Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Krönika

Carolin Dahlman: Morgan Johansson struntade i fängelsebristen

Larmen om att det inte finns tillräckligt med fängelseplatser har kommit i åratal. Förre justitieministern Morgan Johansson (S) varken lyssnade eller agerade, vilket fördjupat krisen, skriver Carolin Dahlman.

Svenska fängelser var nästan helt fulla redan 2018. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det fattas 18 000 platser i svenska fängelser enligt TV4, och Sverige måste tredubbla antalet som ett resultat av väntande straffskärpningar. 

Regeringen vill utreda om det är möjligt att hyra fängelseplatser i andra EU-länder. Andra länder har provat detta, och om man kan lösa det på ett förnuftigt sätt är det en intressant lösning. 

Det är i alla fall långt bättre än att sänka straff och låta människor som begått brott gå fria. Till del kan problemet visserligen lösas med fotboja i stället för anstalt för vissa brottskategorier, men att undvika straffskärpningar för att undvika brist är svekfullt. 

***

Den akuta, kniviga sitsen borde dock inte ha uppkommit. De rödgröna partierna bär stor skuld genom en kombination av ovilja och oförmåga.

Bristen har inte uppkommit hux flux, utan har varit akut i åratal. Larmrapporterna har flödat rån Kriminalvården. Från facket, enskilda anställda och generaldirektören. 

Svenska fängelser var nästan fulla, och våldet mot personalen och mellan intagna ökade, enligt ett reportage i SVT, redan 2018.  Antalet beslagtagna vapen hade också ökat. Året efter saknades det 1 000 platser på anstalter och häkten, enligt Kriminalvårdens beräkningar. Situationen var ansträngd och det var svårt att ge bra vård.

De rödgröna partierna bär stor skuld genom en kombination av ovilja och oförmåga.

2020 bad Kriminalvården om mer pengar av regeringen, på grund av att platserna inte räckte till, och 2021 skrev Expressen att ”Sveriges fängelser är överfulla”. Samtidigt ökade våldet kraftigt, när fångar delade cell. Beläggningen var i vissa fall uppe på hela 111 procent. 2022 berättade Sveriges radio att ”läget är jättetufft”. Flera brottslingar försattes på fri fot efter att de dömts. I snitt kunde det dröja mer än fyra månader innan straffet började avtjänas. 

2018, 2019, 2020, 2021, 2022. År efter år. Vilka satt vid makten då?

Den rödgröna regeringen tog inte frågan på direkt allvar. Justitieminister Morgan Johansson (S) nonchalerade behoven genom åren. 2019 sa han till Seko-tidningen att risken för att platsbristen kan leda till säkerhetsproblem ”är liten”. Detta trots att varningarna då hade kommit ett tag. Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg bad i Dagens Nyheter om mer resurser för att öppna 800 nya fängelseplatser redan i februari 2018:

”Den pågående processen med skärpta straff för flera brottstyper, nya brottsrubriker och ökade polisresurser kommer att kräva att det byggs nya häkten och anstalter”.

Då hade våldet på anstalterna redan ökat och vem som helst borde kunna räkna ut att trängsel kan leda till konflikter. Men justitieministern menade att risken ”är liten”. Och så gav han Kriminalvården långt mindre än vad myndigheten hade bett om. Det rättfärdigade med att man tidigare haft tomma platser.

De fick klara sig själva, alltså.

Flera partier ville 2019 lösa dilemmat genom att hyra fängelseplatser, men Johansson kallade det ”ett dyrt och omständligt förslag.” 

Vem som helst borde kunna räkna ut att trängsel kan leda till konflikter.

”Vi räknar med att ökningen sannolikt fortsätter”, sa Stefan Strömberg, tf generaldirektör för Kriminalvården 2020 till Aftonbladet. Men regeringen bedömde att straffskärpningarna som gjordes inte skulle få mer än marginella kostnadsökningar. 

Äsch, sa de rödgröna. Och vände ryggen till.

Inte heller 2022 sköt de till några stora summor till Kriminalvården. Till Sveriges radio sa Johansson att ”straffskärpningarnas stora effekt var svåra för alla att förutsäga.”

Det är uppenbart att han hade fel. 

Sveriges fängelser krisar, och det blir värre för varje dag som går. Nyligen skrev Svenska Dagbladet att antalet fängelsedömda som placerats i häkten på grund av bristen på fängelseplatser ökat med hela 110 procent på ett år. Var ska detta sluta? 

***

Det är glädjande att många kriminella döms och avtjänar sina straff, men självklart är det oroväckande att fängelserna är fulla och att det kan komma att leda till trubbel. I början av 2000-talet tvingades tre-fyra fångar dela cell, vilket ledde till rymningar, misshandel och hot. I dagens bråkiga brottslighet, där gängen skjuter varandra, kan det vara förödande. 

Regeringen har en akut situation att lösa. Det borde inte ha behövt bli så.