Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Essä

Utlämnade åt vädrets makter

Människan har anpassat sig till klimatförändringar i alla tider. Historien visar att förmågan att hitta lösningar ofta är betydligt viktigare än naturens nycker i sig. Patrik Strömer tänker på romarriket och pratar om vädret apropå en aktuell bok.

Samhällen som vill vara beständiga måste kunna hantera extremt väder och klimatförändringar. Foto: Pontus Lundahl/TT

Människans behov av föda skiljer sig inte från övriga djur. Däremot skiljer sig människan från djuren i hennes förmåga att framställa sådan näring som hon kan tillgodogöra sig. Dessutom kan hon till skillnad från de allra flesta djur planera för morgondagen – en förutsättning för ett fungerande och bofast samhälle. Men möjligheten till planering kantas av orubbliga klimatfaktorer som vid många tillfällen genom vår historia har satt människans förmågor ur spel.

I boken The Earth Transformed (Bloomsbury publishing, 2023) skriver historikern Peter Frankopan, som tidigare bland annat gett ut uppmärksammad bok om sidenvägen, uttömmande, detaljerat och med ett globalt perspektiv om förändringar i klimatet de senaste 10 000 åren. Han beskriver hur civilisationer, maktgrupperingar och handelsplatser uppstått och försvunnit. Ytterst sällan har omvälvande förändringar skett utan att brist på mat varit en faktor, visar det sig. Det är en otroligt bred, anspråksfull och väl underbyggd bok. Bara fotnoterna skulle ha blivit ytterligare 200 sidor, så de saknas i boken, men finns tillgängliga på en separat hemsida för den som vill fördjupa sig ytterligare. 

Perspektivet i boken skiftar mellan de platser som vid vissa tidpunkter genomgått de största förändringarna, så det är verkligen inte en sedvanlig historiebeskrivning där Europa upptäcker övriga världen. Här möter vi i stället olika typer av kulturer från Mellanöstern (Tvåflodslandet), Kina, Indien, övriga Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika. Ja, förutom romarna blir det inte så värst mycket Europa förrän mot slutet av boken.

Varje samhälle som ska kunna vara någorlunda beständigt måste kunna hantera skiftande väder och klimat.

Boken handlar alltså om hur människan är prisgiven åt naturens krafter och genom sekler försökt att anpassa sig till de rådande förutsättningarna, men också påverka och dra nytta av de möjligheter och förändringar som sker. Att vara bofast och odla grödor är första steget. Konstbevattning, kanaler och tämjande av floder ger ökade skördar, men kräver också samordning och sociala hierarkier för att kunna bli verklighet. Därifrån fortsätter det, med andra civilisatoriska förändringar som organiserad religion och skriftspråk. Kampen om att säkra de resurser som behövs för befolkningens överlevnad leder till krig, maktförskjutningar och folkomflyttningar samt ibland brutala perioder av svält och död.

Grundtemat i boken är att varje samhälle som ska kunna vara någorlunda beständigt måste kunna hantera skiftande väder och klimat. Detta är en viktig påminnelse i en tid när klimatet faktiskt ändras och påverkar våra livsförutsättningar. Och det är klart att det är annorlunda om det är torka vart femte år i stället för vart tionde. Men likväl måste torkan kunna hanteras de år den inträffar. Och så har alltså inte alltid skett, för klimatet har verkligen ändrat sig över årtusendena. Med många exempel från jordens alla hörn, beskriver Frankopan inte minst hur vulkanutbrott decimerat skördarna även på andra kontinenter. Referenserna till aktuell forskning från isotoper i iskärnor och pollenanalyser visar hur mycket mer dagens vetenskap vet om jordens klimathistoria än för bara 20 år sedan.

Sammantaget visar klimatförändringarna att mänskligheten historiskt utsatts för betydligt värre påfrestningar än vad som rimligen kan förväntas under det innevarande seklet. Jorden kommer inte att gå under, knappast mänskligheten heller. Och snabb och stark nedkylning har historiskt varit det mest dödliga klimatet. Dåliga skördar följs av svält, svälten följs av sjukdomar och pandemier och slutligen dödsfall. Den justinianska pesten under 540-talet beräknas exempelvis ha eliminerat hälften av befolkningen i medelhavsområdet. Och detta är alltså 800 år före det som än i dag kallas Digerdöden.

