Sverige vänder Hongkongs frihetskämpar ryggen

Morgan Johansson sade nej. Något generellt initiativ för att säkerställa att demokratiaktivister från Hongkong inte utvisas från Sverige, kommer han som justitie- och migrationsminister inte att ta.

När den kinesiska säkerhetslagen infördes i Hongkong sommaren 2020 markerade den flera dystra och historiska skiften.

Bland lagens mest uppmärksammande delar märks förbudet mot att ”anstifta separatism”, vilket ska läsas som att det är olagligt att propagera för ett fritt Hongkong. I den första rättegången med åtal och dom enligt säkerhetslagen dömdes 24-årige Tong Ying-Kit till drygt sex år i fängelse efter att ha kört runt med en flagga där det stod ”Befria Hongkong – vår tids revolution”. I lagens namn har människor gripits för innehav av sådant som flaggor och klistermärken. Myndigheter har även hävdat att sånger och rentav vita pappersark kan äventyra den nationella säkerheten, och således leda till åtal. Bara så här långt har lagen använts för att gripa över 100 personer, däribland journalister och pro-demokratiska politiker. Många har flytt landet.

Principen om ”ett land, två system” är urholkad till oigenkännlighet.

Den inhemska lagen gäller även utomlands, och omfattar alla: hongkonges som icke-hongkonges, var som helst på jorden.

Ett kanske rentav än mer radikalt skifte gäller säkerhetslagens jurisdiktion, närmare bestämt utvidgningen av densamma. Den inhemska lagen gäller även utomlands, och omfattar alla: hongkonges som icke-hongkonges, var som helst på jorden.

Peking förbjuder alltså aktivism globalt. Så formulerar den amerikanska nyhetstjänsten Axios lagens paragraf 38. Vem som helst som var som helst förespråkat demokratiska reformer i Hongkong kan dömas enligt lagen, om denne skulle resa till, mellanlanda i eller utlämnas till Hongkong eller Kina.

Pekings anspråk att tysta och hota kritiker är inte nytt. Självcensur har länge anammats av såväl Hollywoodproduktioner och företag som organisationer för att inte stöta sig med regimen och riskera att förlora en viktig marknad. Nytt är däremot att Kina kodifierat det till lag.

Säkerhetslagen, påpekar bland andra journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson, riktar sig främst mot två grupper.

Säkerhetslagen är ett smidigt verktyg att tysta personer som har anledning att besöka Kina.

Dels är den ett smidigt verktyg att tysta personer som har anledning att besöka Kina. Politiker är en sådan grupp, akademiker en annan. Även elitidrottare kan behöva väga sina ord – om de exempelvis behöver ha siktet inställt på vinter-OS i Peking 2022.

Dels de hongkongeser som befinner sig utomlands och engagerar sig för ett fritt Hongkong. Sådana som boråsaren Narayan Liu. Han är ordförande för svenska ”Befria Hongkong” och kom till Sverige 2013. Skulle han resa tillbaka till Hongkong riskerar han samma typ av fängelsestraff som andra som ägnat sig åt liknande opinionsbildning redan dömts till.

Lyckas regimen tysta sådana som honom, skadeskjuter man den globala kampen för ett fritt Hongkong rejält.

De demokratier som nu är nya hemländer åt personer som Liu har således en viktig roll att spela i skyddet av människor och yttrandefrihet.

Demokratiaktivisten Narayan Liu fick nyligen besked om att han ska utvisas från Sverige.

Men Liu fick nyligen besked om att han ska utvisas från Sverige. Migrationsverket förlängde inte hans uppehållsrätt – trots att han löper risk för att fängslas i Kina om han utvisas dit eller, som den svenska myndigheten först föreslog, skulle resa tillbaka Hongkong för att där ansöka om förlängning. Nu har han i stället ansökt om asyl.

Och den svenska regeringen har meddelat att man inte att ämnar göra något särskilt för att ändra på den osäkra situationen.

Det var svaret som riksdagsledamoten Anders Österberg (S) fick av partikollegan och ministern Morgan Johansson. Österberg, som engagerat sig för Hongkongs demokratiaktivister, däribland Liu, frågade i augusti om justitie- och migrationsministern kommer ta något generellt initiativ för att säkerställa att demokratiaktivister från Hongkong inte blir utvisade.

Men regeringen sade alltså nej och hänvisade till att de har ”fullt förtroende för den prövning av riskerna vid ett återvändande som Migrationsverket och domstolarna gör”.

Återigen tycks regeringen agera närapå lättjefullt och i stället för att ta egna initiativ hänvisa till förvaltningen.

Narayan Liu är sannolikt inte ensam om att som hongkonges och pro-demokrat befinna sig på tillfälligt visum i Sverige. Sverige borde erbjuda dessa demokratiaktivister en långvarig fristad. Allt annat vore att underlätta Kinas arbete för att tysta ordet.