Ingen vill ta ansvar för kompetensutvisningar

2017 myntades begreppet kompetensutvisningar för de tusentals högkvalificerade arbetskraftsinvandrare som trots att de jobbade i bristyrken och med bra villkor utvisades på grund av små missar eller avsteg. Någon hade fått några tior för låg lön, en annan skulle ha tagit ut mer semester, och en tredje hade en tidigare arbetsgivare som väntat en vecka för länge med att teckna en försäkring.

I december 2017 kom de så kallade Luciadomarna. I två domar slog Migrationsöverdomstolen fast att myndigheterna ska göra en helhetsbedömning av huruvida villkoren är uppfyllda över tid och i linje med vad som är brukligt i branschen, snarare än att nitiskt leta fel. Det har lett till att Migrationsdomstolarna nu bifaller fler överklaganden från arbetstagare än tidigare.

Är kompetensutvisningarna därmed ett löst problem? Inte alls, säger många.

Maria Rankka var en av de första rösterna för en öppnare arbetskraftsinvandring i sin skrift Frihet med förhinder (Timbro, 2000). Hon engagerade sig i kompetensutvisningarna i sin tidigare roll som vd på Stockholms Handelskammare och skräder inte orden.

– Det är en skandal att frågan inte har fått sin lösning än. Politiker från höger till vänster har sagt att kompetensutvisningarna ska upphöra, men de fortsätter.

Rankka menar att regelverket är snårigt och det inte är lätt att göra rätt, trots goda intentioner från både arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare. Små företag klarar i princip inte av det utan konsulthjälp.

– Det största problemet är att den som vill göra rätt och tror att företaget gör rätt ändå kan drabbas, vilket vi sett i ett antal uppmärksammade fall där personer utvisats på grund av bagatellartade misstag, säger Maria Rankka.

Hon konstaterar att både viljan att lösa problemet och förmågan till att göra det tycks saknas hos politikerna.

– Ytterst ligger ansvaret på regeringen, men Migrationsverket har också ett ansvar för situationen eftersom även gällande regelverk hade tillåtit att man inte utvisar folk för struntsaker. Migrationsverket har valt att tolka lagen på ett stelbent och fyrkantigt sätt, säger Maria Rankka.

Fredrik Bergman är chef för den ideella organisationen Centrum för rättvisa, som under de senaste åren drivit flera uppmärksammade rättsprocesser rörande kompetensutvisningar. Även han ger Migrationsverket en betydande del av skulden för att utvisningarna fortsätter, trots att han ser förbättringar efter 2017.

– Frågan är inte löst, även om det är positivt att något färre personer utvisas. Men ett av problemen som kvarstår är att Migrationsverket har en i grunden negativ inställning till arbetstillstånd och gör fyrkantiga bedömningar.

Ett av problemen är enligt Fredrik Bergman att Migrationsverket ignorerar att arbetskraftsinvandrare enligt lag har rätt att byta arbetsgivare om denne begått något misstag.

– Ett annat problem är när folk som blivit utvisade ansöker om nytt arbetstillstånd och blir hänvisade till Migrationsverkets sexmånadersregel som inte finns, säger han.

”Politikerna behövde inte bry sig eftersom de som utvisades inte hade något politiskt inflytande.”

En av anledningarna till att det dröjde innan kompetensutvisningarna uppmärksammades är att arbetskraftsinvandrarna nekades rättslig representation, menar Fredrik Bergman.

– Migrationsverket valde att betrakta arbetstillståndsärenden som ”enkla fall”, vilket innebär att den som riskerar att utvisas inte får tillgång till ett offentligt biträde. Det är alltså enskilda personer som varken kan språket eller rättssystemet som ska försöka försvara sig själva mot en myndighet – det är nästintill omöjligt. Så personerna försvann utan att någon märkte det. Och politikerna behövde inte bry sig eftersom de som utvisades inte hade något politiskt inflytande.

Mattias Vallthell, enhetschef på Migrationsverket håller emellertid inte med om att myndigheten skulle vara ansvarig för problemen.

– Migrationsverket ska bedöma om en person når upp till kraven för arbetstillstånd, som finns reglerade i förarbeten och lag. Det som inte regleras lika tydligt tar vi fram genom praxis som formas av att vi prövar ärenden. Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen fungerar som kontrollerande myndighet till oss och där har vi en väldigt låg rättningsprocent – de håller med om de flesta av våra beslut, säger han.

Att Migrationsverket valt att betrakta arbetstillståndsärenden som enkla fall ska inte heller ha spelat någon roll säger Mattias Vallthell, som ändå menar att arbetskraftsinvandrare ska kunna försvara sig själva mot staten.

