Vindkraften delar landet i två läger – de på landsbygden som är kraftigt emot och inte vill ha vindkraftverk i trädgården, och de i städerna som gillar vindkraften så länge de själva slipper ha den tätt inpå sig.
Barsebäcksverken rymmer en berättelse om politisk oförmåga och makthunger. Petter Birgersson skriver om ett land som en gång var världens modernaste, men där politiken svikit sitt grundläggande uppdrag.
Energieffektivisering kommer inte att lösa den dubbla utmaningen att öka energianvändningen och samtidigt byta ut den fossila energin, skriver Daniel Westlén.
”Hur ska man våga gå från fossila bränslen till el och minska utsläppen när man ser en framtid med väldigt varierande elpriser?”, frågar Lina Håkansdotter, Svenskt Näringsliv, i en diskussion…
Förståelsen för kärnkraftens betydelse i det svenska energisystemet ökar. Det senaste året har allt fler politiska beslutsfattare insett att det är svårt att möta ett ökat elbehov och samtidigt upprätthålla stabiliteten i elnätet utan kärnkraft. Därför skulle det inte överraska om det snart börjar byggas nya reaktorer, skriver Daniel Westlén.
Oavsett hur mycket pengar regeringen pytsar ut tycks de aldrig räcka till alla de privatpersoner som ansöker om solcellsstöd. Populariteten får det onekligen att se ut som ett framgångsrikt bidrag på miljöområdet, men faktum är att stödpengar som hela tiden behöver fyllas på hindrar solcellsmarknaden från att nå nya höjder.
Sverige borde byta ut målet om 100 procent förnyelsebar elproduktion mot ett mål om 100 procent fossilfri elproduktion. Kärnkraften är nödvändig för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål och samtidigt undvika att driva företag utomlands, skriver Joakim Broman och Karin Svanborg-Sjövall.
Stockholmarna talar om elbrist och kris för tillväxten. I norra Sverige, där vi producerar den mesta elen, har nedmonteringen av statens åtaganden drivit människor till storstäderna i decennier. Kanske är det dags för en våg av återvändare?
HBO-serien Chernobyl om kärnkraftolyckan i Sovjetunionen 1986 bör inte ses som ett inlägg i dagens kärnkraftsdebatt Tjernobyl inte har mycket gemensamt med dagens kommersella reaktorer.. Däremot är serien en nyttig påminnelse om vad totalitära samhällssystem gör med människor och de förödande konsekvenser som detta kan få.
Bränsleskatterna blottlägger klyftan mellan den politiska klassen och medborgarna. Trots att 77 procent av persontransporterna i Sverige sker med personbil driver politiker en aktiv kamp mot det transportmedel flest medborgare är beroende av. Trots att en tredjedel av landets befolkning bor på landsbygden, driver politiken aktivt på för att försvåra för dessa. Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 med fler än 400 000 medlemmar är ett av många tecken på att allt fler börjat tröttna.
Miljörörelsen stödjer sig gärna på vetenskapliga auktoriteter när det passar den egna agendan. Klimathotet används gärna som förevändning för drömmar om att införa planekonomi eller global diktatur, men intresset för konstruktiva lösningar verkar ljummet. När miljörörelsens egna auktoriteter argumenterar för utbyggd kärnkraft slår Sveriges klimatminister dövörat till.
Det är konkurrens som driver teknikutvecklingen framåt. Tack vare fredlig tävlan mellan olika aktörer har mänskligheten kunnat dra fördel av allt effektivare, billigare och renare teknologi. Det kommer vi antagligen att kunna fortsätta göra, om inte staten i sin iver att ställa allt till rätta på sitt vanliga vis sticker käppar i hjulen.
2010 skulle kärnkraften vara avvecklad. I stället är det i dag tillåtet att bygga nya reaktorer. Sverige står inför ett energipolitiskt vägskäl, men få verkar bry sig – trots att valet i praktiken står mellan kärnkraft eller kolkraft. Det är ett val vars betydelse knappast går att överskatta.