Skyll inte vänsterpolitik på SD

I valrörelsen var alla partier till höger om mitten tydliga med att det behövdes en ny inriktning för den ekonomiska politiken i Sverige för fler i arbete och högre tillväxt. I Dagens industri (3/9-22) intervjuades de fem ekonomisk-politiska talespersonerna om en rad sakfrågor. Alla var överens om att skattekvoten skulle sänkas, att företagens arbetsgivaravgifter skulle ned och att skatten på låga arbetsinkomster också borde sänkas.

Förväntningarna var därför höga på vad som skulle komma ut av Tidöförhandlingarna. Men den som drömde om klassisk borgerlig finanspolitik fick fortsätta drömma. Trots att Tidöavtalet har tydligt definierade reformer på många områden så saknas kanske det viktigaste: ekonomin. Här blir det snabbt breda penseldrag, till skillnad från övriga områdens mer precisa formuleringar. Det heter att ’’bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga’’, att det ska bli ’’mer lönsamt att gå från bidrag till arbete’’ och att ’’arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa bör mötas av lägre anställningskostnader’’. 

Men varför händer ingenting? Från borgerligt håll bemöts ofta kritiken mot den senaste budgetens tandlösa innehåll och Tidöavtalets avsaknad av ekonomiska strukturreformer med att det är Sverigedemokraterna som blockerar reformerna. Men stämmer det verkligen?

 – Saken är väl den att vi egentligen hade kort om tid, fick tillgång till Finansdepartementet sent och förhandlade budgetpropositionen simultant. Men vi återkommer med mer, man ska inte tolka Tidöavtalets ekonomiska delar som att ambitionsnivån är låg.

Det säger Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt när jag ringer upp honom. När vi diskuterar de kommande två budgetpropositionerna finns flera skattesänkningar på SD:s agenda.

 – Bränsleskatterna är vår högsta prioritet. Sedan borde man städa upp i budgetpolitiken och ta bort många av punktskatterna som är direkt skadliga: flygskatten, plastpåseskatten och kemikalieskatten är några exempel.

En vanlig löntagare betalar över 50 procent av vad man tjänar i skatt.

Sverige har internationellt sett mycket höga skatter på arbete. Om man räknar med den kommunala inkomstskatten, arbetsgivaravgifter och moms är skatten över 50 procent av vad man tjänar som vanlig löntagare. Sjöstedt menar att Sverigedemokraterna inte kommer att blockera sänkta skatter på arbete, exempelvis genom fler jobbskatteavdrag.

– Nej, absolut inte. Och vi har ju redan drivit igenom många skattesänkningar genom åren. Under förra mandatperioden fick vi igenom skattelättnader när vår budget gick igenom. Det är varken politiskt eller ideologiskt problematiskt för oss. Det enda är att det inte ska elda på inflationen och att både löntagare och före detta löntagare ska omfattas.

Men för att finansiera skattesänkningar behöver man även titta på utgiftssidan. En lågt hängande frukt är de statliga innovations- och företagsstöden via exempelvis Vinnova och Almi. Bara de stöden kostar runt 10 miljarder kronor årligen. Flera utvärderingar av de statliga företagssubventionerna har visat att de inte ger någon effekt på vare sig omsättning, vinst eller antal anställda. Tvärtom visar forskning att myndighetsstöd gör företag till bidragsentreprenörer. Sjöstedt understryker att det här är något Sverigedemokraterna kommer att ta upp i de kommande budgetförhandlingarna.

–  Jag är extremt skeptisk till de här stöden. Och snudd på livrädd för vad EU-kommissionen kokar ihop på överstatlig nivå. Det finns så många skräckexempel på när staten ska leka riskkapitalist. Det sabbar marknaden och är motsatsen till idén om fritt företagande.

Även när det kommer till konstruktionen av pensionssystemet finns ljusglimtar.

Ett annat politiskt område där Sverigedemokraterna ofta anklagas för att vara vänster i är pensionsfrågan. Timbro har exempelvis kritiserat förslaget om att retroaktivt höja pensionsavgiften, en ren överföring från förvärvsarbetare till pensionärer. Men även här finns ljusglimtar, och det handlar om pensionssystemets konstruktion. 

