Omöjliga anställda måste gå att säga upp
Socialdemokraterna har gått med på att utreda turordningsreglerna i LAS, i syfte att förändra dem. Det räcker dock inte – fokus framöver måste vara att förenkla uppsägningar av personliga skäl.
I fredags meddelades utkastet till överenskommelse mellan Centerpartiet, Liberalerna och de rödgröna med resultatet att Stefan Löfven ska kunna sitta kvar som statsminister. Bland annat innehåller överenskommelsen ett beslut att utreda förändringar av anställningsskyddet , framför allt med fokus på att utöka undantaget i turordningsreglerna i LAS. Dessa regler avgör i vilken ordning anställda ska sägas upp när det föreligger arbetsbrist och en arbetsgivare måste skära ner i sin verksamhet.
Förändringen är ett steg åt rätt håll; det undantag som hittills införts, där de minsta företagen får undanta två personer från turordningsreglerna, har skapat tusentals jobb. Forskningen visar dessutom att det framför allt skapat arbetstillfällen för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Samtidigt är förslaget långt ifrån tillräckligt, vare sig principiellt eller praktiskt. Att endast ändra premisserna för turordningsreglerna implicerar att lagstiftaren och facket alltjämt, om än i mindre utsträckning, ska få avgöra vilka som ska jobba kvar på en arbetsplats. Det är problematiskt ur ett äganderättsligt perspektiv eftersom reglerna alltjämt kommer inskränka arbetsgivares makt över personalsammansättningen i den egna verksamheten.
Även fortsättningsvis kommer det också behöva föreligga arbetsbrist för att anställda ska kunna sägas upp, eftersom det först är då turordningsreglerna blir aktuella. Det kommer inte öka flexibiliteten på arbetsmarknaden i den omfattning som krävs för en fungerande integration – eller för att arbetsmarknadens insiders ska våga byta jobb. När anställningstiden i sig är en trygghet skapar det instängningseffekter där många stannar kvar på en arbetsplats där de inte trivs eftersom de inte vill ställa sig ”sist i kön” någon annanstans.
I dag är det nästintill omöjligt att få personer som inte fungerar i verksamheten att lämna.
LAS måste reformeras i grunden och då behöver det framför allt bli enklare att säga upp anställda av personliga skäl. I dag är det nästintill omöjligt att få personer som inte fungerar i verksamheten att lämna – den anställde måste begå allvarliga fel för att saklig grund för uppsägning ska kunna bevisas. I annat fall kan uppsägningen ogiltigförklaras enligt LAS, och behöva avgöras i domstol.
Ofta blir det då en extremt dyr affär för arbetsgivaren som måste betala lön tills tvisten har klarats upp, och sedan kan dömas att betala skadestånd om saklig grund inte går att bevisa – vilket alltså är mycket svårt. Då kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön till den före detta anställda i flera år, vilket är ohållbart för en liten företagare. Detta gör det mycket svårt för arbetsgivare att förändra sammansättningen i sin personalstyrka om det inte föreligger arbetsbrist, och det är då turordningsreglerna kan bli ett problem.
Att göra turordningsreglerna mer flexibla är viktigt, men framöver behöver de borgerliga partierna fokusera på att införa en friare uppsägningsrätt även för verksamheter som inte behöver skära ner. Det görs alltså endast genom att ändra saklig grund-regeln. Om det blev lättare att säga upp anställda av personliga skäl skulle turordningsreglerna samtidigt bli ett mindre problem, eftersom de med bäst kompetens skulle kunna behållas på arbetsplatsen utan en närmare motivering av arbetsgivaren. Då skulle LAS helt kunna avskaffas i sin nuvarande form.