En uppmärksammad låt av artisten Mr Cool har väckt krav på att stötande musik ska censureras bort. Problemet är bara att sådan lagstiftning endera skulle bli verkningslös eller inskränka yttrandefriheten. Kanske borde man snarare ignorera sådant material än ge det uppmärksamhet, om man nu vill minska spridningen, skriver Marcus Björk, vice ordförande i FMSF.
DEBATT. Kulturen är för viktig för att man ska låta den kidnappas av skrivbordsradikaler på Kulturdepartementet. Det är dags för de borgerliga partierna att ta kulturpolitiken på allvar och sluta reducera den till en renodlad anslagsfråga bland andra, skriver Fredrik Bergström.
DEBATT. Årets Nanny State Index visar att Moderaterna är bland de bättre partierna i Europaparlamentet på att kämpa emot livsstilsregleringar och förmynderi. Men det räcker inte att stoppa förbudsivrarnas förslag. Vi behöver även rulla tillbaka många av de förbud och regleringar som redan finns, skriver Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna.
DEBATT. Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.
DEBATT. Vad händer om medier publicerar osanna eller ogrundade uppgifter om ett företag som leder till stor ekonomisk skada? Ingenting, är svaret. Företag, myndigheter och föreningar är rättslösa och har ingen möjlighet att få kompensation för den skada som publicerade falska uppgifter kan få, oavsett hur stor den är. Är det rimligt? frågar Mats Olin, chef för Näringslivets medieinstitut.
DEBATT. Om inte Sverige håller fast vid vår restriktiva hållning visavi kameraövervakning riskerar vi en brittisk situation där kameror i det offentliga rummet är mer regel än undantag. Där vill vi inte hamna, menar Pontus Almquist, liberal debattör.
Regeringen föreslår problematiska och rättsosäkra krav på privata företag i välfärdssektorn. Trots att allianspartierna är medvetna bristerna, är dock Centerpartiet det enda av dem som yrkar avslag. De övriga allianspartierna behöver ta sitt ansvar för välfärden och avfärda förslaget, skriver representanter för Friskolornas riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vårdföretagarna och Almega.
Marknadsekonomins globala seger har besegrat fattigdom världen över. De senaste 30 åren har en miljard människor gått från det som kallas relativt välstånd till nära fem miljarder i dag. Fattigdomen må vara besegrad i region efter region, men den är ännu inte övervunnen. För att nå dit krävs fortsatt ekonomisk tillväxt och mer marknadsekonomi.
Det är för mycket känsloargument och för lite forskningsbaserade argument i debatten om konfessionella friskolor i Sverige. Det menar Jonas Qvarsebo, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Universitet och Fredrik Wenell lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola, som skrivit rapporten Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?
I mer än 25 år har professor Nils Karlson fördjupat debatten om reformpolitik, företagandets villkor och det öppna samhällets förutsättningar. Fyra nuvarande och föregående unga kollegor skriver om en akademisk nytänkare och mentor som i dag fyller 60 år.
Alliansens vallöfte om att lägga ned Arbetsförmedlingen kom inte en dag för tidigt. Myndigheten är dyr och ineffektiv och trixar med siffrorna, skriver Isak Kupersmidt, doktorand i nationalekonomi.
DEBATT. När Siri Steijer skriver att segregation och värderingsskillnader i sig inte är ett problem, och anklagar KD för att överdriva frågan, glömmer hon samhällsgemenskapens betydelse, skriver Christian Carlsson (KDU). Politiker ska inte bestämma vilka värderingar människor ska ha eller var de ska bo, svarar Steijer.
Frihandel är viktigt men inte viktigare än demokrati och mänskliga rättigheter. Handel främjar ofta utveckling och ökad frihet – men sambandet är inte självklart. Den kan också vara ett redskap för förtryckande regimer som inskränker mänskliga rättigheter. Därför är tullar inte alltid av ondo, skriver Mats Fält, ordförande för kommunfullmäktige i Tyresö, apropå Trumps hot om handelskrig.
DEBATT. Alliansen behöver Kristdemokraterna för att bilda regering, och Sverige behöver Kristdemokraterna i en tid när alltför få tar strid mot radikalfeminism, värdenihilism och islamism, skriver KDU:s förbundsordförande Christian Carlsson.
DEBATT. Det är lönlöst att tro att EU-projektet kan återfå sin förut hälsosamma skepnad genom nedbantningsreform. Talet om förutsättningslös EU-reform är ett låtsasspel som alltid leder till ännu mera EU, skriver Mark Brolin, omvärldsstrateg och författare.
Etableringsjobben är inte ännu en lönesubvention, tvärtom finns det avgörande skillnader.Till skillnad från de stödformer och subventioner som idag finns på arbetsmarknaden, så har etableringsjobben utformats mellan parterna på arbetsmarknaden, skriver Peter Jeppson, vice Vd i Svenskt Näringsliv, tillsammans med Stefan Koskinen från Almega och Anders Weihe från Teknikföretagen.
Arbetsförmedlingens planer på att anlita ”influencers” för att stärka sitt varumärke visar hur verklighetsfrämmande myndigheten har blivit. Den borde stärka sitt varumärke genom att sköta sitt uppdrag i stället. Arbetsförmedlingen är så dålig på att förmedla arbeten att den behöver avvecklas, skriver Naod Habtemichael, ordförandekandidat för Centerstudenter.
DEBATT OM FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. När Siri Steijer vill spara pengar på föräldraförsäkringen glömmer hon bort viktiga värden, såsom familjen, menar Caroline Szyber (KD), ordförande i civilutskottet. Siri Steijer svarar att det bästa sättet att värna familjernas ställning mot staten är att sänka deras skatter.
Doctor Who, TV-serien som Blanche Jarn slutat följa eftersom hon uppfattar huvudkaraktärens könsbyte som politiskt, har aldrig varit opolitisk, menar Caspian Rehbinder. Det är bara naturligt att en science fiction-serie kommenterar sin samtid. Blanche Jarn svarar direkt.
Stora delar av den offentliga verksamheten ger ett oprofessionellt uttryck. Samtidigt verkar den offentliga makten ibland utövas av ministrar snarare än ämbetsverk. Sverige behöver en rättelsemyndighet, som temporärt kan rätta till orimliga och felaktiga beslut när enskilda individer drabbas, skriver Carl-Johan Westholm, doktor i statsvetenskap.