Samhälle Krönika
Generation Corona förtjänar en ärlig chans
Eleverna har i princip inte lärt sig något alls. Det är den dräpande slutsatsen av ungas inlärning med distansundervisning. Kunskapstappet riskerar att bli pandemins riktigt besvärliga eftermäle, skriver Christoffer Heimbrand.
Kort efter att Sverige återfått sin nygamla statsminister fattade regeringen beslut om vad som gäller för höstens skolgång. Närundervisning, det vill säga undervisning på plats i ett klassrum, ska återigen bli norm. Samtidigt lämnar regeringen dörren på glänt för att fjärr- och distansundervisning kan bli aktuellt på Folkhälsomyndighetens rekommendation.
Det är således ett icke-besked som gör att ungas ovisshet fortsätter. Hur blir det egentligen i höst?
Landets skolelever har redan betalat ett högt pris, och det finns ingen anledning att inte smälla igen dörren till fortsatt distansundervisning.
Trots att unga enligt Folkhälsomyndigheten inte blir lika sjuka och inte heller är lika smittsamma som vuxna har de tvingats göra stora uppoffringar. Gymnasieskolorna har under stora delar av pandemin bedrivit fjärr- och distansundervisning och flertalet högstadieskolor likaså. Katedern har bytts ut mot digitala rum och den närvarande läraren mot en skärm.
Sverige har fått en hel generation som suttit hemma under större delen av sin gymnasietid.
Många unga har nog gjort uppoffringen med gott minne. Alla har vi gjort olika avkall under pandemin av hänsyn mot den äldre släktingen och personalen som slitit inom vården. Det har kanske varit nödvändigt, men elevernas tålamod ska inte missbrukas. Sverige har fått en hel generation som suttit hemma under större delen av sin gymnasietid. De förtjänar att få komma tillbaka till skolan.
Skolans främsta uppgift är att lära ut kunskaper och ge en likvärdig start i livet. Gymnasietiden består dock av mycket mer än bara plugg. Att få ett nytt sammanhang, vidga sina vyer och att utvecklas på ett personligt plan är något som många förknippar med sin tid på gymnasiet. Jag vet själv vilken formativ period det var för mig och hur jag växte som person. Allt detta har dagens tonåringar tvingats skjuta upp eller avstå ifrån. Det är inte heller något som kan ske över ett Zoom-möte eller på en Minecraft-server.
Läs också:
Det värsta är ändå kunskapstappet. Även om det fortfarande är tidigt att utvärdera distansundervisningens konsekvenser på elevernas inlärning har ett par studier hunnit genomföras.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har samlat forskning och rapporter om pandemins konsekvenser. Läsningen är skrämmande.
I Nederländerna jämfördes 350 000 elevers resultat på de nationella proven med tidigare år. Omständigheterna var sådana att skolorna var nedstängda under en relativt kort period mellan att proven genomfördes. Forskarna använde det naturliga experiment som uppstod för att undersöka hur distansundervisningen påverkade elevernas resultat i språkförståelse, stavning och matematik.
Datan visar att varje timme utanför skolan var en timme av förlorad inlärning för eleven.
Under de åtta veckor som eleverna inte var i skolan lärde de sig väldigt lite, om alls något. Värst drabbade var elever vars föräldrar hade lägre utbildning. Kunskapstappet befaras vara upp till 60 procent högre i denna grupp. Med andra ord visar datan att varje timme utanför skolan var en timme av förlorad inlärning för eleven.
Flera myndigheter har konstaterat att pandemin riskerar att leda till minskad likvärdighet i svensk skola och att det kompensatoriska uppdraget försvåras. De elever som redan innan pandemin låg i riskgruppen för att hamna efter får inte stödinsatserna de behöver.
Den viktigaste reformen för en mer likvärdig skola är ett förstatligande. På sikt behöver huvudmannaskapet gå över från kommunerna till staten. Andra åtgärder behöver dock komma på plats snabbare än så för de som drabbats av distansundervisningen. Fler elever behöver gå i sommarskola och för dem utan betyg i grundläggande ämnen bör detta göras obligatoriskt. Incitament måste på plats för att de mest rutinerade och duktigaste lärarna ska vilja – och få tid att – jobba under lovskolan. Lärarledd undervisning har visat sig ge bäst resultat för elever från socioekonomiskt svaga grupper – samma personer som drabbats värst av kunskapstappet under pandemin.
Vi ska inte slarva bort de lärdomar pandemin har gett oss. Fjärrundervisning kan exempelvis vara ett sätt att få behöriga lärare till skolor på glesbygden. Distansundervisningen har också gjort att fler hemmasittare deltar aktivt i undervisningen. På andra håll kan distansundervisningen på kort sikt avhjälpa lärarbristen.
Dessa positiva effekter gör dock som högst skillnad på marginalen. För de allra flesta kan distansundervisning aldrig ersätta en närvarande lärare. Totalt sett har närvaron i skolan också minskat och för de som inte har en lugn hemmiljö, utan i stället bor trångt eller med en våldsam förälder är situationen ohållbar. Fristaden i skolan har tagits ifrån dem.
Kunskapstappet är inte bara ett svek mot eleverna som drabbas. Det riskerar att få stora samhällsekonomiska kostnader. Att lämna gymnasiet utan fullständiga betyg ökar risken för att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Samhället går miste om värdefull arbetskraft och tvingas istället betala kostnaderna för bidrag eller komvux.
Kunskapstappet är inte bara ett svek mot eleverna som drabbas. Det riskerar att få stora samhällsekonomiska kostnader.
I en tidigare krönika har jag ifrågasatt om storskalig nedstängning överhuvudtaget går att rättfärdiga med smittspridning som grund. Bland alla dåliga lockdown-åtgärder är skolstängningar kanske den sämsta. Nackdelarna med stängda gymnasieskolor, både för individen och samhället i stort, överväger helt enkelt inte fördelarna ur ett smittspridningsperspektiv.
Det här är på alla sätt en politisk fråga – den handlar om avvägningen mellan två motstående intressen. Det är dags att utkräva ansvar från de politiker som menar att det går att rättfärdiga fortsatta nedstängningar av skolorna. Jag vill höra hur de förklarar den tankevurpan.
Än kan vi inte ta ut segern mot viruset. Den smittsamma deltavarianten utgör nu en majoritet av nya svenska covidfall. Men efter ett och ett halvt år med viruset borde vi i alla fall ha lärt oss att undvika kraftfulla slag i luften.
Det är hög tid att regeringen ger ett tydligt besked inför höstens skolstart. Ska Generation Corona få en ärlig chans kan distansundervisningen aldrig bli ett nytt normalläge. Låt eleverna komma tillbaka till skolan i höst utan att behöva oroa sig för att bli hemskickade igen.