Att företag har möjlighet att gå med vinst spelar en avgörande roll för samhällsekonomin.  I denna artikel beskriver jag hur vinsten historiskt sett varit den drivande kraften i marknadsekonomier. Det här understryks inte minst av hur företagande, bokföring, matematik och verktyg för matematisk beräkning, från kulramen fram till dagens datorer, har utvecklats i symbios genom historiens gång. Gradvis har matematiken och bokföringen blivit alltmer avancerade, för att kunna återspegla alltmer komplexa ekonomiska sammanhang. Från de första kända entreprenörerna till dagens företagare har målsättningen dock förblivit densamma, nämligen att skapa en vinstdrivande affärsverksamhet.

Vinsterna är viktiga för enskilda företag, och för samhällsekonomin i stort. Om vinsterna är låga är det ett tecken på att företag och innovationer inte är framgångsrika. Det innebär att nivån av framtida investeringar kommer att minska, vilket i sin tur kommer att översättas till stagnerande tillväxt. Det är viktigt att komma ihåg att företag inte alla år går med vinst. Interna och externa kriser kan leda till att ett positivt resultat vänds till ett negativt. Utan överskott under de goda åren, går det vare sig att ha verksamhetsutveckling eller förmåga att hantera de svåra åren. 

Alternativet till vinst är med andra ord, i de flesta verksamheter inte att gå plus minus noll, utan att gå med förlust och behöva läggas ned. Följande fråga är därför central för entreprenören att svara på: de insatser som går in i produktionen i form av arbete, kapital, kunskap och entreprenörskap, skapar de en ekonomisk verksamhet som går med det överskott som krävs för att vara långsiktigt hållbar? Om verksamheten går med plus är svaret något förenklat ’ja’, om så inte är fallet är det ett larm om att lägga om verksamheten, så att den kan gå mot en hållbar utveckling med överskott. I vinsten får entreprenören därmed en bekräftelse på om kapitalet, arbetet, idéerna och entreprenörskapet samverkar på ett hållbart vis.

***

I det följande lyfts perspektiv fram från ledande tänkare och ekonomer genom historien, som Lao Zi, Ibn Khaldun, Anders Chydenius, Joseph Schumpeter och Deirdre McCloskey. Dessa tänkares idéer kan sammanfattas som att vinst är överskott från affärsverksamhet, samtidigt som det också är en signalmekanism för investeringar, en resurs för tillväxt och belöningen för framgångsrikt entreprenörskap.

Om ekonomin ska präglas av nyskapande behövs både goda vinster idag, och möjligheter till goda vinster i framtiden.

Entreprenörskapets roll ska inte underskattas i en ekonomi som präglas av förändring. Det som är förlegat, inte går med överskott, eller inte anses vara i linje med hållbara målsättningar enligt rådande policy, behöver ersättas med något nytt. Om ekonomin ska präglas av nyskapande behövs både goda vinster idag, och möjligheter till goda vinster i framtiden. Då kan nämligen investeringar ske, och entreprenörer engageras i att skapa nya framgångsrika innovationer. I avsaknad av vinster kommer det inte i praktiken att gå att finansiera de omfattande kostnader, risker och osäkerheter som det innebär att ersätta gamla strukturer med nya. Ett aktuellt exempel är den gröna omställningen. Det är en ekonomisk process som kräver historiskt stora investeringar i bland annat ny teknologi. Den involverar även ett betydande arbete och en stor osäkerhet för entreprenörer. För att en sådan process ska bli av krävs drivkrafter i form av ekonomiska överskott, så att kapitalet och det entreprenöriella engagemanget som behövs för att skapa förändring kan mobiliseras. Grön omställning kan ses som en form av kreativ förstörelse, ett skifte bort från det existerande till nya strukturer. Vinster är en förutsättning för denna process, så att resurserna och drivkrafterna till omställningen finns på plats.

