Långa sommarlov bromsar klassresor
Det långa sommarlovet är en rest från bondesamhället när barnen behövde hjälpa till med skörden. I dag gör det snarare skada än nytta. Sommaruppehållet på tio veckor påverkar elevernas kunskaper, och värst blir effekterna för elever med lågutbildade föräldrar.
I veckan sätter sig drygt en miljon grundskoleelever i klassrummen igen efter tio veckors sommarledighet. Att sommarlovet är så långt beror på omständigheterna när allmän skolplikt infördes i Sverige 1842. Eftersom majoriteten av befolkningen på landsbygden då ägnade sig åt jordbruk behövde sommaruppehållet vara långt, annars kom eleverna inte tillbaka i tid till skolstarten.
I dag är Sverige inte längre ett jordbrukssamhälle, men det långa sommarlovet lever kvar. I närliggande länder som Danmark och Tyskland har man däremot kortat sommarlovet sedan länge. I dåvarande Västtyskland infördes sex veckors sommarlov redan 1964, och i Danmark kapades den sjunde sommarlovsveckan 2011. Den reformen möttes av positiva reaktioner från såväl skolledningar och lärare som elever, som välkomnade ett mindre sammanpressat skolår.
Sverige borde följa Danmarks exempel och korta sommarlovet, inte minst så att elever från resurssvaga familjer ska få bättre förutsättningar att lyckas i skolan. En rad studier pekar nämligen på att det uppstår en ”sommarklyfta” mellan barn till högutbildade och lågutbildade föräldrar. I genomsnitt motsvarar försämringen av skolresultaten under sommaren en månads undervisning på grundskolenivå. Framför allt växer skillnaderna i läsfärdigheter; medan medelklassbarn förbättrar sina läsförmåga över sommaren försämras kunskaperna bland barn till låginkomsttagare.
Medan medelklassbarn förbättrar sina läsförmåga över sommaren försämras kunskaperna bland barn till låginkomsttagare.
Därför borde skolor runtom i landet följa det nya upplägg som prövas på Amerikanska gymnasiet i Göteborg med stort intresse. Där införs för första gången i Sverige ett treterminssystem med kortare sommarlov samt två veckors höst-, jul- och sportlov. Rektorn Peter Heddelin menar att det är så långt skolan kan gå inom ramen för de regler som gäller, där antalet skoldagar samt start- och stopptider är reglerade. Helst skulle han vilja se ett fyrterminssystem för att komma runt de långa uppehållen som är så negativa för elevernas inlärning.
I bästa fall skulle upplägg likt det på Amerikanska gymnasiet testas i ännu lägre åldrar. En ny studie av skolreformer i Sverige under 1930- och 40-talen visar till exempel att elever som hade längre terminer – och kortare sommarlov – redan från första klass fick betydligt högre löner senare i livet än de som bara omfattades av förlängd skolplikt. Eleverna i båda grupperna fick lika många undervisningstimmar, men de som fick mer undervisningstid tidigt i livet fick den största inkomstskjutsen.
Det långa sommarlovet har spelat ut sin roll: från att ha gjort det möjligt för landsbygdsbarn att gå i skolan cementerar det i dag skillnader mellan elever från olika sociala grupper. Det är dags att korta tiden mellan ”Den blomstertid nu kommer” och höstterminens upprop.