservativa regering. Gustaf Reinfeldt tar tempen på den liberala oppositionen i Polen och visar att det finns hopp om ett Polen som återigen slår vakt om den liberala demokratins institutioner.
EU befinner sig just nu i den kanske största förändringsprocessen sedan Sverige blev medlem för 25 år sedan. Det ställer nya krav både på Sveriges förmåga att göra sin röst hörd i EU-sammanhang, och på svensk borgerlighet som alltid värnat Sveriges plats i det europeiska samarbetet. De senaste månadernas förhandlingar kring återhämtningsfonden och långtidsbudgeten har nämligen gjort det tydligt att det inte räcker för svenska politiker att åka till Bryssel några gånger per år och säga nej, skriver Moderaternas Europaparlamentariker Tomas Tobé.
EU:s ledare har enats om den största utgiftsökningen i unionens historia. Bakom de hissnande summorna döljer sig också institutionella förändringar som leder EU bort från sitt liberala ideal. Sverige verkar…
Coronapandemin har återupplivat förslaget om att ge EU beskattningsrätt. Det skulle innebära en stor maktförskjutning till EU, och ske utan legitimitet från medlemsstaternas befolkningar.
Förhandlingarna om Sveriges framtida flyktingmottagande tycks ha fallit på målsnöret. Ska det vara asylrätten eller volymmålet som utgör grunden för politiken? Båda två är lika dåliga riktmärken för en debatt…
Idag har det gått ett år sedan EU-valet. Vad EU bör besluta om är en grundläggande politisk fråga för unionen. Men tolkningen av vad som är gemensamma problem kan komma att påverkas av coronakrisen. Det menar Nils Karlsson, som har undersökt de borgerliga parlamentarikernas syn på subsidiaritetsprincipen.
De senaste veckorna har samtliga av EU:s medlemsländer fått uppleva allvaret med coronaviruset. Flera länder har svarat med protektionistiska åtgärder, som att stoppa export av sjukvårdsutrustning. Dessutom ser vi nu hur stängda gränser skapar köer som drabbar nödvändiga transporter. Detta är mycket allvarligt.
En alltför stark vilja till att skapa en europeisk identitet kan få oönskade konsekvenser. Svaret på nationalisternas synsätt är inte att överge det nationella. I stället bör vi inse värdet av både en nationell och europeisk identitet, skriver Nils Karlsson.
Den mest självklara delen av EU-samarbetet – den inre marknaden – ifrågasätts nu. Fyra av EU:s största medlemmar, Frankrike, Tyskland, Polen och Italien vill nu ändra på EU:s konkurrenslagstiftning – på bekostnad av Sveriges och flertalet andra medlemsländers ekonomier.
De som ständigt lyckas hitta nya fiender till den svenska modellen – verkliga som påhittade – förringade hotet från EU:s sociala pelare som alarmism in i det sista. Nu tvärvänder de, en efter en.
I dag lämnar Storbritannien EU. Det kommer att bli tomt. Men Storbritanniens utträde är också en signal om att väsentliga frihetliga värden kan stå på spel för Sverige. Är det dags att föra ett samtal om huruvida klassiskt frihetliga värden i Sverige främjas bäst i eller utanför EU?
Om Europaparlamentet får bestämma finns ska alla mobiltillverkare tvingas använda samma standard för laddare. Det är ett sällsynt dåligt förslag som utan tvekan skulle hämma innovation och teknikutveckling, men trots det röstade bara parlamentariker från tre svenska partier emot.
Dalibor Roháč har gått från att vara EU-skeptiker till att skriva boken en bok till globalismens försvar. I en intervju med Smedjan förklarar han varför han blev en konservativ globalist, hur han ser på utvecklingen i Östeuropa och vad många marknadsliberaler missar i sin kritik av internationella organisationer som EU och WTO.
Enligt den ena sidan är Glyfosat livsfarligt och miljöfarligt. Enligt den andra sidan är det i stället tack vare Glyfosat man kan bedriva miljövänligt jordbruk. Turerna kring världens mest kända ogräsmedel visar hur lätt det är att politikers förment miljövårdande initiativ får direkt motsatt effekt.