I artikelns avslutande del gör vi ett tankeexperiment – vad händer om vi tar bort vinsten ur ekvationen? Ibland är det bra att tänka bort något, för att se om helheten skulle fungera utan det. Att skapa nya företag, satsa på nya innovationer eller erbjuda nya anställningar är alla processer som kräver kapitalinvesteringar och som omfattar risker för att misslyckas och gå med förlust. Ifall inte uppsidan med vinst finns går det inte att långsiktigt mobilisera de resurser som krävs. Entreprenörskap, innovationer och jobbtillväxt är med andra ord helt beroende av vinster.

***

Avgörande för ekonomisk verksamhet genom historien har varit kunskap om hur man räknar på vinster. Redan de allra första entreprenörernas verksamhet är nära länkad till utvecklingen av matematik för bokföring och verktyg för matematiska beräkningar. Världens första marknadsbaserade ekonomier utvecklades för cirka 4 000 år sedan i Babylon och Assyrien, i samband med att den tidiga urbana ekonomin växte fram. Under senare tid har arkeologer lärt sig att läsa de många lertavlor som bevarats från dessa gamla civilisationer, och funnit att lertavlorna ofta är kvitton, kontrakt och redovisning som dokumenterar affärsrelationer. Bland tamkãrum, det babyloniska ordet för världens första kända entreprenörer, fanns en uppdelning mellan de entreprenörer som drev företag och dem som var finansiella investerare. Kommersiella partnerskap och gemensamt ägda affärsverksamheter utvecklades redan då som ekonomiska koncept. Med utvecklingen av denna tidiga marknadsbaserade ekonomi följde också betydelsen av bokföring för att hålla reda på huruvida affärerna gick med vinst eller förlust, samt för att fördela vinsten mellan entreprenörer och finansiella investerare.

Det är välkänt att Babylon  var en plats där tidig matematik utvecklades och denna process var nära kopplad till affärsverksamhet.

Det är välkänt att Babylon också var en plats där tidig matematik utvecklades och denna process var nära kopplad till affärsverksamhet. Astronomerna i Babylon antecknade till exempel inte bara stjärnornas positioner, utan också utvecklingen av marknadspriset för viktiga råvaror. När affärsverksamheter växte fram blev det viktigt att ha en matematik för bokföring, med fokus på att ha vinstdrivande verksamheter. Det första tekniska redskapet för att genomföra beräkningar, kulramen, utvecklades i den närliggande sumeriska kulturen för mellan 4 700 och 4 300 år sedan. Denna tekniska innovation spred sig gradvis runtom i världen, särskilt just för att hålla koll på affärsverksamheter. Genom historiens lopp kan vi se samma mönster återupprepa sig – matematiska beräkningar, bokföring och affärsverksamhet har utvecklats parallellt. Alltifrån systemet med dubbel bokföring som uppfanns i renässansens Italien till moderna räknemaskiner och senare persondatorer, har grunden för de ekonomiska beräkningarna i näringslivet varit att se om verksamheten går med överskott eller underskott. Att räkna på vinster kan med andra ord ses som ett avgörande element i utvecklingen av modern ekonomi, och med det också modern matematik. 

Även om komplexiteten i affärerna är högre på dagens marknadsplats än i det gamla Babylon, är det samma fokus på vinsten som vägleder entreprenören. För det är vinsten som ger en helhetsbild, kring hur kapital, arbete och entreprenörskap fungerar tillsammans. Lyckas verksamheten skapa en vinst, eller gå mot att bli vinstdrivande inom några år efter uppstart? Om fler investeringar sker, kan överskotten öka tillräckligt för att betala dessa investeringar? En affärsplan som syftar till vinst behövs redan innan verksamheten startas, för att locka till sig den investering som behövs. Såväl på dagens marknadsplats som historiskt, är det inte ett val utan en nödvändighet för entreprenörer att sträva efter vinst. 

