Alice Coopers kombination av skräck och rock har varit stilbildande för en genre som fortfarande bygger på att hantera jobbiga frågor utan att ducka för mörker. Den nya coronasången ”Don’t Give Up” är raka motsatsen – Alice Cooper släpper sitt skräckarv för att lajva Bono.
Under sina elva år som premiärminister åstadkom Margaret Thatcher mer än de flesta. Enligt Charles Moore är det därför hennes biografi krävde tre tjocka volymer. Med den avslutande Herself alone är det bara att ge honom rätt.
Under 1920-talet drabbades hundratals samer av en omfattande statlig kampanj för att flytta samer från Norrbotten till Västerbotten. I boken Herrarna satte oss dit skildrar Elin Anna Labba tvångsförflyttningarna. Andreas Johansson Heinö har läst den.
Hur säljer man in sin bok? Bengt Ohlsson svettas i Babels soffa och funderar över vad världslitteraturens stora namn hade sagt för att pitcha in sina böcker.
Till skillnad från Unorthodox ger Shtisel oss en idé om hur livet kan te sig för dem som lever hela sina liv i den ultraortodoxa miljön. Christine Hanefalk rekommenderar en serie som är allmänmänsklig, utan karikatyrer.
Bengt G. Nilsson är en ovanlig utrikesjournalist, i alla fall inom det svenska skrået. Han föredrar nämligen att tänka själv, i stället för som alla andra. Det skriver Johan Sundeen i sin recension av Nilssons bok Israel och hennes fiender.
Själens biologi och vår fria vilja är en argumenterande upptäcktsfärd i vår kropp och vår hjärna. Tvärtemot att beröva oss tillvarons mystik öppnar Henrik Brändén dörren för en bättre förståelse för människan som den fascinerande skapelse hon är.
Florian Schneider har avlidit, 73 år gammal. Tillsammans med Ralf Hütter var han den kreativa hjärnan bakom Kraftwerk. Denna hypnotiska, moderna, industriella folkmusik är kanske det mänskligaste som skapats. Genom den kommer Florian Schneider alltid att leva vidare, skriver Johan Norberg.
I HBO:s nya miniserie Mrs America får vi följa den ultrakonservativa antifeministen Phyllis Schlafly, vars kampanj stoppade lagförslaget Equal Rights Amendment på 1970-talet. Margareta Barabash har sett den.
Hannah Arendts liv och erfarenheter illustrerar nationalsocialismens ondska långt före den slutgiltiga lösningen och hur viktigt det var med länder öppna för flyktingar och små fristäder på vägen dit. Men framför allt att livet också i orostid rymmer så mycket mer; kärlek, samtal, vänskap och filosofi. Ann Heberlein fångar det mesta i sin biografi Arendt.
Bengt Ohlsson har ägnat påskhelgen åt att titta på digital teater i sängen. Med snabbspolningar, telefonsamtal och paus för toalettbesök. Innebär det början på slutet för teatern?
Hög och intensiv beskattning driver fram hänsynslös individualism, robotar är inget att vara rädd för och marknader ger ofta människor värdighet. Richard Davies beslöt sig för att resa världen runt för att se hur ekonomi verkligen fungerar. Resultatet, Extreme economies, ger många tänkvärda insikter om människor, samhällen och vad som är verkligt värdefullt.
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har nyss släppt boken Det är vi som är klimatet – hur man räddar världen, i vilken han efter många om och men landar i att räddningen för klimatet är att sluta äta kött. Per-Ola Olsson har läst och är måttligt imponerad.
Som en del i januariöverenskommelsen föreslogs språkkrav för medborgarskap. Fanny Forsberg Lundell sammanfattar forskningen kring ett sådant krav i en aktuell rapport. Men för att få mer kött på benen träffar hon Helena Gullmarson, som i 40 år har arbetat med att undervisa i svenska i Rosengård.
Hur kunde Trump vinna presidentvalet 2016? Många togs på sängen av hans framgångar i det republikanska partiet, men vägen dit bereddes flera år tidigare. Boken American Carnage skildrar hur populistiska budskap kommit att spela en allt större roll bland republikaner.
Den italienska maffian tjänar pengar på matförfalskningar. Samtidigt hotar detaljregleringar traditionella tillverkningsmetoder. Klämd mellan organiserad brottslighet och politik – hur ska det gå för pastan? Andreas Eriksson har djupdykt i Italiens gastronomiska politik. Och så bjuder han på ett recept till en riktig napolitansk söndagsmiddag.
Stater och droger är en synnerligen dödlig kombination. Statsvetaren Peter Andreas visar i boken Killer high hur krig och droger blandats genom historien och in i våra dagar. Det är en påtaglig cynism som skildras, inte minst i USA:s eskapader i olika länder.
Om kontrollen över staten växer i takt med att statens kapacitet utvidgas så behöver en större stat inte innebära mindre frihet. Det är en av teserna i The Narrow Corridor av Daron Acemoglu och James Robinson. Mattias Svensson läser en bok som, trots intressanta poänger, är på tok för okritisk till statens tillväxt.
Hasse Alfredson var en kreativ idéspruta, som samtidigt saknade tålamod med rutin och byråkrati. Han var betydligt mer än den anspråkslösa titeln på Kalle Linds biografi antyder. Mattias Svensson fnissar förtjust åt både pikanta detaljer och Alfredsons egna ordvändningar.