Domedagsprofeterna har fel om Ceta

I snart tio år har förhandlingarna om ett globalt handelsavtal genom Världshandelsorganisationen (WTO) stått i stort sett stilla. Sedan drygt ett år tillbaka har också förhandlingarna mellan EU och USA om ett transatlantiskt handelsavtal, TTIP, gått i stå. Varför ska gemene man och kvinna i Sverige bry sig om det? Jo, därför att det är vi som företagare, anställda och konsumenter som drabbas när frihandelsförhandlingar når ett dödläge.

1 av 5 jobb i Sverige är beroende av export till länder utanför Europa. 21 000 av dessa jobb är möjliga tack vare export till Kanada. Drygt 2 300 svenska företag exporterar en mängd olika produkter till Kanada: allt från toalettpapper och sängar från Göteborg till kakor och bildelar från Helsingborg. Många av dessa exportföretag är småföretag med mindre än 10 anställda. (Faktum är att småföretagen utgör 94 procent av Sveriges exportföretag.) Och det är framför allt småföretag som drar nytta av frihandelsavtal som Ceta. Storföretag har ofta finansiella och juridiska resurser för att sätta sig in i den stora regelbörda som är kopplad till gränsöverskridande handel. Att minska denna regelbörda gör det lättare för småföretag att sälja sina produkter på utländska marknader och konkurrera med storföretagen. Minskat regelkrångel i kombination med att Ceta avskaffar cirka 98 procent av tullarna mellan EU och Kanada gör att de största vinnarna på att riksdagen godkänner Ceta är svenska småföretag och konsumenter.

Ett argument som bland annat tankesmedjan Katalys torgfört är att det visserligen är okontroversiellt att sänka tullar men att Ceta inte är ett ”vanligt handelsavtal” eftersom det bland annat innehåller regler för investeringsskydd. Men att Ceta handlar om mer än bara sänkta tullar är själva poängen med avtalet. Som en ny Timbro-rapport visar är det inte tullar utan icke-tariffära handelshinder – kvoter, regler och omständlig byråkrati vid import – som främst sätter käppar i hjulet för internationell handel. Om EU-länderna inte sänker sina trösklar mot omvärlden kommer handel, investeringar och jobb att flytta någon annanstans.

Katalys tolkning av Ceta snöar in på svårigheter att exempelvis återinföra statliga monopol.

För Kanadas del har det till exempel blivit mycket billigare att handla med Kina det senaste årtiondet. Och det beror på att icke-tariffära handelshinder och kostnaderna de medför har ökat i en snabbare takt mellan Kanada och EU än mellan Kanada och Kina. Ceta är ett av de mest omfattande frihandelsavtalen hittills, med ett särskilt fokus på just icke-tariffära handelshinder. Det är bland annat första gången som Kanada öppnar för utländska aktörer i offentlig upphandling och första gången som de kanadensiska provinserna öppnar sina tjänstemarknader för europeiska företag, som därmed får nya möjligheter att konkurrera i världens tionde största ekonomi.

Kanadensiska investerare kommer inte heller få några rättigheter genom Ceta utöver de som svensk lagstiftning redan ger. Samtidigt kan avtalet ge kanadensiska företag, som är oinsatta i svensk lagstiftning, en garanti att de inte kommer att bli godtyckligt behandlade. Det kan i sin tur leda till ökade investeringar i Sverige. De skiljedomstolar som frihandelsmotståndare som Katalys åberopar som ett hot mot nationellt självbestämmande ger inte företag några särskilda rättigheter i sig; de erbjuder bara en procedur att använda sig av ifall en stat bryter mot villkoren i avtalet.

Att godkänna Ceta innebär dock ingen förändring av de svenska lagarna för investeringsskydd. Katalys tolkning av Ceta går långt utöver den som myndigheten Kommerskollegium gjort, och snöar in på svårigheter att exempelvis återinföra statliga monopol. Utländska företag ses då som ett ovälkommet hinder snarare än som viktiga och nödvändiga bidrag för framtida tillväxt och välfärd. Lyckligtvis har socialdemokrater som Åsa Eriksson inte gjort samma vantolkning av Ceta.

Ceta är ett långtgående avtal som förhoppningsvis kan sätta standarden för framtidens frihandel. Under såväl Ceta- som TTIP-förhandlingarna har fokus hamnat på skrämselpropaganda om skiljedomstolar eller symbolfrågor som huruvida hormonbehandlat nötkött kommer att säljas i europeiska mataffärer. (Det kommer det inte.) Men fördelarna av att ingå handelsavtal som Ceta är inte symboliska utan i högsta grad påtagliga. De 21 000 jobb som svensk export till Kanada möjliggör kommer med största sannolikhet att bli fler, liksom kanadensiska investeringar i Sverige. Ceta kan bli en nödvändig påminnelse att svenska företag, anställda och konsumenter vinner mer än vad vi förlorar på att ingå frihandelsavtal, och att vi inte ska ge onödig uppmärksamhet till Katalys och andra domedagsprofeter.