***

Redan för 2 500 år sedan noterade taoismens grundare Lao Zi att det är en naturlig drift för människor att försöka skapa vinster. En drivkraft som Lao Zi liknande vid strävan efter att söka berömmelse. Den kinesiska filosofen menade dessutom att politikens roll i ekonomin inte bör vara att aktivt verka för att driva fram utvecklingen, utan i stället att låta marknaden vara fri så att ekonomisk tillväxt kan uppstå naturligt genom människors individuella sökande efter vinster. Perspektivet att individers strävan att genom företagande skapa vinster är den centrala drivkraften till ekonomisk utveckling i en fri marknad, har därefter lyfts fram av andra tänkare. Ett exempel är den finländsk-svenska ekonomins fader Anders Chydenius, i den korta boken Den nationella vinsten som utgavs 1765 i Stockholm, elva år innan The Wealth of Nations av Adam Smith utgavs i London år 1776.

Företagens ekonomi, individens levnadsstandard och den nationella vinsten utvecklas i symbios. 

Chydenius beskriver processen där den samlade ekonomin i Sverige går med överskott och växer. Företagens ekonomi, individens levnadsstandard och den nationella vinsten utvecklas i symbios. Det är mönstret genom historien, och en viktig grund för framtidens ekonomi. Chydenius verk börjar med att förklara perspektivet att varje nation kan ses som en ekonomisk enhet, där det gäller att främja den nationella vinsten, så att välståndet ökar. Utifrån detta perspektiv framträder fördelen med ekonomisk specialisering och handel med omvärlden. Genom handel och specialisering kan nämligen värdeskapandet per person som engagerar sig i ekonomisk verksamhet öka, vilket leder till högre välstånd. Varje person söker sig då till den plats och den verksamhet där denne kan bidra mest till den nationella vinsten, utifrån egenintresset att ha en god inkomst, om inte politiska regleringar hindrar detta. Detta är i grunden samma resonemang som Adam Smith utvecklade i sitt betydligt längre och mer välkända verk, där individers och företags ekonomiska drivkraft beskrivs som marknadens osynliga hand. Perspektivet att vinstintresset är vägledande för ekonomin – både för den enskilde individen och för samhället i stort – har med andra ord funnits länge och är en nyckel till att förstå hur marknadsekonomier fungerar.

***

Vinst är vid en första anblick något enkelt, men den har samtidigt flera avgörande roller i ekonomin. Den är dels en signalmekanism, dels en resurs som möjliggör framtida investeringar och finansiering av tidigare investeringar, samt även belöningen för framgångsrikt företagande. I detta avsnitt lyfts dessa perspektiv fram genom både nutida och historiska ekonomiska tänkare.

Vinster och förluster fungerar som signalmekanism till entreprenören, som kan anpassa sin verksamhet. 

Marknadsekonomin kan beskrivas som en kontinuerlig process genom vilken individer jämför och kontrasterar olika möjligheter för att bedöma vilken aktivitet som skapar bäst ekonomiskt utfall för dem. Individer specialiserar sig på olika yrken och handlar med varandra, i en strävan att öka sitt välbefinnande. Vinster och förluster fungerar som signalmekanism till entreprenören, som kan anpassa sin verksamhet till konsumenternas efterfrågan. Detta är i grunden samma perspektiv som  Anders Chydenius hade i Den nationella vinsten. Chydenius poängterar också att om vinsten är särskilt stor i en del av ekonomin så är det en signal om att det finns god lönsamhet där, varför fler entreprenörer kommer att försöka etablera verksamhet där. Det vill säga, vinsten fungerar som en signalmekanism för var i ekonomin förutsättningarna för tillväxt är som bäst, vilket styr näringslivets allokering av resurser.

År 1817 publicerade den brittiska ekonomen David Ricardo boken The Principles of Political Economy and Taxation, som ger ett liknande perspektiv. Ricardo förklarar hur vinst är nödvändigt för att möjliggöra kapitalinvesteringar i ekonomin samt för att täcka kostnaden av slitage av kapital. Vinst är en signalmekanism inte bara för vilka produkter som ska produceras, utan också för vilka investeringar som ska genomföras. Om vinster från att till exempel hyra ut fastigheter ökar, kommer mera kapital att flöda in i byggandet av hus tills utbud möter efterfrågan. Adam Smith lyfte själv fram att samma perspektiv också gäller för dem som arbetar i företagen. Även de ser vinster, i detta fall i form av lönen för arbete, som vägledande. Om ersättningen för arbete är högre i en del av ekonomin än i en annan kommer fler att söka sig dit.

