Ekonomi Krönika
Natten tillhör inte Arbetsmiljöverket
Spotifys ingenjörer tillåts inte att arbeta på natten eftersom Arbetsmiljöverket inte anser att deras arbete är tillräckligt viktigt. Förbudet mot nattarbete är inte bara en förlegad lagstiftning, det skadar även vår konkurrenskraft och hotar svenska jobb, skriver Albin Zettervall.
Den svenska arbetsrätten är i stora delar semidispositiv. Det betyder att olika lagar kan avtalas bort genom kollektivavtal, och det kanske mest uppmärksammade exemplet på detta är när företag och fackförbund gör egna turordningslistor vid uppsägning av personal. Det finns dock fler exempel på när företag måste få ett godkännande av sitt fackförbund för att utföra sin arbetsledning. Nattarbete är förbjudet enligt arbetstidslagen, och för att få tillåtelse krävs antingen att facket godkänner det genom kollektivavtal eller att Arbetsmiljöverket ger särskild dispens om kollektivavtal saknas.
Ett företag som saknar kollektivavtal är Spotify. De sökte nyligen dispens från Arbetsmiljöverket för att 250 ingenjörer skulle få tillåtelse att arbeta på natten för att kunna säkra upp mot bland annat tekniska fel som kan ske närsomhelst på dygnet. Vanligtvis hanterar Spotifys amerikanska ingenjörer olika problem som uppkommer under svensk nattetid, men ibland behöver de understöd. Därför ville Spotify ha fyra till fem ingenjörer i beredskap mot extra ersättning och arbetstidsförkortning.
Att ett företag vill garantera att deras tjänster fungerar dygnet runt är inte tillräckligt.
Spotify fick nobben av Arbetsmiljöverket om att få bedriva nattarbete på sitt Stockholmskontor. Dispensregeln tillämpas restriktivt och berör främst samhällsviktiga arbetsuppgifter som till exempel servicefunktioner inom vårdsektorn och kommunikationsväsendet. Enbart att ett företag vill garantera att deras tjänster fungerar dygnet runt är inte tillräckligt viktigt, enligt myndigheten. Det krävs helt enkelt mer än företagsekonomiska skäl. Det bör även tilläggas att techbolagets snittlöner ligger på över 100 000 kronor i månaden.
Ett annat exempel som blev uppmärksammat 2015 visade det absurda i förbudet mot nattarbete. ICA-butiken Folkes Livs i Uppsala ville ha dygnet-runt-öppet. Kundbasen, som till stor del består av studenter med mindre konventionell dygnsrytm, visade stort stöd för utökade öppettider. Även de anställda var positiva, eftersom det skulle leda till fler välbetalda arbetspass och fler kollegor. Fackförbundet Handels vägrade, och menade att livsmedelsbutiker inte har ett behov av att ha öppet efter midnatt. Ett kollektivavtal innebär alltså ingen garant för att tillåta nattarbete – det kräver också fackförbundets goda vilja.
Men hur definierar man ett behov, och vems behov är det man ska ta hänsyn till? Det Handels uttalade var att Folkes Livs behov av nattöppet inte var lika stort som brandkår och sjukhus. Det stämmer förstås att nattöppet för ett sjukhus är viktigare än för en matbutik, men om undantaget främst ska gälla livsviktig verksamhet går det att ställa sig frågan varför det finns nattöppna pubar, mackar och kiosker. I och med att dessa verksamheter har fackets godkännande handlar det om en godtycklig bedömning om vilka näringsverksamheter som de tycker är tillräckligt viktiga för att få längre öppettider.
När det gäller arbetstiderna sitter facket med vetot.
Det finns likheter med de senaste årens diskussion om fina och fula jobb. Kritikerna anser att jobb som matbud är ovärdiga, men att leverera andra varor är helt ok. Att städa ett kontor är ett hederligt jobb, men inte att städa en annans hem. Det är viktigt för samhället att Cirkle K har nattöppet, men inte Ica. Den stora skillnaden är att vi konsumenter fortfarande har rätt att rösta med fötterna i gig-ekonomin genom att kunna välja bort de tjänster som vi inte har någon nytta av. När det gäller arbetstiderna sitter facket med vetot.
Förbudet mot nattarbete brukar motiveras med att det medför olägenheter så som omställningar i kroppsfunktioner, minskade möjligheter till ostörd sömn, oregelbundna måltidsförhållanden och störningar i hemlivet. Enligt senare forskning från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet finns det riskfaktorer vid nattarbete, men riskökningen är ganska liten och ofta överdriven. ”Det verkar som om nattarbetare inte behöver oroa sig för hälsan”, sammanfattade professor Torbjörn Åkerstedt saken för några år sedan. Det verkar med andra ord inte som om nattarbete är så farligt att det motiverar ett förbud.
Alliansregeringarna gjorde ett medvetet val i att röra arbetsrätten så lite som möjligt, vilket Anders Borg erkänt som det största misstaget under regeringstiden. Ulf Kristerssons regering bör inte göra samma misstag, och har stora möjligheter att avskaffa skadliga regleringar på arbetsmarknadsområdet. Ett avskaffande av förbudet mot nattarbete vore en smakstart.
För en del passar inte nattarbete, men för andra passar det bättre och ger större möjlighet att anpassa sitt liv efter egna önskningar. Dagens förbud innebär begränsningar för både arbetstagare och arbetsgivare. Frågan handlar i grunden om individer ska ha större egenmakt över sin arbetstid, eller om makten ska ligga hos facket eller hos Arbetsmiljöverkets byråkrater.
Nu, ett par år senare, har Folkes Livs äntligen nattöppet, men obemannat och utan välbetalda arbetstillfällen för studenter. Det är möjligt att Spotify flyttar välbetalda ingenjörer till ett annat land där den svenska arbetstidslagstiftningen och Skatteverket inte når dem.