Samhälle Redaktion
Replik: VTI:s prognoser är inte dystra utan realistiska
Joakim Broman kallar VTI och Trafikanalys för dysterkvistar. Men våra prognoser för fordonsflottan är realistiska, skriver tre forskare från Statens- väg och transportforskningsinstitut. Joakim Broman svarar direkt.
I artikeln ”I dysterkvistarnas prognoser når vi aldrig klimatmålen” kallar Joakim Broman VTI för dysterkvistar, dvs de som tagit fram prognoserna för antal laddbara bilar till 2030 som refereras i artikeln. Det är möjligt att vi är det, men våra prognoser är inte dystra. De är realistiska. Han jämför med de smarta och optimistiska prognoser från Stockholms handelskammare som enligt honom landar på 3,5 miljoner till 2030.
När vi gick i skolan fick vi lära oss att kontrollera rimligheten i beräkningar. Så här kan det gå till.
Enligt Trafikanalys statistik registrerades det i snitt 330 000 bilar årligen i Sverige mellan 2018 och 2022. År 2022 var ca 56 procent av de nya bilarna laddbara enligt Mobility Swedens statistik. Under samma period exporterades i snitt ca 106 000 bilar årligen från Sverige. De flesta av de exporterade bilarna var fossildrivna. I slutet av 2022 fanns det 437 000 laddbara bilar registrerade i Sverige. Om det ska bli 3,5 milj laddbara bilar till 2030 behöver i snitt 3,1 miljoner/7 = 438 000 laddbara bilar om året nyregistreras (inklusive 2023) för att nå 3,5 miljoner till starten av 2030. Och då får inte laddbara bilar exporteras eller skrotas i någon större omfattning. Detta är således klart fler nya laddbara bilar än vad som totalt sett registrerats de senaste fem åren. Detta verkar således inte så sannolikt, åtminstone inte de närmaste åren.
Beräkningarna av scenarierna på Drivmedla använder en variant av Bilparksmodellen, utvecklad av Staffan Algers med flera. Varianten som utvecklats av Chengxi Liu använder en aggregerad prognos av befolkning och BNP tillväxt för att beräkna ett totalt antal bilar åren fram till 2030. Kärnan i bilparksmodellen är modeller för val av nya bilar (privata, förmånsbilar/leasing mestadels) och bilar som ägs av företag för egen användning i verksamheten. Vidare antas att ett visst antal bilar exporteras respektive skrotas varje år. Denna modell används för att prognosera vilken modellsammansättning som bilparken kommer att ha framöver. Inget av detta förutsätter en linjär utveckling. Däremot kan utvecklingen se linjär ut om man ritar den i ett diagram. En prognos med gjord i början av 2022 landar på 1,9 miljoner laddbara bilar men det är med reduktionsplikten. Den prognos som presenteras på Drivmedla har varianten kalibrerats mot statistik från Trafikanalys för år 2022. Sedan prognosticerar modellen värden för åren 2023-2035, utifrån de antaganden som beskrivs i Algers, S.,2022, Bilparksprognos för VTI 7 maj 2022 slutversion.
Summa summarum: Detta tyder väl mer på att Joakim Broman är överoptimistisk än att VTI är dysterkvistar.
Roger Pyddoke, Ida Kristoffersson och Chengxi Li
Statens Väg- och transportforskningsinstitut
Joakim Broman svarar:
Jag är tacksam för att VTI-forskarna förtydligar hur de kommit fram till sina prognoser. De gör också flera bra poänger som är värda att beakta. Men det är olyckligt att de i argumentationen bara bemöter det mest extrema scenariet som figurerar i min text. Även jag tror att 3,5 miljoner laddbara bilar år 2030 (som Stockholms Handelskammares högsta scenario kom fram till) är väl optimistiskt. Det borde jag ha uttryckt tydligare i min text.
Men att Sverige under varje år fram till 2030 skulle sälja i genomsnitt 70 procent laddbara bilar per år – alltså 30 procent helt fossildrivna bilar – som VTI-forskarna förutspår menar jag fortfarande är orimligt när man betraktar teknikutvecklingen på marknaden. Betydligt mer sannolikt är att de laddbara bilarna tar uppemot 80-90 procent av nybilsmarknaden redan 2025 och att Sverige under de följande åren närmar sig nästan hundraprocentig penetration. Med en sådan kurva skulle Sverige landa på närmare 2,5 miljoner laddbara bilar 2030 – betydligt fler än forskarna förutspår.
Ambitionen att göra nyktra och realistiska prognoser är bra. Men jag menar att oviljan att ta teknikutvecklingen i beaktande skadar förmågan att blicka framåt. Bara för att illustrera min poäng: 2020 förutspådde Trafikanalys att Sverige skulle ha 300 000 rena elbilar (6 procent av fordonsflottan) år 2030. Det var redan då en uppenbart felaktig prognos baserad på orimligt pessimistiska antaganden, vilket illustreras av att Sverige förmodligen når denna andel redan under 2024, sex år före prognosen. Ändå var det denna analys som låg till grund för Klimatpolitiska rådets rekommendationer till regeringen kring fordonsflottan.
Sedan dess har Trafikanalys uppdaterat sina prognoser, men man fortsätter att göra det med blicken fäst i backspegeln och utan att ta tillräcklig hänsyn till den faktiska utvecklingen. Jag står fast vid att den svenska fordonsflottan kommer att elektrifieras betydligt snabbare än forskarna tror.
Joakim Broman