Som ekonomen Ibrahim Oweiss har påpekat är dessa idéer om hur ekonomisk ersättning fungerar som en signalmekanism i ekonomin dock betydligt äldre än så, då de lyftes fram redan under 1300-talet av den tunisiska tänkaren Ibn Khaldun. Att människor söker sig till de delar av ekonomin där ersättningen är god är en dynamisk process som formar ekonomins framtid. Skillnader i hur mycket individer tjänar på att utföra olika former av arbeten reflekterar skillnader i kompetenser, marknadens storlek, var affärsverksamheten drivs och andra faktorer. När en viss typ av arbete blir mera eftertraktat, det vill säga då efterfrågan på yrkeskompetens på området blir högre än utbudet av tillgängliga personer som kan utföra arbetet, höjs priset på arbetet. Fler individer kommer då att söka sig till detta arbete eller utbilda sig för att kunna utföra det. Därmed ökar utbudet av arbetskraft i denna del av ekonomin. 

Ekonomisk ersättning fungerar med andra ord som signalmekanism, i företagen i form av vinster och för anställda i form av löner. Ett exempel i modern tid är hur allt fler företag och individer har sökt sig till nya områden som exempelvis informationsteknik. Individer såväl som företag har skaffat sig de kompetenser och resurser som krävs för att verka i detta och andra nya fält, vägledda av ekonomisk ersättning som signalmekanism.

I avsaknad av fri konkurrens uppstår inte vinsterna där företagen kan bidra mest till den samlade ekonomiska produktionen.

Även den franska ekonomen Frédéric Bastiat lyfte fram att vinsten är den signal som styr ekonomisk aktivitet, men betonade att det är viktigt att politikens roll inte blir att favorisera vissa enskilda företag eller branscher före andra. I avsaknad av fri konkurrens uppstår inte vinsterna där företagen kan bidra mest till den samlade ekonomiska produktionen, utan där företagen med hjälp av politisk inblandning kan gynna sig själva på bekostnad av andra. Om enskilda verksamheter gynnas undermineras vinstens viktiga roll som signalmekanism. Politisk detaljstyrning av marknaden leder därmed till att den ekonomiska välståndsutvecklingen hämmas. Politikens roll, menar Bastiat, bör begränsas till att sätta ramarna för vad som är lagligt och inte. Företagen behöver ha drivkrafter att i fri konkurrens leverera de bästa produkterna och varorna, och ett viktigt element i detta är just att konkurrensen är fri – att staten inte väljer vinnarna.

***

Vinster, kapital och ekonomiskt värdeskapande i ekonomin hör samman, det ena skulle inte kunna finnas utan det andra. Ifall det inte fanns kapital investerat i ekonomin, skulle det inte finnas byggnader, fabriker, kontor, teknologi, anläggningar för energiproduktion, eller någon annan del av den nödvändiga grunden för ekonomisk aktivitet. Utan vinster skulle det inte vara möjligt att finansiera tidigare eller framtida investeringar. Utan ekonomiskt värdeskapande skulle kapitalet i stället för att utvecklas förfalla och överskotten som krävs för att föra ekonomin framåt skulle inte finnas. 

Ett relevant perspektiv som har lyfts fram av den amerikanska ekonomen Milton Friedman är att företagens främsta sociala ansvar är att just öka sina vinster – snarare än att lägga resurser på till exempel olika välgörenhetsprojekt. Friedman menar alltså att företagens sociala ansvarstagande i grunden handlar om att använda sina resurser och engagera sig i ekonomisk aktivitet, inom lagens ramar och baserat på ärlig verksamhet utifrån fri konkurrens, för att öka sina vinster. Att företagen går med vinst gynnar inte bara ägarna, som kan vara till exempel individer, ägarbolag eller pensionsfonder. Det handlar också om att skapa resurser för framtiden och att lägga grunden för den ekonomiska aktivitet som i förlängningen alla invånare drar nytta av. 

