Under sina elva år som premiärminister åstadkom Margaret Thatcher mer än de flesta. Enligt Charles Moore är det därför hennes biografi krävde tre tjocka volymer. Med den avslutande Herself alone är det bara att ge honom rätt.
Under 1920-talet drabbades hundratals samer av en omfattande statlig kampanj för att flytta samer från Norrbotten till Västerbotten. I boken Herrarna satte oss dit skildrar Elin Anna Labba tvångsförflyttningarna. Andreas Johansson Heinö har läst den.
Till skillnad från Unorthodox ger Shtisel oss en idé om hur livet kan te sig för dem som lever hela sina liv i den ultraortodoxa miljön. Christine Hanefalk rekommenderar en serie som är allmänmänsklig, utan karikatyrer.
Bengt G. Nilsson är en ovanlig utrikesjournalist, i alla fall inom det svenska skrået. Han föredrar nämligen att tänka själv, i stället för som alla andra. Det skriver Johan Sundeen i sin recension av Nilssons bok Israel och hennes fiender.
Själens biologi och vår fria vilja är en argumenterande upptäcktsfärd i vår kropp och vår hjärna. Tvärtemot att beröva oss tillvarons mystik öppnar Henrik Brändén dörren för en bättre förståelse för människan som den fascinerande skapelse hon är.
I HBO:s nya miniserie Mrs America får vi följa den ultrakonservativa antifeministen Phyllis Schlafly, vars kampanj stoppade lagförslaget Equal Rights Amendment på 1970-talet. Margareta Barabash har sett den.
Hannah Arendts liv och erfarenheter illustrerar nationalsocialismens ondska långt före den slutgiltiga lösningen och hur viktigt det var med länder öppna för flyktingar och små fristäder på vägen dit. Men framför allt att livet också i orostid rymmer så mycket mer; kärlek, samtal, vänskap och filosofi. Ann Heberlein fångar det mesta i sin biografi Arendt.
Hög och intensiv beskattning driver fram hänsynslös individualism, robotar är inget att vara rädd för och marknader ger ofta människor värdighet. Richard Davies beslöt sig för att resa världen runt för att se hur ekonomi verkligen fungerar. Resultatet, Extreme economies, ger många tänkvärda insikter om människor, samhällen och vad som är verkligt värdefullt.
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har nyss släppt boken Det är vi som är klimatet – hur man räddar världen, i vilken han efter många om och men landar i att räddningen för klimatet är att sluta äta kött. Per-Ola Olsson har läst och är måttligt imponerad.
Hur kunde Trump vinna presidentvalet 2016? Många togs på sängen av hans framgångar i det republikanska partiet, men vägen dit bereddes flera år tidigare. Boken American Carnage skildrar hur populistiska budskap kommit att spela en allt större roll bland republikaner.
Erik Gustaf Geijer löper som en röd tråd genom 1900-talets politiska debatter. Liberaler, konservativa och socialdemokrater kan alla hitta inspiration i hans texter. Stig-Björn Ljunggren reflekterar över en politisk filosof som dyker upp i allt från egnahemsrörelsen till interna SSU-konflikter.
200 års historia avhandlas med varierande djup i Svante Nordins nya bok. Författaren växer nya insikter för de epoker han själv tycks mest intresserad av, men lämnar andra mindre utforskade. Hur Sverige fick sin demokrati blir klart och tydligt. Om vad som ledde fram till det finns betydligt mer att berätta än det Nordin avslöjar.
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
Ett försök till en provocerande granskning av mansrollen blir i stället ett oavbrutet konstaterande av den vite heterosexuelle medelklassmannens dödssynder. Resultatet är ett tondövt hamrande på samma tangent.
Historieprofessorn Dick Harrisons senaste bok är faktaspäckad och väl berättad och kommer knappast att göra en historieintresserad läsare besviken. Temat är dock något diffust, och ansatserna till samtidskommentar svaga.
Hyresmarknaden har nått sin brytpunkt. Vi ser bostadsbrist, massombildningar och svarthandel. Trots det råder politiskt dödläge – ingen vill göra sig ihågkommen som den som chockhöjde hyrorna för Östermalmspensionärerna. I en ny bok menar fastighetsekonomen Fredrik Kopsch att endast fri hyressättning kan lösa krisen.
Dagens febriga fixering vid kön, etnicitet och andra identitetskategorier förgiftar samhället. I The Madness of Crowds ger sig Douglas Murray i kast med att diagnostisera massans identitetspolitiska galenskap. Det är en roande men framför allt oroande läsning.
Socialkonstruktivistiska teorier om vad som formar människan har tagit stor plats i det offentliga rummet de senaste åren, främst i debatten om kön. Samtidigt förekommer begreppet ”naturligt” i flera olika politiska debatter. I en ny bok argumenterar filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus för att det finns en objektiv verklighet, och det naturliga är att ta plats i den.
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.