Sänkta krav ger sämre poliser

En man krossar vindrutan på en polisbil med en sten och går sedan till attack mot tre poliser och en väktare. Tidigare lär han ha försökt tända eld på sina sängkläder och angripit väktarens bil med ett metalltillhygge.

Han borde ha varit en lätt match för tre poliser. I stället visar ett videoklipp från incidenten, som inträffade för ett par veckor sedan i Fagersjö söder om Stockholm, hur de misslyckas med att brotta ned mannen på marken. Han träffar en av poliserna med ett så hårt slag att hon faller omkull, varpå han plockar upp fler stenar och fortsätter att kasta dem mot polisbilen. Till slut går han sin väg i maklig takt.

Videoklippet har blivit viralt, och reaktionerna har föga förvånande varit negativa. Varje gång polisen kan undvika en våldsam konfrontation är en framgång, men ibland är den våldsamma konfrontationen redan ett faktum. Att då misslyckas med att hantera en farlig situation på ett kontrollerat sätt skadar polisens anseende.

Kritiken handlar dels om faktum att ingen av poliserna över huvud taget drog sina vapen, något som förmodligen skulle ha kunnat rädda situationen. Dels handlar den tyvärr om att samtliga de tre poliserna var kvinnor.

Polishögskolan ställer lägre styrkekrav på kvinnor än på män. Styrkan mäts på en niogradig kapacitetsskala, där män behöver uppnå kapacitet 6, medan kvinnor inte behöver klara mer än 3.

På polisens hemsida förklaras det med att det är en självklarhet att polisen behöver både män och kvinnor för att klara av sitt uppdrag. ”För att hitta de kvinnor respektive män som har bäst fysiska förutsättningar för polisyrket behöver därför de fysiska antagningskraven vara differentierade.”

Den sortens kvotering har dubbla baksidor. Den ena är att ”kvotering” egentligen bara är ett finare sätt att säga ”diskriminering”, i det här fallet diskriminering av de manliga sökande som förlorar sin plats till kvinnliga sökande med sämre resultat. Den andra är skadan kvotering gör på förtroendet för dem som kvoteras in.

Det är mycket möjligt att de tre poliserna i Youtubeklippet skulle ha klarat även ett jämställt styrkeprov vid antagningen. Det finns en mängd utmärkta kvinnliga poliser. Att antagningskraven är lägre för kvinnor kastar dock en orättvis skugga över dem alla. När en incident som den i Fagersjö inträffar – en isolerad händelse som inte ens behöver innebära att de tre poliserna i klippet är dåliga poliser – har kvoteringen nämligen skapat utrymme för ett ifrågasättande av kvinnliga poliser i allmänhet.

I somras sänktes begåvningskraven för sökande till Polishögskolan från en fyra till en trea på en niogradig skala. Polisförbundets ordförande Lena Nitz kommenterade: ”Det löser inga problem, utan tvärtom – det minskar polisyrkets status.”

Att sänkta krav på gruppen poliser minskar deras status är uppenbart. Så varför skulle sänkta krav på gruppen kvinnliga poliser öka deras status?