Alla dessa andra syften som företagare kan ha bygger på företagets lönsamhet.

Att företagens främsta sociala ansvar är att ha välfungerande verksamheter som skapar överskott, innebär inte att företagen inte också, på andra vis, kan bidra till samhällsutvecklingen. Som ekonomen Randall G. Holcombe har påpekat har de som driver och är verksamma i företag gott om andra drivkrafter utöver vinsten:  ”Människor i företag drivs av många fler syften än vinst. De vill producera bra produkter åt sina konsumenter, de tycker om att utmanas på jobbet, prestigen i deras positioner och den känsla av mening och fullbordan som arbetet ger. Men alla dessa andra syften bygger på företagets lönsamhet. Om det går med vinst lever företaget vidare och kan stödja allehanda andra syften som de som driver eller jobbar i företaget har. Om det inte gör det kan företaget inte fortsätta.”

***

Det är viktigt att beakta entreprenörens roll i den ekonomiska processen. Ekonomin baseras på kreativ förnyelse. Verksamheter som av olika skäl inte är tillräckligt effektiva riskerar att gå med förluster i stället för överskott, och behöva läggas ned. Det finns omfattande kostnader, risk och osäkerhet för entreprenörer. Vinsten som kan uppstå hos en framgångsrik affärsverksamhet behövs för att kompensera för detta. 

Samtidigt är det så att entreprenörer ställs inför utmaningen att ekonomin ständigt går genom cykler av skapande och förstörelse, där gamla strukturer behöver ersättas av nya. Det gäller att ständigt förnya sig, eller halka efter. Baserat på detta tankesätt blir det ännu tydligare varför det inte i teorin eller praktiken går att ha ett näringsliv som går med plus minus noll-resultat, för i så fall finns inga resurser för att klara en omställning. En ekonomi utan vinster skulle inte fungera i grunden, och även om vi teoretiskt tänker oss att den på något sätt skulle kunna fungera kortsiktigt skulle ekonomin stagnera utan förmåga till förnyelse. 

Om inte uppsidan i form av vinst existerar är det svårt att se hur det ska vara rimligt ur entreprenörens perspektiv att ta de stora risker som är inblandade.

Joseph Schumpeter, den österrikiske ekonomen vars teorier om kreativ förstörelse har haft stort genomslag i ekonomisk forskning och tänkande, förklarar att de som leder företag inte kan vara fokuserade på att bibehålla värdet för till exempel en byggnad eller ett maskineri i produktionen. Dessa tillgångar finns i företagen som resultat av tidigare investeringar, men deras värde kommer att undermineras med tiden, genom slitage och genom att nya produktionsmetoder ersätter de gamla. De som leder företagen behöver ständigt vara medvetna om nya produktionsmetoder som tas fram och investera i dem, för att kunna hänga med i utvecklingen. Teknologisk utveckling sker som ett resultat av företagens sökande efter ekonomisk vinst, och de viktiga investeringar som sker för att ta fram nya teknologier och anamma dem i produktionen.

Entreprenörskap är med andra ord en process som präglas av risker och osäkerhet och som kräver omfattande arbete från entreprenörer, vilka typiskt sett är ovanligt hårt arbetande individer. Vinster behövs som ersättning för entreprenörens arbete och risktagande, särskilt givet att de investeringar som genomförs med tiden blir förlegade och behöver ersättas av nya investeringar. Om inte uppsidan i form av vinst existerar, och vinsten är tillräckligt god, är det svårt att se hur det ska vara rimligt ur entreprenörens perspektiv att göra det omfattande arbete som krävs, och ta de stora risker som är inblandade, för att skapa ekonomisk aktivitet.

