DEBATT: Orimligt att teater och bio har olika moms

Momsen är en lustig skatt. När du är och campar på sommaren betalar du 12 procent moms för platsen du parkerar din husvagn på, men när hösten nalkas och du vill hyra en plats att vinterförvara den på blir skatten i stället dubbelt så hög. Om du dricker vatten från kranen betalar du 25 procent moms, medan du bara beskattas med 12 procent om du köper vattnet på flaska. Och inte nog med att det är dyrare att åka häst och vagn till galamiddagen än att åka taxi – momsen blir också fyra gånger så hög rent procentuellt.

Att göra momsen enhetlig bör därför vara en viktig del i den skattereform som utlovas i Januariöverenskommelsen. Trots att tidningsrubrikerna hittills mest handlat om gräl mellan Annie Lööf och Magdalena Andersson om huruvida det totala skattetrycket ska upp eller ner är det glädjande att fler börjat inse behovet av att reformera det skattesystem som alltmer börjar likna en ost med alla sina specialregler och undantag.

I grunden är momsen en ganska bra skatt. Den ökar inte procentuellt i takt med din inkomst, den är lätt att begripa för konsumenterna, den är svår att trixa med för säljarna, den erbjuder få möjligheter till avdrag och den gör dessutom att skatteintäkterna sprids ut över tid vilket gör statens intäkter mindre konjunkturkänsliga.

Men momsen är, precis som människan, ofullständig. I stället för att ligga på en enhetlig nivå (vilket den gjorde efter den senaste skattereformen 1991) har momsen delats in i olika nivåer för olika typer av varor. Medan normalnivån är 25 procent gäller nedsatt moms (12 procent) för bland annat restaurangbesök, hotellnätter, konstverk och livsmedel. Dubbelt nedsatt moms (6 procent) gäller för exempelvis böcker, inrikes persontransporter, konserter och många andra kulturevenemang.

Det finns flera problem med det. Staten bör vara neutral inför hur vi väljer att konsumera (i alla fall så länge det inte rör sig om saker som är direkt skadliga för oss). En person som går på bio betalar nu fyra gånger så hög moms som den som väljer att gå på teater och någon som vill unna sig ett par nya skor för att fira något betalar dubbelt så hög skatt som den som lägger motsvarande summa på en fin middag. Det är inte rimligt att staten beskattar vår konsumtion så olika.

Det är dessutom hög risk att det kommer fler undantag när man väl frångått principen om lika beskattning. Det kommer alltid att finnas lobbygrupper som högljutt kan opinionsbilda för varför just deras bransch ska få nedsatt moms – och nog kan man hitta ömmande skäl för fler saker än i dag? Hade det inte varit bra med sänkt moms på innebandyklubbor så att folk tränade lite mer? Sänkt skatt på blommor skulle nog få folk att visa varandra mer uppskattning! Är det inte dags för nedsatt moms på frukt och grönt? Och är det inte egentligen sjukt att vi har moms på toalettpapper när alla människor ändå måste…?

Bättre vore att hålla momsen på en enhetlig nivå och låta människor själva styra sin konsumtion.

Ja, det går att hitta skäl för sänkt skatt för snart alla produkter och tjänster. Bättre vore dock att hålla momsen på en enhetlig nivå och låta människor själva styra sin konsumtion. Dessutom gör dagens system med olika nivåer att det uppstår konstiga gränsdragningssituationer nästan hur man än vrider och vänder på det. Låt mig illustrera med ett exempel från Liberalernas landsmöte 2017:

Några partimedlemmar var upprörda över att dansbandsuppträdanden med dansande publik hade 25 procents moms medan vanliga konserter hade 6 procents moms. Ska det vara högre moms bara för att publiken dansar? frågade sig någon retoriskt. Ombuden höll med om att det var orättvist och röstade för motionen om att sträva efter sänkt dansbandsmoms till 6 procent. Nu uppstår nästa problem – för en vanlig tillställning dit man går för att dansa är momsen på entrépengen nämligen 25 procent.

Driver Liberalerna plötsligt att det ska vara olika moms när man går ut för att dansa beroende på om det är liveband eller inte? Det verkar så. Man skulle såklart kunna sänka momsen för alla alla tillställningar där det dansas klassisk pardans, men då har man plötsligt högre moms för den som föredrar att dansa på nattklubb än den som vill dansa pardans. Och så kan listan förlängas i all evighet.

Det finns säkert goda skäl bakom att vi har sänkt moms på livsmedel, inträden till djurparker, hyra av campingplatser och konserter där publiken inte dansar. Men de positiva effekterna av dessa momssänkningar var och en för sig kompenserar inte för de negativa effekterna av ett skattesystem som är svårt att begripa och fullt av mer eller mindre godtyckliga undantag.

Om alla nedsättningar av momsen togs bort skulle det innebära att statens skatteintäkter årligen ökade med ungefär 60 miljarder. Eftersom syftet med en momsreform naturligtvis inte skulle vara att öka skattetrycket kan dessa miljarder användas till att sänka skatten på annat, förslagsvis på arbete. Varje arbetande svensk skulle då kunna få sin skatt sänkt med tusen kronor varje månad. Betydligt vettigare än sänkt moms på flaskvatten, bussresor och campingplatser om ni frågar mig.