Idag betalar vanliga löntagare in 18,5 procent av sin lön till den allmänna pensionen. Den större delen av pengarna går till inkomstpensionen och en mindre del går till premiepensionen. Inkomstpensionen räknas upp med samhällets löneökningar i stort, vilket historiskt varit runt två procent per år, medan premiepensionen i standardvalet ligger i aktier. 

Den genomsnittliga årsavkastningen på börsen har varit 10 procent de senaste 30 åren. Över ett arbetsliv utklassar därför avkastningen inom premiepensionen den låga avkastningen som inkomstpensionen ger. Vi på Timbro har visat att detta är en enorm välståndsförlust och att vi därför borde skrota inkomstpensionen helt och låta avsättningarna gå till premiepension istället, vilket på sikt skulle leda till 50 procent högre pensioner med rimliga antaganden.

Inget parti vill gå lika långt som vi. Men inför valet föreslog SD att avsättningarna till premiepensionen skulle öka till 5 procent från dagens 2,5 procent. Ett stort steg i rätt riktning, och betydligt modigare – mer liberalt, om man så vill – än C, L och M:s linjer. Hittills har frågan inte varit uppe för förhandling inom Tidösamarbetet men det kommer vara en fråga som Sverigedemokraterna driver när de släpps in i pensionsgruppen, menar Sjöstedt.

– Vi driver det eftersom långsiktiga pengar borde ligga på börsen. Där kan de gotta till sig och stärka framtida generationer. Sen finns såklart också en valfrihetsaspekt, där du som pensionssparare ska ha rätt att bestämma över dina egna pengar.

Hur ställer sig då Oscar Sjöstedt till den kritik från höger som partiet ofta får – att de skulle vara vänster i ekonomisk politik? Han menar att han ’’inte känner sig särskilt vänster’’.

Företagsstöden är ganska mycket pengar, biståndet är väldigt mycket pengar.

– Det vi behöver göra nu är att prioritera, för då har vi mer pengar att göra andra saker för. Sossarnas svar när något kostar pengar är alltid att höja en skatt, det är inte mitt svar. Titta på utgiftssidan i stället. Företagsstöden är ganska mycket pengar, och biståndet är väldigt mycket pengar.

Jag frågar hur han ser på marknadsekonomi överlag.

– Det är ju det som skapar välstånd i slutändan. Och handel såklart. Marknadsekonomi och handel. Vi har så mycket innovationskraft i det här landet och den vill man släppa fri. Men det vill inte Socialdemokraterna, de vill styra och reglera.

Dina svar låter ganska liberala. Bor det en liten liberal i dig?, undrar jag.

– Vet inte om jag vill kalla det liberalt faktiskt. Höger får man kalla mig. Det tycker jag är finare. Och frihetlig. Frihetlig, konservativ höger.

Den borgerliga synen på ekonomisk politik som Sjöstedt målar upp, med sänkta skatter, färre regleringar och mer entreprenörskap, är inte ovanlig i SD. Tvärtom ger han uttryck för en uppfattning som majoriteten av SD-väljarna tycker. I en rad opinionsfrågor som Timbro ställde till allmänheten år 2021 stod SD-väljarna i regel klart till höger. Exempelvis uppgav fler SD-väljare att det totala skattetrycket i Sverige borde minska än bland de fyra borgerliga partiernas väljare. Dessutom tyckte genomsnittsväljaren i SD att skattefrågan var viktig. Det är inte konstigt. En stor del av Sverigedemokraternas väljare är tidigare moderater. Men även de väljare som tidigare röstat på Socialdemokraterna tycks ha blivit mer höger när de väl bytt parti.

Med andra ord finns det inga skäl för regeringen att inte vara mer offensiv i den ekonomiska politiken. Tidöväljarna vill det. Sverigedemokraterna vill det. Nu återstår bara leveransen.

Tre snabba med Oscar Sjöstedt:

Gårdsförsäljning? – Positivt.

Reform av strandskyddet? – Absolut. Man ska få bo nära vatten.

Sälja ett statligt bolag? – Det beror på vilket.