***

Ett kritiskt perspektiv som ibland lyfts fram i debatten är följande: varför inte minska vinsterna i näringslivet så att ersättningen till de anställda kan öka? Ekonomen Deirdre McCloskey är en av dem som har pekat på brister i det resonemanget. Även om man kan tänka sig en sådan process, så innebär det i förlängningen bara att några enstaka procent ytterligare av den samlade ekonomiska produktionen kan gå i ersättning till arbete, samtidigt som vinsten som drivkraft för ekonomisk utveckling undermineras. Det är i stället ekonomisk tillväxt, driven av vinster, som skapar förutsättningarna för långsiktig välståndsutveckling och betydande lyft av levnadsstandarden över tid. 

Långsiktigt skapas grunden för högre löner med andra ord genom marknadsdriven tillväxt, där företag och deras medarbetare klättrar i värdekedjan. Det är en dynamisk utveckling där nya strukturer ersätter de tidigare och där den samlade nationella vinsten, alltså välståndet i ekonomin, växer. Vinsterna i näringslivet har en helt avgörande roll i denna process, som signalmekanism för var tillväxten sker, som resurs för att finansiera tidigare och framtida investeringar, och som belöning för entreprenörskap. De är därmed en nödvändig och integrerad del av ekonomin.

***

Som ett tankeexperiment försöker vi i detta sista avsnitt föreställa oss hur samhällsekonomin skulle fungera utan vinster. Syftet är att bättre förstå den avgörande roll som vinster spelar i ekonomin. 

En inledande fråga är ifall det är möjligt med entreprenörskap utan vinst. Den som är entreprenör grundar ett företag, en juridisk ekonomisk enhet, och driver sedan det företaget i en affärsverksamhet. Det behöver göras investeringar, för att få tillstånd att driva verksamheten, för att ha den utrustning som krävs för att kunna driva verksamheten, samt även i form av all den tid som entreprenören behöver lägga på att starta upp verksamheten. Under denna tid behöver entreprenören kunna finansiera sig själv, eftersom verksamheten inte genererar några intäkter. För detta krävs ett startkapital som entreprenören kanske delvis sparat ihop själv och delvis lånat. Entreprenören behöver vidare en affärsplan, bokföra alla kostnader och sätta upp målsättningar om hur verksamheten ska kunna gå ihop. Det första steget, att samla kapitalet, kräver i sig en potential till framtida vinst, oavsett om det är entreprenörens eget eller lånat kapital. Så entreprenörskap i praktiken kan knappast börja planeras, om inte vinst finns med i bilden. Hur ska resurserna till entreprenörskapet mobiliseras utan sikte på vinst? Man kan också fråga sig varför entreprenören skulle ta stora personliga finansiella risker och jobba utan ersättning under uppstartsfasen, om det inte finns en uppsida med verksamheten.

Entreprenörskapet fungerar i grunden inte i avsaknad av vinst, vilket också är tydligt i linje med den historiska erfarenheten.

När en ekonomisk verksamhet väl har kommit förbi startfasen, är frågan om det går att få ihop tillräckligt mycket för att få verksamheten att gå runt. Ofta har entreprenörer svårt de första åren att ta ut full lön varje månad. Det är lätt hänt att verksamheten inte går riktigt enligt plan, utan går med underskott. Anställda har i kontrakt skyddade inkomster, det har inte entreprenörer som ofta justerar för underskotten genom att själva minska på sin lön. Om det går riktigt illa, så att det blir förluster, kan verksamheten gå under. Det finns förstås ekonomiska organisationer som inte har ett rent vinstmotiv, till exempel kooperationer och kommunalt drivna verksamheter. Även dessa drivs av nödvändighet med ett överskottsmål, kanske inte formell vinst, men med samma princip om att gå med överskott. Offentliga eller privata pengar kan också läggas på icke-vinstdrivande forskning eller välgörenhet. Att driva verksamhet utan vinst är dock undantaget. När det kommer till grunden för ekonomisk aktivitet, att skapa de varor och tjänster som är grunden för att samhällsekonomin snurrar, krävs överskott i form av vinster. Vinster krävs för att det ska bli möjligt att starta företag, driva företag och utveckla dem genom ytterligare investeringar, affärsutveckling och innovationer. Entreprenörskapet fungerar i grunden inte i avsaknad av vinst, vilket också är tydligt i linje med den historiska erfarenheten.