Dålig skörd skapar syndabockar, menar Frankopan.

Frankopan understryker att att två fenomen som är associerade med varandra inte nödvändigtvis utgör ett orsakssamband. Men konstaterar ändå att en sänkning av medeltemperaturen i Europa med en tredjedels grad under perioden 1100–1800 sammanfaller med ökad risk för judeförföljelser de närmsta fem åren! Dålig skörd skapar syndabockar, tycks det som, menar Frankopan. Ett annat varningstecken är att mer komplexa och sammanvävda samhällsorganisationer och handelsmönster historiskt har varit förknippade med minskad marginalnytta när imperier växer sig större än vad som går att hålla ihop, vilket sedan leder till kollaps, såväl för romarriket och Abassidkalifatet som för Mingdynastin och tidiga amerikanska högkulturer.

***

Maten har för vanligt folk under årtusenden till största delen bestått av spannmål i olika former. Bröd eller gröt när det gäller vete, korn och råg. Ris i Asien, majs i Amerika, hirs, durra och havre på olika platser i världen. Den stora förändringen kommer med upptäckten av “den nya världen” från 1500-talet och framåt. Irland utan potatis, eller Italien utan tomater är i dag svårt att föreställa sig, men dessa grödor kom från Sydamerika, liksom chili, paprika, kakao och tobak. Att nya matvanor etablerade sig hade inte bara med själva växterna att göra, utan också att handeln över oceanerna innebar vidare horisonter för en del av befolkningen. Det som först var en exklusiv trend för överklassen, blev senare stapelvaror för breda befolkningsgrupper. 

Två betänkligheter uppstår vid läsningen. Det första är att det globala perspektivet så tydligt begränsas när det kommer till slavhandeln. Plötsligt hamnar allt fokus på det europeiskt drivna transatlantiska slaveriet, medan östafrikaner som förslavades i arabvärlden pliktskyldigt nämns på en halv sida. Det andra är det generella problem som drabbar alla som skriver om historia fram till nutid. Ju längre tillbaka en händelse ligger, desto större tolkningsutrymme. Vi, i modern tid, sitter i någon mening på facit vad gäller vilka händelser som varit betydelsefulla i samtiden och även för eftervärlden och vilka som kanske var stora då, men inte hade någon nämnvärd påverkan framöver.

Det som först var en exklusiv trend för överklassen, blev senare stapelvaror för breda befolkningsgrupper.

Men eftersom vi inte kan veta hur framtiden kommer att gestalta sig är det svårt att dra ut linjerna med utgångspunkt i de senaste 50 åren. Visst kan vi notera att charlataner som Paul Ehrlich och Romklubben hade fel och att globaliseringen de senaste 40 åren lyft miljarder människor ur hunger och fattigdom. Men andra problem som finns i dag? Kommer en varmare värld att medföra bekymmer och katastrof eller bör vi vara tacksamma för att 1970-talets profetior om en ny istid kommit på skam? Är plasten i havet en outplånlig källa till miljöförstöring? Kan sopor och avfall hanteras på ett sätt att de i stället blir resurser? Och kan minskat bestånd av fisk och skaldjur i haven återställas? 

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Sådant vet vi ännu inte och därför blir bokens avslutning mer personligt spekulativ än historieskrivningen. Lärdomen blir nog snarast den som beskrivs i kapitlet om den romerska värmeperioden: ”Vad som betydde mest … var hur de styrande hanterade oförutsedda svårigheter och hur besluten fattades – finansiella, sociala och politiska – som gjorde att man klarade av problemen, i stället för att låta dem bli början på nedgång och kaos.” (Min översättning)

Optimisten kan lära sig av historien och se att mänskligheten löst problem de senaste 10 000 åren. Pessimisten kan peka på alla katastrofer och dödsfall som inträffat. Naturen är inte neutral, väder och klimat kan belöna eller bestraffa. Och människor gör generellt bäst i att inte ignorera hot, men samtidigt se till att inte drabbas av panik, utan se till att vi klarar av även svårare prövningar när de väl inträffar.