– Vem som ska tillförordnas biträde regleras i lag. Vår tolkning är att ärendet är enkelt då det handlar om ett tillfälligt tillstånd. Sedan har vi sett att det klientel som ansöker om arbetstillstånd har en så pass hög utbildningsnivå att de är kapabla till att representera sig själva i de här situationerna. Men vid de tillfällen då vi anser att frågan är mer komplex så förordnar vi ett offentligt biträde. Det handlar väl i grunden om att hushålla med statens kostnader.

Hur ser då regeringen på sitt ansvar i frågan? Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) delar inte bilden av att det i dag skulle finnas ett stort problem med kompetensutvisningar.

Varför har regeringen inte gjort mer?

– Det ska råda ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Värdefull kompetens ska inte gå förlorad på grund av obetydliga misstag. Det är i dagsläget inte heller ett stort generellt problem. Vi ser till exempel att Migrationsverket under 2020 bifallit 99 procent av alla förlängningsansökningar i yrken med krav på högskolekompetens, säger Morgan Johansson till Smedjan.

Hade du inte kunnat göra mer?

– Nej, regeringen har tagit flera viktiga steg i den här frågan. Dessutom har Migrationsverket som sagt bara under 2020 bifallit 99 procent. Detta beror ju på att Migrationsöverdomstolens praxis i princip bemött de problem som tidigare fanns kring utvisningar på grund av mindre misstag.

Morgan Johansson förklarar aldrig vad de 99 procenten står för. Statistik från Migrationsverket visar att i kategorin IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare med flera – de som oftast brukar vara i fokus i debatten om kompetensutvisningar – fick 86 procent sina förlängningar beviljade 2019. Av 4 151 fall blev 218 avskrivna, 379 hamnade i kategorin ”övrigt” och 54 fick avslag. Det kan framstå som få avslag, men det är 500 högkvalificerade personer som försvinner från den svenska arbetsmarknaden.

En av anledningarna till att regeringen inte agerat i frågan under de senaste åren är för att den velat vänta och se vad Luciadomarna fått för effekt, menar Johansson.

– Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att titta på den här frågan redan 2017 men strax därefter kom det ny praxis från Migrationsöverdomstolen som slog fast att det ska göras en helhetsbedömning i arbetstillståndsärenden. Regeringen valde då att avvakta med att lägga fram nya lagförslag för att se vilka effekter den nya rättspraxisen skulle få. Vi har också sett att andelen avslag i förlängningsärenden har sjunkit kraftigt och att domarna i princip har bemött de problem som fanns tidigare.

Finns det någon poäng i att skilja på kompetensinvandring och arbetskraftsinvandring för enklare jobb för att komma till rätta med problemet?

– Det är viktigt för såväl svensk ekonomi som för vårt välfärdssamhälle att företag och myndigheter hittar rätt kompetens. Vi vet att det finns branscher där det råder brist på arbetskraft, vilket inte minst debatten om kompetensutvisningar satt fingret på. I de fallen är det särskilt viktigt med möjligheter till arbetskraftsinvandring.

Tidigare har Morgan Johansson gjort tydligt att han inte håller med om problembilden kring kompetensutvisningar. ”Jag menar att så förfärligt svårt kan det inte vara för arbetsgivare att klara av att hålla sig till regelverket”, sa han till Dagens Industri. Att det ofta är Migrationsverket som inte hållit sig till regelverket kommenterar han däremot inte.

Nu håller systemet ändå på att utredas. I november 2016 krävde samtliga partier att kompetensutvisningarna skulle lösas. Samtliga partier – även Socialdemokraterna – skrev att det var ”nödvändigt att snabbt finna lösningar på några av de mest akuta problemen med att mindre misstag … kan få långtgående konsekvenser för såväl arbetstagare som arbetsgivare” och att det vore ”orimligt om mindre misstag leder till förlust av arbetstillstånd”.

Efter mer än fyra år ligger frågan kvar på Morgan Johanssons bord.

Tar det för lång tid att ta tag i problemet?

– Arbetet med direktiven satte igång i och med Januariavtalet, som fokuserar på att underlätta för högkvalificerade arbetstagare och lösa problemen med kompetensutvisningar. Under 2019 kom det sedan en myndighetsrapport som visar på ett allvarligt missbruk av systemet. Den beaktade vi naturligtvis i arbetet med direktiven, som även innehåller frågor som rör handel med arbetstillstånd och organiserat missbruk.

– Vi ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Det är bra att den utredning vi tillsatt bland annat ska kartlägga problem kopplade till handel med arbetstillstånd, organiserat missbruk och exploatering av deltidsarbete.