Möjligheten att göra vinst krävs för att motivera stora investeringar i forskning och teknologi.

Nästa fråga är om det går att ha innovationer utan vinst. Det finns olika former av innovationer. Ett exempel är processinnovationer, där nya arbetsmetoder införs för att skapa en mer smidig verksamhet. Det kan också röra sig om teknologiska innovationer, som går ut på att ta fram nya produkter eller nya produktionstekniker. När det gäller teknologiska innovationer kan det kosta miljoner eller miljarder kronor att ta fram en ny teknik, till exempel för att kunna producera stål utan kol för att ge ett aktuellt exempel, ta fram en ny form av läkemedel, eller en bättre mobiltelefon. Teknologiska innovationer är kapitalkrävande att utveckla. Den som satsar på att utveckla ett nytt läkemedel kan som exempel behöva investeringar på tiotals miljoner kronor, och efter många års försök är det inte säkert att det blir ett nytt läkemedel. Sedan är frågan om läkemedlet godkänns av ansvarig myndighet, och när det kommer ut på marknaden kan skapa intäkter som kan täcka de omfattande kostnaderna i samband med utvecklingen, samt även produktionen. Ta som exempel ett företag som står inför valet att investera 50 miljoner kronor i utvecklingen av ett nytt läkemedel, för att förhoppningsvis fem år senare, efter alla utvecklingsprocesser, tester och offentligt godkännande, ha en ny produkt att lansera. Uppsidan av detta behöver förstås vägas mot fördelen av att behålla dessa 50 miljoner kronor på bankkontot, eller investera dem i något annat. Om det inte finns en uppsida i form av vinst, kommer investeringen av rationella skäl inte att bli av. Det är tydligt att möjligheten att göra vinst krävs för att motivera stora investeringar i forskning och teknologi.

Kan man då tänka sig processinnovationer i avsaknad av vinst? En processinnovation är mindre krävande i form av resurser som ska investeras, men även här handlar det om att ta risker och gå igenom utvecklingsprocesser. Att lägga om arbetet så att det sker på ett annat vis är en form av kreativ förstörelse, där man lägger det tidigare bakom sig för att satsa på något nytt inför framtiden. Risken är uppenbar – det kanske blir fel. Det är en kostnad att ge upp det som fungerar, för att satsa på något som kanske fungerar lite bättre längre fram i tiden. Även i detta fall är vinsten i framtiden drivkraften till att skapa förbättring. Processinnovationer är förvisso mindre beroende av investeringar än teknologiska innovationer, men gratis är de inte, om inte annat genom att det tar tid att ställa om arbetet. Att lägga om verksamheten har kostnader i form av de anställda och den tid entreprenören lägger ned. Om inte uppsidan med affärsutveckling, i former av framtida vinster, finns kommer inte denna process heller att bli av. Drivkrafterna till och förutsättningarna för innovation kräver helt enkelt vinst.

Entreprenörskap är en process där det bakom varje framgång kan finnas många misslyckade försök att skapa konstruktiv förändring. Utveckling och spridning av teknik för grön omställning är ett illustrativt exempel. Det finns både risker och osäkerheter, tekniskt och ekonomiskt, som måste hanteras för att lyckas utveckla exempelvis bättre solceller och sprida dem på marknaden. Entreprenörer behöver inte bara ha ett engagemang för att utveckla tekniken, en idé om hur det ska göras, kapitalet för att producera solcellerna och marknaden att sälja dem till – entreprenören behöver även en förmåga till riskhantering i ett osäkert läge. Marknaden består av många olika företag, med olika strategier, vilket skapar en ytterligare nivå av riskspridning. De aktörer som lyckas skapa och marknadsföra ny, grön teknik behöver kunna gå med en vinst, inte bara för att motivera sina egna satsningar, utan också för att kompensera för det faktum att alla företag inte lyckas. Innovation sker därmed utifrån samma logik som inom idrotten, vinsten motiverar inte bara vinnaren utan alla som deltar i tävlingen.  

Den tredje frågan är om vi kan få fler nya jobb utan vinst. För att skapa nya arbetstillfällen behöver investeringar ske. Det kan till exempel vara en investering i att bygga en ny produktionsenhet, till exempel en ny fabrik för att producera något som ett företag erbjuder. Processen omfattar i så fall: att börja planera för en ny fabrik, hitta kapitalet, göra ansökan om byggtillstånd och miljöprövning, vänta på att tillstånden ges, kontraktera ingenjörsföretag att bygga verksamheten, köpa in industriella maskiner och koppla in dem, hitta och rekrytera personal, utbilda personalen, finna kunder för produktionen, och slutligen börja producera. Det är stora investeringar över längre tid som krävs innan produktionen ens kan komma i gång. Utan framtida vinster är det svårt att se hur någon del av denna process skulle kunna vara motiverad eller möjlig.

Om inte motivationen att i framtiden kunna skapa högre vinster genom expansion finns, är det logiska att inte expandera genom att anställa fler.

Vi kan samtidigt tänka oss en mindre komplex verksamhet. Säg att vi har en frisörsalong, där utrustningen och tillstånden redan finns på plats, och det kommer en arbetssökande som vill börja jobba där. Det kanske inte behöver investeras mera kapital, men det är ändå ett risktagande att ta in en ny anställd, täcka dennes lön och arbetsgivaravgifter och introducera personen i det specifika företagets arbetsrutiner. Den nyanställde kanske inte är lika produktiv som denne första verkade, eller så tar det några månader innan personen har kommit in i arbetslaget på så vis att denna kan bidra positivt till verksamheten. I början kan det vara så att en nyanställd minskar verksamhetens ekonomiska resultat. Sedan är det förstås ett risktagande överhuvudtaget att expandera, den ökade kostnaden kanske inte ens på sikt kommer att täckas av ökade intäkter. Uppsidan med att expandera är att få en högre vinst, om vinst inte finns med i sammanhanget, blir det ingen uppsida kvar men kostnaderna och riskerna är kvar. Det säkra är allt annat lika bättre än det osäkra. Det säkra är att fortsätta som tidigare utan att nyanställa, en nyanställning är ett kliv ut i osäkert område. Om inte motivationen att eventuellt i framtiden kunna skapa högre vinster genom expansion finns, är det logiska att inte expandera genom att anställa fler. Nya arbetstillfällen skulle med andra ord inte skapas i någon nämnvärd omfattning i ett läge utan vinster i näringslivet. 

***

Vinst är en enkel och samtidigt mångfacetterad del av ekonomin, lika viktig för företagare idag som när världens första entreprenörer och marknadsbaserade ekonomier växte fram. Entreprenörskap, innovationer och jobbskapande behöver alla ske i huvudsak på den marknadsbaserade ekonomin. Där är vinsten, överskottet som genereras, en signalmekanism som styr ekonomin, resursen för tillväxt och belöningen för entreprenörskap. Ända sedan de första tamkãrum-entreprenörerna i det gamla Babylon har vinst varit en integrerad och avgörande del av ekonomin. Entreprenörskap, innovationer och jobbskapande sker alla med tydlig koppling till vinsten. Det är svårt att ens i teorin tänka sig hur dessa processer skulle kunna ske i avsaknaden av nutida och framtida vinster i näringslivet. Historien visar oss att vinsten är en nödvändig och integrerad del av en fri och växande ekonomi. Marknadsbaserad ekonomi utan vinst är vare sig möjligt i praktiken eller något som har förekommit historiskt.

Omslagsfoto föreställande delar av den gamla staden i Aleppo – en av de platser där marknadsekonomin tidigt utvecklades: Unesco/ShareAlike 3.0 IGO