Sedan Smedjan talade med Morgan Johansson har utredningen presenterat sina förslag. Den 2 februari lades utredningen ”Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring” fram, som innehåller både åtgärder mot kompetensutvisningarna och en breddning av brottet organisering av människosmuggling för att komma åt en större del av fusket.

Mattias Vallthell på Migrationsverket säger att fusket är viktigt att adressera, men att det medvetna fusket måste hållas isär från de mindre fel som leder till kompetensutvisningar.

– Majoriteten av de ärenden som vi hanterar handlar om yrken där det finns ett behov av arbetskraft och där arbetsgivare har legitima skäl och inget annat uppsåt än att man vill tillgodose det behov som finns. Men det är självklart viktigt för oss att vara observanta för fusk och utnyttjande, och där bedrivs ett kontinuerligt arbete. Så även om det gäller en minoritet av ansökningar så är det viktigt att adressera.

– Jag möter dagligen folk som har svårt att förstå hur regelverket ska tolkas och tyvärr gör fel på grund av det, den gruppen kan vi hjälpa med mer information och förtydliganden, och de tar tacksamt emot informationen. Sedan finns det dem som medvetet utnyttjar systemet, dessa är svårare att nå eftersom de vill hålla sig undan. Men som myndighet jobbar vi självklart mot både organiserad brottslighet och osund konkurrens på arbetsmarknaden, säger Mattias Vallthell.

Morgan Johansson menar att det finns mycket att göra för att det ska bli ordning och reda i systemet.

– Utöver det anser vi socialdemokrater även att arbetsmarknadsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige. Jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft ska gå till arbetslösa personer i Sverige.

”Den vanligaste arbetskraftsinvandraren som kommer till Sverige är IT-tekniker med medborgarskap från Indien”

Siffror från Timbro, som jämfört Arbetsförmedlingens bristyrkesindex med Migrationsverkets beviljade arbetstillstånd, visar att det är ett ickeproblem. Nästan alla arbetstillstånd som beviljas går till yrken med brist på arbetskraft. Det är en bild som bekräftas av Migrationsverkets enhetschef Mattias Vallthell.

– Vi ser att det är en större andel av ärendena som behandlas, om man räknar bort bärplockarna som hamnar i en annan kvot då de ansöker om tillstånd för säsongsarbete, kommer från IT-arkitekter, civilingenjörer och dylikt. De utgör stora delar av arbetskraftsinvandringen till Sverige, så är det.

– Den vanligaste arbetskraftsinvandraren som kommer till Sverige är IT-tekniker med medborgarskap från Indien, så har det sett ut under ett par år och så är det fortfarande, berättar Mattias Vallthell.

Morgan Johansson tycks ändå mena att opinionen kommer skifta, inte minst på grund av coronakrisen, har han påpekat i tidigare intervjuer.

– Det finns inget annat land som inte har några lönetrösklar och som har den generösa hållning vi har till okvalificerad arbetskraft. Ju längre krisen går tror jag fler kommer att ifrågasätta rimligheten i ett system där vi har arbetskraftsinvandring för städare och restaurangbiträden samtidigt som vi har 500 000 arbetslösa, kommenterade Morgan Johansson i Dagens Industri.

Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, håller inte med om beskrivningen av det unikt generösa systemet.

– Det finns en bild av att vi har världens mest liberala regelverk, att det inte sker någon större granskning eller kontroll, men det är en helt felaktig bild. Det finns massor av regler, bland annat måste villkoren för arbetstagaren vara i nivå med kollektivavtal och branschpraxis. Diskussionen om slavlöner är trams, det är kollektivavtalsenliga löner som gäller. Vi vet att papperslösa personer har utnyttjats på ett förfärligt sätt, det borde stoppas. Men man får inte blanda ihop det med arbetskraftsinvandring.

Morgan Johansson har tidigare kritiserats av KU för att skarva med sanningen. Åström beskriver hur debatten skiftar, och politiken riskerar att skifta med den. Han konstaterar att det inte bara är att komma till Sverige, det finns en rigorös kontrollapparat vilket kompetensutvisningarna är ett bevis på.

– Det handlar om bildsättning. Vi lyckades vända frågan om kompetensutvisningar 2017, men nu är vi nästan tillbaka på ruta ett igen. Media skriver mycket om fusk och medvetet utnyttjande av arbetskraftsinvandring. Men det är även ett stort problem att vi utvisar personer med spetskompetens som arbetsmarknaden skriker efter, säger Andreas Åström.

Det är tydligt att näringslivet och Socialdemokraterna fortsätter att ha vitt skilda beskrivningar av problemet med kompetensutvisningar och läget på den svenska arbetsmarknaden.